background preloader

Språket är inträdesbiljetten till livet

Språket är inträdesbiljetten till livet
4A möter Ingelin Angerborn Igår fick mina sva- elever i 4A åka buss till Stadsbiblioteket för att möta författaren Ingelin Angerborn. Vi har varit med i ett bokprojekt med Skapande Skola och förutom arbetet kring boken har vi fått träffa och arbeta med Straja, en konstnär och nu var det alltså dags att träffa självaste författaren till RUM 213. Vi kom in i Sagorummet tillsammans med en klass från Brearedsskolan. Eleverna var lugna och förväntansfulla- de skulle ju äntligen få träffa författaren till den kusliga boken vi har läst. De hade skrivit varsin fråga på en lapp och satt nu med denna i högsta hugg- beredda och otåliga.

http://duoab.wordpress.com/

Related:  Sva/ Sfi/ NyanländaSpråkutvecklande undervisning, och arbetssättSVAspråkutveckling alla ämnen

Läsplattor hjälper nyanlända med språket I Gårdstensskolan sitter ett klassrum fullt av elever. Trots att de inte är så många personer så är de sammanlagt från åtta olika nationer. Det är en lektion i "Svenska som andraspråk" och här har läsplattorna förändrat hur läraren arbetar. – Mina elever kan bli mer självgående, de kan arbeta mer självständigt, säger lärare Cia Tiberg. Ömsesidig undervisning för ökad läsförståelse Det är en sen eftermiddag i slutet av höstterminen och ett tjugotal lärare har samlats i Susanne Kristensens klassrum på Munkhätteskolan för ett sista tillfälle att förkovra sig i och bli inspirerade till att använda sig av RU – reciprok undervisning*. RU som också kan kallas för RT- reciprocal teaching handlar om ömsesidig undervisning för ökad läsförståelse. Eleverna lär av varandra med läraren som modell. Kurstillfället ligger helt rätt i tiden. Att elevers läsförståelse har sjunkit de senaste åren är ingen nyhet. Samma dag presenteras PISA-resultaten som konstaterar att elevers läsförståelse har sjunkit ytterligare.

Hur blir man klok på sitt andraspråk? Inger Lindberg är professor i tvåspråkighet med inriktning på andraspråksinlärning vid Stockholms universitet och har i sin forskning särskilt intresserat sig för andraspråksperspektiv på lärande liksom för samtalets och interaktionens roll på utvecklingen av ett andaspråk i olika åldrar. Föreläsningen är inspelad i Kulturhuset, i samarbete med Rum för barn, 5 december 2012. I dagens skola har en av fem elever ett annat modersmål än svenska och i många skolor i flerspråkiga områden gäller det nästan alla elever. Många elever har därför begränsade språkfärdigheter i svenska när de börjar skolan, oavsett om de börjar i svensk skola direkt från första klass eller senare under skoltiden. Då handlar det inte bara om att lära sig ett nytt språk utan även om att långt innan andraspråket svenska är fullt utvecklat vara hänvisad till att använda detta språk som huvudsakligt instrument för allt lärande i skolan och också för att visa vad man kan.

Barn av sitt språk: Hela skolan läser I Rannebergsskolan i Angered ser man den skönlitterära boken som den bästa källan till kunskap. Därför ägnar alla klasser en och en halv timme varje morgon åt högläsning. Skolans hjärta är biblioteket där de där de traditionella läroböckerna fått lämna plats för de skönlitterära. Resultatet i form av språklig medvetenhet och lust till läsning bland eleverna har inte låtit vänta på sig. Upptäck orden Webbinarium - Upptäck orden visar vägen in i språket för nyanlända Många lärare står inför utmaningen att hjälpa nyanlända elever att hitta vägen in i språket. Vi är därför glada att kunna erbjuda två webbinarietillfällen med författaren Britt Klintenberg.

Svenskläraren tolkar begreppen genrer respektive texttyper De olika begreppen genrer och texttyper förekommer flitigt i skolans värld, men vad är vad? Och vad ska vi använda för att benämna de olika texter eleverna ska lära sig behärska enligt Lgr11? Jag kommer försöka reda ut och tolka begreppen och varför vi ser så olika på dem. Jag kommer också lista de olika familjerna av texttyper och visa på vilka texter som hör hemma i det centrala innehållet i svenska och vilka som inte gör det genom att skriva exempel på olika texttyper efter varje familj. I slutet av denna text finns ett delat dokument samt Canvas här med de olika texttyperna likt bilden nedan om ni vill skriva ut och sätta upp i klassrummet: Bild:

”Vad mycket svenska de kan redan!” ”Hur kan de vara så duktiga? ” Jag har ett par gånger efter jul i år fått kommentarer av kollegor: ”Vad mycket svenska de kan redan!” ”Hur kan de vara så duktiga? ” Jag blir glad och, hrm, jag erkänner, smickrad. Det har också fått mig själv att fundera på ”hur” och en tanke har dykt upp. Borde jag inte försöka bena upp och tydliggöra vad min undervisning innehåller som gör att eleverna lär sig mycket? Recension av LäsKod - Knäck koden på flera nivåer Användningsområden Appen LäsKod har en föredömligt tydlig nivåindelning och har två viktiga huvudfunktioner. Dels kan den med fördel användas för de elever som behöver träning att koppla ljud-bokstav och som har svårt att nå nästa nivå inom läsningen. Den kan med sin layout och inriktning vara mer tilltalande för de lite äldre eleverna som ännu inte knäckt koden. Den andra målgruppen är de lite äldre eleverna som har ett annat modersmål. En viktig förutsättning för den tidiga läsinlärningen är att kunna uppfatta och analysera hur orden ljudmässigt är uppbyggda och att kunna laborera med ordens uppbyggnad, att vara fonologiskt medveten.

Min egen språkutvecklande utbildning Så här i slutet på läsåret tänker jag på lärandet som pågått mellan mig och mina elever, men även min egen utveckling som pedagog. Snart avslutas mitt femte läsår, jag tog min lärarexamen 2009. Det har varit ytterligare ett år av lärande. Speciellt tack vare det utvecklade nätverket = mitt utökade kollegium på Twitter och olika grupper på Facebook. Det samt att jag deltagit i det #digitala skollyftet har betytt, och betyder oerhört mycket för min egen utveckling. Jag har även, efter rekommendationer av samma kollegium, köpt en rad olika böcker som jag har studerat på min fritid. Intervjuad om textsamtal Igår blev jag intervjuad av Anna Österlund, undervisningsråd på Skolverket, med anledning av Skolverkets kommande utbildningssatsning Läslyftet. Ungefär så här löd hennes frågor och mina svar: - Vad ser du är vinsten med att samtala om texter både innan man läser, under läsningens gång och efter att man har läst?

Related: