background preloader

Bedömning för lärande och andraspråksutveckling, del 1

Bedömning för lärande och andraspråksutveckling, del 1
Robert Walldén, som arbetar inom vuxenutbildningen i Borås, kommer i tre blogginlägg beskriva utmaningar och möjligheter med att arbeta med bedömning för lärande. Här hittar du del 2 och del 3. Hela artikeln finns även nedladdningsbar som .pdf-fil. Det är nu snart tio månader sedan jag skrev min första text om hur vi arbetar med bedömning för lärande i Borås, och mer specifikt inom vuxenutbildningen. Det bör sägas med en gång att detta inte kommer att vara en rosenskimrande framgångssaga om hur bedömning för lärande har fört min undervisning och elevernas kunskapsutveckling till oanade höjder. Klassrumskommunikationen Jag tänker att börja med en av de mest centrala delarna inom BFL, nämligen klassrumskommunikationen. I detta sammanhang spelar det säkert också in att jag under lärarutbildningen fick lära mig att det är fult att som lärare uppta mycket taltid under lektionerna. Hur gör jag då idag? /Robert Walldén, vuxenutbildningen, Borås. Related:  Språkutvecklande arbetssättBedömning för lärandebedömning BFL

Lgr 11 gör oss alla till språklärare När jag studerar kursplanerna i lgr 11 ser jag språk överallt. Att eleverna får rika möjligheter till att tala, läsa, skriva och lyssna är centralt i alla ämnen enligt vår nya läroplan. Ser jag detta för att jag är språklärare? De fem viktigaste förmågorna i styrdokumenten. Analysförmåga Beskriver orsaker och konsekvenser. Kommunikativ förmåga Samtala. Metakognitiv förmåga Tolka. Förmåga att hantera information Söka, samla, strukturera/sortera och kritiskt granska information. Tala, läsa, skriva och lyssna. Mina kolleger säger när vi talar om förmågorna och de språkliga krav som förmågorna ställer i respektive ämne. ”Det är ju lätt för dig, du är ju språklärare.” Vilka förmågor och kompetenser behöver då alla lärare för att kunna undervisa och ge andraspråkseleverna det språkliga stöd de behöver för att nå skolframgång? 1. 2. Vad för kunskaper behöver en ämneslärare? 3. Varför ska vi undervisa i lässtrategier? Att förutspå/ställa hypoteser: Finns det bilder i texten? 4. Att läsa:

Bedömning för lärande i matematik - ett bedömningsstöd Bedömningsstödet Bedömning för lärande i matematik utgår från kursplanen i matematik och relaterar till ämnesproven i årskurs 3, 6 och 9 i matematik. Materialet ska stödja och strukturera lärarens kontinuerliga bedömning av elevens kunskapsutveckling och ger även underlag för att eleven ska kunna följa sitt eget lärande. I bedömningsstödet beskrivs vad bedömningen behöver fokusera vad gäller både förmågorna och det centrala innehållet. Du som lärare kan också följa progression i det centrala innehållet från årskurs 1 till och med årskurs 9. Materialet är inriktat mot kunskapskraven i matematik och då framför allt mot godtagbara kunskaper i årskurs 3 och betyget E i årskurs 6 och 9. När du laddar ner materialet är det organiserat i en mappstruktur. Dubbelklicka på den nerladdade zip-filen för att öppna datorns "uppackningsprogram". Bedömning för lärande i matematik.zip (11,7 MB) Klick- och skrivbart material Bedömningsstödet är interaktivt. Navigationstips (1,7 MB) PDF- och Word-format

Hur diagnostiserar vi läsning i skolan? | pedagogiken Jag fick nyligen en fråga om hur jag tycker vi ska arbeta med diagnostisering av läsning i skolan på Twitter. Frågan kom från skolbibliotekarien Cilla Dalén (@cilladalen). Det är ingen lätt fråga att besvara och det finns många olika provtyper. Jag ska här inte haka upp mig på dessa utan vill i stället betona att vi inte bör göra det svårare för oss än vad som är nödvändigt. Man kan välja vilken text som helst som är lämplig för åldern på de barn som ska diagnostiseras och ställa frågor på innehållet som ska besvaras. Observera att sådana här prov enbart kan användas i diagnostiskt syfte, ur andra synvinklar är de väldigt bristfälliga. Man bör skriva på varje prov vilken tid eleven lämnade in det. Utöver prov på läsförståelse beträffande skönlitteratur är jag övertygad om att man också måste genomföra läsförståelsediagnoser på ämnestypiska texter i andra ämnen. Observera att jag inte påstår att bioligibokens fakta om bakterier ska tas bort från undervisningen.

Betyg - Så funkar det! Det här är en film för vårdnadshavare i grundskolan om hur betygssättning går till. Den fungerar bra att visa på föräldramöten eller för föräldrar att titta på hemma. Filmen är helt fri att visa och sprida på det sätt ni tycker är lämpligt. Filmen finns också i en teckenspråkstolkad version. Filmen bygger på de frågor om betyg och kursplaner som Anna Karlefjärd (lärare och betygsforskare) och andra lärare har fått från elever och föräldrar. Det här tar filmen upp: Nytt skolspråk Nya styrdokument för skolan gör att skolspråket förändras en del och det kan göra att det blir svårare för elever, vårdnadshavare och lärare att förstå varandra. Varför ny läroplan och ny betygsskala? Filmen beskriver vad som är nytt och varför förändringarna med läroplanen och betygsskalan har gjorts. Kunskapskrav Många har tyckt att det varit svårt att förstå kunskapskraven – det eleverna ska lära sig i skolan. Kommunikativ kursplan Hur sätter vi betyg? Filmen avslutas med principerna för betygssättning.

Ett språkligt bedömningsmaterial behövs för varje skolämne För en tid sedan skrev jag ett inlägg här på Skollyftet, där jag hävdade att Lgr 11 gjorde oss alla till språklärare. Påståendet grundade jag i det faktum att många av de förmågor som eleverna ska utveckla under skolåren kräver ett välutvecklat språk. Deras kunskapsutveckling måste följas av en språklig utveckling, om de ska ha chans att utveckla de förmågor som uttrycks i den nya läroplanen. För att visa på att förmågorna i Lgr 11 kräver ett akademiskt språkbruk använde jag mig av Göran Svanelids sammanfattning av de centrala förmågorna i Lgr 11 som han kallar the Big 5: De fem viktigaste förmågorna i styrdokumenten. Analysförmåga Beskriver orsaker och konsekvenser. Kommunikativ förmåga Samtala. Metakognitiv förmåga Tolka. Förmåga att hantera information Söka, samla, strukturera/sortera och kritiskt granska information. Begreppslig förmåga Förstå innebörden av begreppen. ”Språket ses som vår viktigaste resurs för utveckling och lärande i olika skolämnen. Vad säger ni?

BFL En av mina personliga favoriter når det gäller pedagogik är Dylan Wiliam. Han har många kloka insikter kring vad som fungerar (som vi borde göra mer av) och vad som inte fungerar (som vi borde göra mindre av) när det gäller elevers inlärning. En av flera saker som jag gillar är att Dylan ifrågasätter metoder som är allmänt accepterade och som de flesta ser som framgångsrika pedagogiska metoder, när de i verkligheten kan vara kontraproduktiva. Jag har skapat ett par infographics kring Dylans 5 nyckelstrategier. Om du gillar mina bilder så använd dem! Har du inte läst Dylan Wiliams bok ”Att följa lärande – formativ bedömning i praktiken” rekommenderar jag att du gör det!

Bedömning och återkoppling – vad är egentligen skillnaden? | Pedagog Värmland Detta är en fråga som dyker upp – ständigt – och som är nyttig, för den kräver reflektion. Jag kan med hjälp av en rad bedömningsforskare hävda att återkoppling är själva kärnan i en bedömning som syftar i att främja lärandet och hjälpa eleven att komma närmare sitt mål. Anders Jönsson använder kartanalogin i sin illustration av lärande bedömning och säger att bedömningen handlar om att ta reda på var eleven befinner sig i förhållande till målet och att använda denna information för att hjälpa eleverna att komma fram till målet (Jönsson, 2012). Det är väl just det som återkoppling handlar om, att ta fram karta o kompass vid en given punkt och hitta riktningen mot målet. Bedömning omfattar så mycket eftersom det handlar både resultat, omdömen och urval. I detta kan återkoppling ses som en interaktiv process, där resultatet som bedöms inte är det slutgiltiga. /Anna

Resan över Atlanten till en läs- och skrivundervisning för alla På twitter hörde vi talas om otroligt inspirerande arbetssätt som Anna Bengtsson och hennes kollega tagit del av under en intressant studieresa. Till vår stora glädje ville Anna dela med sig av detta till Skollyftet i detta väldigt långa men fantastiskt inspirerande inlägg om hur man kan undervisa eleverna i läs- och skrivstrategier. Det är en helt vanlig tisdag morgon. Vi smyger in i 2:ans klassrum där en skrivlektion precis börjat. Då läraren inleder med att visa en kom-ihåg-lista på smartboarden och brygga dagens minilektion till gårdagens arbete förstår vi snart att eleverna är i en bearbetande fas i sitt skrivande och att dagen kommer att ägnas åt att skriva titlar till egenförfattade texter. Senare får vi veta att klassen är i slutskedet av ett arbetsområde som handlar om att skriva korta, berättande episoder från sitt eget liv. Vi tar också chansen att titta närmare på vad eleverna arbetar med och får se hur de provar minilektionens innehåll på egen hand. Studieresa Sverige Boktips

Related: