Språkkraft Lektionstips | stockholmskällans blogg Ibland är det alldeles extra roligt på jobbet. Till exempel när jag är på väg till bussen efter ett besök i en årskurs tre i Beckombergaskolan och hör en av killarna i klassen ropa efter mig: Friiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiida! Friiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiida! Vi har hittat den! Det här var mitt tredje besök i Beckombergaskolan (eller fjärde om man räknar min rekognoseringstur, när jag smög runt i buskarna kring skolan och letade fornlämningar). Upplägget som jag och Ulrika, lärare i 3b (det är de som syns på bilderna som Ulrika har tagit), hade kommit fram till var att vi skulle prata om Stockholms, Brommas och Beckombergas historia under en timme på förmiddagen och sen titta på fornlämningar i skolans närhet på eftermiddagen (ett underlag för lektionen kommer att publiceras i vår Lektionsbank inom kort). Stockholmskällans primära målgrupp är årskurs 6 t.o.m. gymnasiet, men eftersom det finns ett så rikt bildmaterial tycker jag att Stockholmskällan fungerar bra även i lägre åldrar.
Helena von Schantz Magister-Janne Christermagister | Another brick in the wall? Språkmakargatan Ordklyverier Svenska som Andraspråk - En lärares blogg om svenska som andraspråk och integration. Ny i svenska skolan Anne-Marie Körling Förstelärarblogg Varför säger de att klasstorleken inte spelar någon roll? Många är de som vill göra gällande att klasstorleken inte spelar någon roll för elevernas lärande. John Hatties studie har använts som argument i den diskussionen, och senast häromdagen då OECD:s granskning av PISA-resultaten för Sveriges räkning redovisades och var föremål för utfrågning i riksdagen sades samma sak: länder med hög måluppfyllelse har inte satsat på mindre undervisningsgrupper. Alltid när jag hör detta undrar jag hur de har kommit fram till sådana slutsatser? Har de verkligen tagit elevernas förutsättningar med i beräkningen? I vilken utsträckning har de gjort distinktionen, som Anna Ekström gjorde i sitt anförande senast, mellan korrelation och kausalitet? Jag är nu inne på mitt trettonde år som yrkesverksam gymnasielärare och har under dessa år haft uppskattningsvis runt femtio olika klasser och tusen olika elever. Läs Jonas Vlachos granskning av påståendet att klasstorleken inte spelar någon roll.
Forskarbloggen - Dagen till ära funderar jag över det här med män och kvinnor i skolan. Inleder med ett citat från dagens tidning: ”Varje morgon, samma sak. Mina barn överlämnas till en mycket könsmässigt homogen grupp av vuxna som dagtid ska lära dem förstå och fungera i samhället, under ett av deras livs mest formativa skeenden.”/Tove Lifbendahl Jag har länge varit lite av främmande fågel som man på lågstadiet (med utflykter till mellan- och högstadium). Jag kom att tänka på en av dessa avhandlingar som gjort att jag, efter att ha läst den, inte längre kunde se på min tillvaro på samma sätt som innan. ”Jag har definierat tre olika områden som förtydligar vad föreställningen om den manliga förebilden handlar om. Så man kan verkligen fundera över om varför vi ska ha fler män i skolan (framförallt i de yngre åldrarna, där de blir allt mer sällsynta)? ”Så vad ska vi göra åt den könsmässiga obalans som präglar den pedagogiska yrkeskår som har så oerhört mycket makt över att forma våra barn? 1.
Eleverna är lata Eleverna ser inte filmerna. Varför är det så? Full av entusiasm ger man sig ut i flippvärlden och så slutar det med att responsen blir otroligt låg. Det kan till och med vara så att eleverna tar upp det hela till diskussion. De vill ha tillbaka det traditionella. De vill lyssna på när du pratar. Jag tror inte på att bara kasta sig in i det hela när det gäller flippat. När du så har funderat på var du själv befinner dig är det dags att prata med eleverna. Dessutom måste vi möta eleverna där de befinner sig. Du behöver få med dig eleverna på den här resan. Om du verkligen vill flippa så ge inte upp.