background preloader

Magister Björn — Att komma igång med genrepedagogik i 10 steg

Magister Björn — Att komma igång med genrepedagogik i 10 steg

Litteracitet med inspiration från Nya Zeeland Det finns några länder som jag brukar snegla lite extra på när det gäller skolfrågor, ett av länderna är Nya Zeeland eftersom de har kommit ganska långt när det gäller att se till att eleverna utvecklar språk och kunskaper parallellt i skolan. Nya Zeeland har, precis som vi i Sverige, ganska många flerspråkiga elever och de brottas med samma problem som vi, nämligen svårigheten att eleverna ska tillägna sig ett såpass bra skolspråk att de klarar av kunskapsinhämtandet på sitt andra- (eller tredje-) språk. Litteracitet Det finns en nyzeeländsk sida, Literacy online, som jag brukar återvända till, för att inspireras och för att hålla koll på vad som händer. Här är ett exempel på vad man kan förvänta sig av en elevs skrivförmåga efter årskurs 1: Bild från Det finns 9 olika elevexempel för varje årskurs, exempel både när det gäller läsning och skrivning, och så här formuleras de förväntningar man kan ha på en elevs läsning i slutet av årskurs 8: Bedömning

Pauline Gibbons och cirkelmodellen | Magister Karlsson Under förra läsåret började det en helt ny språkklass med nyanlända somaliska barn på ”min” skola. Ungefär samtidigt blev jag för första gången bekant med begreppen Genrepedagogik och Cirkelmodellen via det utvidgade kollegiet. Min nyfikenhet på dessa nya begrepp i kombination med min nyfikenhet för skolans nya elever fick mig att börja läsa en del artiklar och blogginlägg för att fördjupa mig i ämnet och för att utveckla mina egna kunskaper. Tanken var redan då att jag skulle prova på att arbeta efter cirkelmodellen med min klass som ett steg i att utveckla deras skrivande av faktatexter, men tyvärr så drunknade detta som så mycket annat till slut i den alltjämt växande ”att-göra-högen”. Nu har språkklassen gått hos oss på Adolfsbergsskolan i snart ett år och det börjar bli dags att slussa ut dessa elever i den övriga verksamheten. Som ett brev på posten kom därför beskedet att all personal på skolan skulle genomgå en kurs i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt under detta läsår.

Los Läs- och skrivundervisning : Beskrivande texter om djur Under de senaste tre veckorna har vi i åk 1 lärt oss mer om att läsa och skriva beskrivande texter om djur. Jag har valt att lägga upp arbetet enligt cirkelmodellen för att eleverna så småningom ska kunna skapa egna faktatexter om djur. Inspiration till mitt arbete kring genrepedagogik har jag fått från Stärk språket, stärk lärandet (Pauline Gibbons), Låt språket bära (Britt Johansson, Anniqa Sandell Ring), Att läsa faktatexter (Adrianne Gear) och Att undervisa i läsförståelse (Barbro Westlund). Valet kring vilket djur vi inledningsvis skulle läsa om blev enkelt då min kollega visste att eleverna var väldigt nyfikna på björnen. Fas 1: Vår läsfixare Spågumman hjälpte oss att plocka fram våra tidigare erfarenheter och kunskaper om björnen genom att fråga eleverna vad de trodde att en text om björnen skulle handla om. I kolumnen Önskar veta fick eleverna ställa frågor, som jag sedan skrev ner. Fas 2: Fas 3: Utifrån nyckelorden i tankekartan skrev vi sedan en gemensam faktatext om björnen.

Läs- och skrivundervisning Cirkelmodellen - ett konkret exempel Jag hör lite då och då att lärare är nyfikna på cirkelmodellen och hur man kan arbeta utifrån den. Cirkelmodellen, eller cykeln, för undervisning och lärande är en pedagogisk modell som vuxit fram inom genrepedagogiken. Genrepedagogiken handlar i grund och botten om explicit undervisning, att synliggöra och tydliggöra sådant som eleverna annars förväntas klara på egen hand. Det kan handla om att synliggöra olika texttypers syfte, struktur och språkliga drag men det kan även handla om att synliggöra hur man använder sitt språk i olika sammanhang. Explicit undervisning handlar även om vikten av att modella språkanvändandet (oavsett om det handlar om muntligt eller skriftligt språk) och se till att undervisningen, med hjälp av stöttning och återkoppling, anpassas utifrån elevernas förutsättningar och behov. Vill du läsa mer har Nationellt centrum för svenska som andraspråk en bra sida med information om vad genrepedagogik är för något. Referenser

Skrivmall till sommarpratare När vi gått igenom sommarpratens uppbyggnad och utformning är det dag att skriva egna sommarprat och spela in dem digitalt. Här får du en kom-ihåg-hjälp i hur talen utformas, byggs upp och förslag på hur och vad du kan skriva om. Du kommer också få lära dig mer om dramaturgin. Ditt tal ska förstärkas med hjälp av bild och musik som du kommer få lära dig mer om hur du får använda. Talets utformning Ditt prat ska vara anpassat för målgruppen P1 och ska därför spelas in digitaltDitt prat ska skrivas med anpassning för texttypen och innehålla en tydlig början, mitt och ett slut enligt dramaturgin.Ditt prat ska innehålla ord och uttryck för känslor. Skrivall till sommarprat För att få hjälp i ert skrivande kan ni använda er av denna skrivmall som en hjälp. Anslag Den första delen av berättelsen som etablerar en känsla och blir ingången till det du ska prata om. Du kan börja så här: En speciell händelse från högstadiet är… Så här känns det att sluta skolan… Om jag fick gå om nian skulle jag… Avtoning

Start | Astrid Lindgren Genrepedagogik på mitt sätt Jag har den senaste tiden försökt sätta mig in i genrepedagogiken och försökt hitta en modell som passar mig och mina elever. Jag arbetar just nu med de allra yngsta och jag har nästan tagit för givet att genrepedagogik är lite för svårt att greppa för yngre barn som knappt kan läsa. Men, döm om min förvåning, det underlättar även för de här eleverna. Jag har länge varit intresserad av genrepedagogik och hur man med hjälp av den pedagogiken kan arbeta språkutvecklande. Mitt intresse ökade när jag, för några år sedan, kom i kontakt med Anniqa Sandell Ring som berättade hur hon arbetade med genrepedagogik i en förberedelseklass men jag tyckte fortfarande att det verkade för svårt för elever i de yngre åldrarna. Sedan fick jag boken "Låt språket bära - genrepedagogik i praktiken" av Britt Johansson och Anniqa Sandell Ring och då blev jag övertygad om att denna modell och pedagogik självklart borde fungera även på yngre elever.

Cirkelmodellen i alla ämnen Vågar man verkligen tro att cirkelmodellen kan användas i alla ämnen? Efter den här vitaminboosten är jag inte längre tveksam! Bryngelstorpskolans lärare har under läsåret haft studiecirkel kring boken Stärk språket stärk lärandet (Pauline Gibbons). Under de senaste två månaderna har vi pedagoger prövat att överföra cirkelmodellen till vår egen undervisning och idag hade vi redovisning. Vågar man verkligen tro att cirkelmodellen kan användas i alla ämnen? Exempel: Matematik: Skriva en räknesaga Musik: Skriva en raplåt på åtta rader Engelska: Skriva en nyhetsartikel So/No: Skriva faktatexter om sport, vulkaner, länder m.m. Sekvensbilder, förstärkande bilder för textens bärande delar, lucktexter och andra typer av "börjor" eller skrivmallar används i flera ämnen och här finns möjlighet att utveckla ytterligare. Samtal om ord och begrepp är något som framträder tydligt i alla ämnen. Cirkelmodellen I den första fasen ska man bygga upp kunskap om ämnesområdet.

Grodan och främlingen Vi har jobbat med denna fina bilderbok ganska många lektioner. Följande arbetsgång använder jag ofta. Den är så bra för den innehåller alla momenten lyssna, samtala, läsa, skriva och rita på flera olika sätt och eleverna lär sig mycket. 1 Eleverna lyssnar på sagan på modersmålet, via UR.skola eller UR.play. I den här elevgruppen lyssnades det på arabiska och dari/persiska. 2 Jag högläser boken på svenska för hela gruppen och visar samtidigt bilderna på cleaverboarden. Några elever kan mer svenska än andra och bidrar till att stötta kompisarna. 3 Eleverna får sortera ett antal påståenden om texten under rubrikerna sant och falskt. 4 Eleverna ritar en bild om något i sagan och skriver ord till. 5 Eleverna jobbar med att sortera fem centrala bilder från sagan i kronologisk ordning. 6 Nu är det dags att skriva. Grodan och främlingen Grisen säger: – En råtta inte bra. Grodan och främlingen – Har ni sett den smutsiga Råttan, sa Grisen. Grodan och främlingen Först ser Grisen en råtta.

Related: