background preloader

Kollegialt lärande nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling

Kollegialt lärande nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling
Vad händer egentligen i klassrummet? Hur går undervisningen till? Vad fungerar och vad fungerar inte? Dörren till klassrummet är stängd och det är ovanligt att lärare talar med varandra om sin undervisning, påpekar den nyzeeländske forskaren John Hattie i ”Visible learning”. När lärare tillsammans med kolleger analyserar och utvärderar sin undervisning leder det till ett bättre resultat hos eleverna. Det är en av de viktigaste framgångsfaktorerna och det vetenskapliga stödet för effekterna är starkt. Lära och lära om Enligt John Hattie bör läraryrket kännetecknas av ett kontinuerligt och systematiskt lärande. Skolverkets kommande satsning på matematik ska baseras på kollegialt lärande, vilket kan ge lärare och rektorer skolutvecklingsverktyg som de också kan använda inom andra ämnesområden. Kritiskt granska sitt eget och andras arbete Kollegial fortbildning påverkar Kompetensutveckling ska vara centralt understödd, systematisk och helst innehålla inslag av extern expertis. Related:  Kollegialt lärandeFrån Skolverket

Surfplattor kan skapa mer samarbete utanför lektionerna Surfplattor blir allt vanligare i skolorna, men vilken nytta har man egentligen av dem och hur kan de bäst användas? Forskningen kring påverkan på resultaten är än så länge begränsad och mycket handlar om surfplattornas applikationer, men det finns resultat som pekar på ökat samarbete mellan elever. Området mobila enheter och lärande är fortfarande relativt outforskat och de studier som presenteras här är beskrivande eller av fallstudiekaraktär. Med mobila enheter avses här främst surfplattor och telefoner med möjlighet att använda s.k. appar och multimedialt innehåll hämtat från internet. Forskning som refereras fokuserar ofta på iPod Touch då iPad och dess motsvarigheter inte använts i skolor så länge. I takt med att användandet av surfplattor och andra mobila enheter ökar växer även antalet så kallade applikationer, det vill säga olika former av tilläggsprogram. Bedömningsmatrisen kallas för ”The Evaluation Rubric for iPod Apps” och går att söka på internet. Vad kan de användas till?

Kollegial handledning leder till öppenhet och samarbete Genom åren har många olika former av kollegial kompetensutveckling växt fram. Vad sker när man försöker genomföra ett kollegialt grupphandledningsprogram? Vilken kompetensutveckling kommer till stånd och hur utvecklas lärarskickligheten vid en sådan kollegial handledning? Dessa frågor undersöker Lill Langelotz, universitetslektor vid Högskolan i Borås, i sin avhandling ”Vad gör en skicklig lärare?”. Under perioden 2008-2011 följde och intervjuade Langelotz ett arbetslag bestående av sammanlagt 12 lärare och fyra lärarstudenter som främst undervisade elever i år 7-9. Gemensamma beslut underlättar genomförandet På den studerande skolan valdes kollegial handledningsmodell i samråd mellan rektorn och lärarna, men det var rektor i sin roll som pedagogisk ledare som initierade idén. Handledningsprocessen har inspirerats av boken ”Kollegahandledning i skolan” och består av nio steg, som lärarna förväntades hålla sig strikt till, menar Langelotz: Studiecirkeln - inspiration för kollegialt lärande

Hemläxors nytta inte självklar John Hatties metastudie ”Synligt lärande” har fått ett stort genomslag i den svenska och internationella skoldebatten. Hattie är professor i utbildningsvetenskap vid University of Melbourne i Australien. I fokus för debatten har varit införandet av evidensbaserade och effektiva undervisningsmetoder. Så, vad säger Hatties metastudie om hemläxors relevans för elevers lärande? Den övergripande slutsatsen är att effekten av hemläxor är positiv men låg. Vad säger statistiken? Hatties sammanställning av forskningsresultaten om hemläxors effekt på elevers lärande består av flera metastudier med sammanlagt över 100 000 elever. Rätt utformade kan läxor stärka Hemläxornas effekt på elevernas lärande är en komplex fråga, visar Hatties metaanalys. För det andra kan föräldrars hjälp med hemläxor ha en positiv effekt på barns och ungdomars lärande. Formativ återkoppling avgörande För det tredje har hemläxornas utformning stor betydelse. Text: Vanja Lozic Referens: Hattie, John.

Erfarenhetsutbyte kritisk del i kollegialt samarbete Under de senaste åren har skolpersonalens kompetensutveckling och kvalitetshöjande insatser, med fokus på bland annat kollegialt lärande, samarbete och erfarenhetsutbyte, haft en framträdande plats i skoldebatten. Sådana förändringsprocesser kan vara utmanande för alla inblandande. I avhandlingen ”Samarbete och lärande” belyser Lisa Stedt vid Örebro universitet hur lärare formar villkor för samarbete och deras möjligheter att lära av varandra genom samarbetet. Risk att befintliga samarbetsstrukturer kollapsar Erfarenhetsutbyte är en lärandeprocess där vi bryter in i varandras förståelsehorisont. Icke desto mindre kan erfarenhetsutbytet leda till att skiljaktigheterna mellan de inblandade träder fram och att förlamande konflikter blossar upp. Handlingsutrymmet skapar möjligheter Individens möjligheter att påverka sin omgivning med sina handlingar kallas av Stedt ”handlingsutrymme”. Tid är en förutsättning för samarbete Gruppkännedom minskar friktion Stark samverkan kan leda till likformighet

Bra lärande vid gott förtroende lärare - elev - Göteborgs universitet Nyhet: 2013-06-12 En förtroendefull relation mellan lärare och elever gynnar elevernas motivation att anstränga sig, och därmed deras lärande. Hur en sådan relation kan byggas visar en aktuell avhandling vid Göteborgs universitet. I sin studie har Annika Lilja med hjälp av omfattande klassrumsobservationer följt fem grundskolelärare i deras arbete med eleverna och hur de konkret etablerar ett förtroende, som en grund att stå på för det traditionella skolarbetet, och som en grundläggande pusselbit för ett bra skolresultat. – Idag åtnjuter inte lärarna respekt per automatik. Elevernas förtroende är något du vinner som lärare. Jag undersöker hur, säger Annika Lilja. Tid och engagemang Hennes resultat visar att lärarna lägger mycket tid och engagemang i att skapa förtroendefulla relationer med sina elever. Sätter gränser – Förtroendefulla relationer med läraren är också en förutsättning för att eleven ska få möjligheter att lära, säger Annika Lilja. Får sällan utrymme Läs avhandlingen

Det professionella samtalet Det professionella samtalet Memorandum kring föreläsningen/seminariet kring samtalsmetodik med författaren, leg psykolog Bengt Grandelius Ett professionellt samtal har som syfte att åstadkomma någon form av utveckling eller förändring. Ett professionellt utvecklande samtal måste ha två parter som betraktar varandra som rimligt jämbördiga som människor, även om man har olika utbildningsbakgrund och roll i samtalet eller befinner sig i olika levnadsomständigheter, exempelvis om den ena parten är en professionell pedagog (förskollärare, lärare m fl) och den andra parten en lågutbildad förälder mitt i en familjekris där orken nästan tagit slut. Grunden för förmågan att förmedla jämbördighet är den grundsyn man har. Ofta intar vi vissa bestämda hållningar och synsätt på människor omkring oss. När allt kommer omkring bär vi trots allt på fler likartade än olikartade tankar och erfarenheter och det kan faktiskt vara ett gott stöd för en själv att ta del av andras upplevelser. Samtalet

Läsning handlar inte bara om svenskämnet Strax före jul publicerades resultaten från PISA 2009 angående 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap. PISA undersöker 26 miljoner elever i 65 länder och uppgifterna är nära relaterade till elevernas vardag och vad som väntar i vuxenlivet. Läsförståelse fokuseras i undersökningen 2009 liksom i den som genomfördes 2000. Skolverket har sammanfattat resultaten från PISA 2009 i Rustad att möta framtiden? Sverige deltar också i PIRLS, en internationell studie av läsförmåga hos 10-åringar. Färre avancerade läsare och fler svaga I PISA OCH PIRLS undersöks läsförståelsen i relation till beskrivningar, berättelser, redogörelser och diagram, tabeller och kartor. Både PISA 2009 och PIRLS 2006 visar att andelen avancerade läsare har minskat och andelen svaga läsare har ökat. De elever som läser för att de har lust och på fritiden medför en bättre läsförståelse. Läsförmåga utvecklas inte bara inom svenskämnet Starka läsare kombinerar olika lässtrategier

Bok - Juridiken kring E-lärande Återkoppling vanligt men stödjer inte alltid lärandet Siv M Gamlem Återkoppling och dess positiva effekter på elevers lärande brukar ofta framhållas. Samtidigt har få studier gjorts om hur elever uppfattar den återkoppling som ges klassrummet. I Student perceptions of classroom feedback presenterar de norska forskarna Siv M. Gamlem & Kari Smith resultat från sin studie om just återkoppling. Verkningslöst utan förtroende En avgörande faktor för att återkoppling ska fungera är själva klassrumsklimatet. I Gamlem & Smiths artikel är elevernas perspektiv på återkoppling i fokus. – Eleverna påpekar att återkopplingen sker på många olika sätt , men långt ifrån all återkoppling stödjer lärandet, säger hon. Risk att eleverna känner sig ”misslyckade” Två övergripande attityder eller praxis fanns enligt den norska studien hos eleverna. Men det finns också en i grunden uppmuntrande strategi, som är vanligt förekommande. Elever förstår inte termer och begrepp Generellt sett verkar dock eleverna få lite tid att arbeta med den återkoppling som faktiskt ges.

Inspiration till kollegialt lärande med UR:s programserie Språkforskningsinstitutet har i samarbete med Karin Rehman som medverkar i UR:s programserie Språket bär kunskapen (Länk till annan webbplats, tagit fram ett handledningsmaterial med diskussionsfrågor, språkövningar och fördjupning. Materialet ska ses som ett underlag för diskussion i det kollegiala lärandet och utger sig inte för att vara ett heltäckande läromedel. Förhoppningen är att det ska väcka nyfikenhet, intresse och inspiration till att vilja fördjupa sig i de undervisningsmodeller som berörs i programmet. Diskussionsfrågor och förslag till övningar Här finns en handledning med diskussionsfrågor och förslag till övningar. Utifrån vilka ni är, hur mycket tid ni har och vad ni vill fokusera på väljer ni ert sätt att använda materialet. Flera träffar i följd Ni är till exempel ett arbetslag med kollegor som undervisar i olika ämnen. Ett förslag till studieplan för fyra pass om en och en halv timme.

Undantagsbestämmelsen Ja, i skollagen finns bestämmelser som säger att läraren har möjlighet att bortse från enstaka delar av kunskapskraven som eleven ska ha uppnått vid betygssättningen om det finns särskilda skäl för detta. Med särskilda skäl menas att eleven har en funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som hindrar eleven från att uppfylla kunskapskraven. För en elev med funktionsnedsättning kan det vara omöjligt att nå delar av kunskapskraven. I det följande finner ni några exempel på funktionsnedsättningar och situationer där det i det enskilda fallet kan finnas skäl att undanta enstaka delar av kunskapskraven vid betygssättningen: • En elev med Aspergers syndrom kan ha svårt för att samarbeta med andra vid arbete med olika uppgifter, vilket det i flera ämnen förutsätts att eleven ska kunna. • En elev med grav synskada kan, i vissa fall, inte som andra elever förväntas kunna ta del av bilder, analysera dem eller beskriva dem.

Test som pedagogiskt verktyg för lärande Test är inte bara ett sätt att mäta kunskaper, utan kan leda till lärande. Testet gör att man minns bättre och hjälper till att identifiera kunskapsluckor som visar vad man behöver plugga på till nästa testtillfälle. ”Det är goda nyheter för alla människor som behöver lära sig något”, säger Veit Kubik om resultaten i sin avhandling. Varför blev du intresserad av ämnet? – Jag har studerat psykologi och filosofi och varit intresserad av inlärning, hur minnet fungerar och hur man kan förbättra det. Under mina studier har jag alltid försökt använda olika former av inlärningsstrategier, som att testa vad jag lärt mig för att se vad jag behövde plugga mer. Vad handlar avhandlingen om? – I tre empiriska studier har jag undersökt hur testning påverkar lärande. Vilka är de viktigaste resultaten? – Att både minnestestning och motoriskt utförande av en handling ökar minnets prestation och minskar glömskan över en veckas tid. Vad överraskade dig? – Hur kraftfulla effekterna är. Annelie Drewsen

Ny forskning – det utmärker en skicklig lärare Under de senaste 20 åren har det forskats intensivt om läs och skrivsvårigheter. Men trots att kunskapen har ökat fortsätter elevernas resultat att sjunka i internationella jämförelser. Orsaken är klyftan mellan teori och praktik, menar Catharina Tjernberg, lärare och forskare vid Stockholms universitet. – Kunskapen når inte lärarna. Forskarna måste bli bättre på att knyta an till vardagen, de måste ut och föra en dialog med lärare för att överbrygga klyftan. I dag vet vi att det är den handlingsorienterade kunskapen, där man förmår omvandla teori till praktisk pedagogik i klassrummet, som är viktigast, säger hon. I sin senaste studie har Catharina Tjernberg tittat på varför yrkesskickliga lärare jobbar som de gör i klassrummen. – I min studie blir det tydligt att den erfarenhetsbaserade kunskapen som överförs mellan lärare är minst lika viktig som den teoretiska, säger hon. Den skola Catharina Tjernberg har studerat har utvecklat en modell där lärarna följer varandras lektioner.

Kollegialt lärande nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling Vad händer egentligen i klassrummet? Hur går undervisningen till? Vad fungerar och vad fungerar inte? Dörren till klassrummet är stängd och det är ovanligt att lärare talar med varandra om sin undervisning, påpekar den nyzeeländske forskaren John Hattie i ”Visible learning”. När lärare tillsammans med kolleger analyserar och utvärderar sin undervisning leder det till ett bättre resultat hos eleverna. Det är en av de viktigaste framgångsfaktorerna och det vetenskapliga stödet för effekterna är starkt. Lära och lära om Enligt John Hattie bör läraryrket kännetecknas av ett kontinuerligt och systematiskt lärande. Skolverkets kommande satsning på matematik ska baseras på kollegialt lärande, vilket kan ge lärare och rektorer skolutvecklingsverktyg som de också kan använda inom andra ämnesområden. Kritiskt granska sitt eget och andras arbete Kollegial fortbildning påverkar Kompetensutveckling ska vara centralt understödd, systematisk och helst innehålla inslag av extern expertis.

Related: