background preloader

Bedömning för lärande i matematik - ett bedömningsstöd

Bedömning för lärande i matematik - ett bedömningsstöd
Bedömningsstödet Bedömning för lärande i matematik utgår från kursplanen i matematik och relaterar till ämnesproven i årskurs 3, 6 och 9 i matematik. Materialet ska stödja och strukturera lärarens kontinuerliga bedömning av elevens kunskapsutveckling och ger även underlag för att eleven ska kunna följa sitt eget lärande. I bedömningsstödet beskrivs vad bedömningen behöver fokusera vad gäller både förmågorna och det centrala innehållet. Du som lärare kan också följa progression i det centrala innehållet från årskurs 1 till och med årskurs 9. Materialet är inriktat mot kunskapskraven i matematik och då framför allt mot godtagbara kunskaper i årskurs 3 och betyget E i årskurs 6 och 9. När du laddar ner materialet är det organiserat i en mappstruktur. Dubbelklicka på den nerladdade zip-filen för att öppna datorns "uppackningsprogram". Bedömning för lärande i matematik.zip (11,7 MB) Klick- och skrivbart material Bedömningsstödet är interaktivt. Navigationstips (1,7 MB) PDF- och Word-format

http://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov-bedomningsstod/grundskoleutbildning/bedomning-i-arskurs-4-6/bedomningsstod/matematik/for-larande-1.196206

Related:  Bedömning, planering och The Big 5Bedömning för lärandeMatte

Diamant Diamant är ett diagnosmaterial som kan användas som stöd för att bedöma elevers kunskaper i matematik. Diamant utgår från Lgr11 och är utvidgat till att omfatta kursplanen i matematik till och med årskurs 9. Materialet består av 127 diagnoser. Diagnoserna ska användas för att kartlägga hur långt eleverna kommit i sin matematikutveckling. Syftet är i huvudsak formativt och diagnoserna ska ge ett underlag för planering av en strukturerad, individanpassad undervisning som skapar goda förutsättningar för eleverna att nå kunskapskraven. Bedömning för lärande och andraspråksutveckling, del 1 Robert Walldén, som arbetar inom vuxenutbildningen i Borås, kommer i tre blogginlägg beskriva utmaningar och möjligheter med att arbeta med bedömning för lärande. Här hittar du del 2 och del 3. Hela artikeln finns även nedladdningsbar som .pdf-fil. Det är nu snart tio månader sedan jag skrev min första text om hur vi arbetar med bedömning för lärande i Borås, och mer specifikt inom vuxenutbildningen.

Lågstadiet - Mattesmedjan Matterondellen är ett unikt och omfattande matteprogram för barn i 4-6-årsåldern. Den innehåller 20 lektioner med över 50 roliga videoavsnitt med den välkände matematikpedagogen Sten Rydh från Mattesmedjan. I lektionerna möter vi också katten Mirjam, elefanterna Leffe och Gullan, ormen Alfa och krokodilen Krille. Hur fungerar det? Elevledda utvecklingssamtal Blev uppringd av en reporter på en tidning idag som ville intervjua mig om elevledda utvecklingssamtal. Hon hade tydligen googlat och då kom det jag skrivit om elevledda samtal på min hemsida upp först. Har i ca 8 års tid haft elevledda utvecklingssamtal med mina elever i åk 1-3 och jag måste bara säga att det är en av de bästa saker jag gjort under min 25 år som lärare. Reportern hade skrivit om det för ett antal år sedan och då var det inte alls så vanligt. Jag hoppas och tror att det idag är mer vanligt att man har den formen av utvecklingssamtal än det var då. Att få eleverna delaktiga i sitt lärande är en självklarhet för mig och då är en del utvecklingssamtalet.

Bedömning För Lärande Jag tänkte fortsätta på samma spår som igår, då jag beskrev hur jag på lektionerna öppnar upp elevernas kunskapande och tankar genom att använda mig av öppna frågor. Att använda mig av öppna frågor på lektionen är en del i det som jag kallar för ”formativ undervisning”. Jag låter eleverna reflektera kring, inte bara vad de ska lära sig, utan hur de kan uppnå största möjliga kunskapande på lektionen utifrån sina förutsättningar, vid just det tillfället/den lektionen. Formativ undervisning handlar för mig om att möta varje elev utifrån var den eleven befinner sig, för att kunna utmana, stötta och hjälpa eleven vidare. Som jag skrivit i tidigare inlägg så anser jag att Mitt Flippade Klassrum skapar möjlighet och förutsättning för mig att på lektionerna arbeta i mycket större grad direkt gentemot varje enskild elev, jämfört hur det såg ut i mitt traditionella klassrum. Men hur tänker jag då kring formativ bedömning?

webbmatte.se 2.1 Punkt, kurva, linje, stråle och sträcka Punkt Geometriska figurer, linjer, plan, sfärer med mera kan uppfattas som en sammansättning av oändligt många punkter. Kurva En kurva kan vara krökt eller rak, begränsad av en eller två punkter eller obegränsad, d v s oändligt lång. BFL En av mina personliga favoriter når det gäller pedagogik är Dylan Wiliam. Han har många kloka insikter kring vad som fungerar (som vi borde göra mer av) och vad som inte fungerar (som vi borde göra mindre av) när det gäller elevers inlärning. En av flera saker som jag gillar är att Dylan ifrågasätter metoder som är allmänt accepterade och som de flesta ser som framgångsrika pedagogiska metoder, när de i verkligheten kan vara kontraproduktiva.

Matematik Lovade att fixa tankekartan för problemlösning i matematik digitalt och nu har jag gjort det. Ska gå att skriva ut från länken. Så här gillar jag att ha den. Det är ju inte säkert att det passar i allas undervisning så man får ju fixa och gör om så det blir så det passar syftet med lektionerna. Som jag skrivit tidigare har jag sett idén i matematiklyftets material. Lägg krutet på The Big 5 Just nu sitter lärare runt om i landet och försöker skapa lokala pedagogiska planeringar utifrån tolkningar av den nya läroplanen Lgr 11. En avgörande fråga är om dessa planeringar blir ytterligare en plikttroget framtagen hyllvärmare som stjäl tid och tar död på lärares kreativitet, eller ett levande pedagogiskt dokument som även elever och föräldrar har nytta av. Till en början kan det vara en god idé att ställa grundfrågan: För vem skrivs en lokal pedagogisk planering? Är det för att synliggöra mitt eget tänkande kring undervisningen, för kollegor, för skolledare, för eleverna eller deras föräldrar? ”Rätt” svar är: För alla dessa grupper. Betänk till exempel att elever med Lgr 1 1 nu behöver åtta alternativt tolv betyg med minst E för gymnasiebehörighet – det kräver begripliga lokala pedagogiska planeringar.

Att få alla att delta: Dylan Wiliams glasspinnar Jag gör ett litet avbrott i mina inlägg om att planera arbetsområden för att istället skriva om en konkret förändring jag gjort i mitt klassrum. Det hela började med att jag såg TV-programmet om Dylan Wiliams experiment på en högstadieskola i England. Vissa delar tyckte jag mindre bra om men en sak fastnade jag för. Användandet av talpinnar. Wiliams förbjuder handuppräckning eftersom det skapat ett mönster i klassen där de duktiga eleverna alltid räcker upp händerna och andra elever aldrig gör det. Jag har själv upplevt detta i mina klassrum och har därför gjort egna pinnar som jag använder när jag ställer frågor eller vi går igenom svar under lektionerna. Recension av Number Pieces Basic - En digital multibassats Användningsområden Number Pieces är en digital multibassats som kan användas till att öka elevernas förståelse för positionssystemet och träna huvudräkning med tal större än tio. Eleverna kan arbeta med begreppen ental, tiotal och hundratal genom att dra ut entalsklossar, tiotalsstavar eller hundraplattor från verktygsfältet i sidan till arbetsytan.

Malins PPlugg Har gjort en förmågor-vägg som jag hoppas tydliggör förväntningarna på barnen och vad förmågorna innebär. Vi ska i höst jobba för att förtydliga vad vi bedömer. Jag tänker att jag ska plocka fram djuren på tavlan för att synliggöra förmågorna som vi jobbar med just då. Ska vi jobba med geometriska figurer plockar jag fram lejonet och så jämför vi figurerna eller när vi ska ha klassråd så kan jag ta fram elefanten. Ser fram emot hösten… Men snart lite ledighet.

BFL - ur ett annat perspektiv av Michael Rystad Hur arbetar ni med BFL i Svedala, är en fråga som jag får allt oftare och det är självklart roligt att vårt arbete för att alla ska lyckas, uppmärksammas. Vi har bara börjat vår BFL-resa och jag tror egentligen att mycket av det vi gör i Svedala också görs på många andra platser i Sverige, men jag delar gärna med mig av både tankar och erfarenheter. Min resa började 2006 på en tvådagars konferens i Stockholm. Jag, min rektor och två av mina kollegor åkte dit för att lära oss om individuella utvecklingsplaner. Jag kommer ihåg tågresan upp och att vi diskuterade hur en IUP kunde se ut och om vi skulle få ta med oss några hem?

SMaL - Matematik i skogen Här kommer spännande lektionsförslag där skogen används för matematik att läggas ut. Uppgifterna bygger på ett tema kring vilket övningar för tidigare skolår, mellan-skolår samt senare skolår att finnas. Varje uppgift har en inledande text som beskriver uppgiften i stort, ett avsnitt med tips om hur du kan arbeta praktiskt med uppgiften och vilket material som behövs. Dessutom finns det förslag på hur uppgiften sedan kan bearbetas, formaliseras och generaliseras i klassrumemt efteråt samt lite information om vilken matematik man kan tänkas hitta i uppgiften. Lycka till! Samla kottar

Related: