background preloader

7 sätt att få andraspråkselever att nå målen

7 sätt att få andraspråkselever att nå målen
Ibland, när jag har tid, brukar jag sätta mig ner och läsa lite om hur man arbetar med språk- och kunskapsutveckling på Nya Zeeland och i Astralien. Mycket av deras arbete sprids till oss och även om inte allt går att överföra till svenska förhållanden så finns det ofta många godbitar att ta för sig av. Idag hittade jag ESOL Online, som är en enorm kunskapsbank för lärare som undervisar andraspråkselever på Nya Zeeland. På en sida hittade jag en lista med rubriken Principles of effective teaching and learning for English language learners (ESOL principles) som jag tyckte var så bra att jag har försökt mig på att göra en översättning. Det är nämligen inom detta område som den svenska skolan, och svenska lärare, har en stor utvecklingspotential. 7 sätt att effektivisera undervisningen och inlärningen för andraspråkselever 1. 7. Intressant? Related:  Språkutvecklande arbetssätt

Resan över Atlanten till en läs- och skrivundervisning för alla På twitter hörde vi talas om otroligt inspirerande arbetssätt som Anna Bengtsson och hennes kollega tagit del av under en intressant studieresa. Till vår stora glädje ville Anna dela med sig av detta till Skollyftet i detta väldigt långa men fantastiskt inspirerande inlägg om hur man kan undervisa eleverna i läs- och skrivstrategier. Det är en helt vanlig tisdag morgon. Vi smyger in i 2:ans klassrum där en skrivlektion precis börjat. Då läraren inleder med att visa en kom-ihåg-lista på smartboarden och brygga dagens minilektion till gårdagens arbete förstår vi snart att eleverna är i en bearbetande fas i sitt skrivande och att dagen kommer att ägnas åt att skriva titlar till egenförfattade texter. Senare får vi veta att klassen är i slutskedet av ett arbetsområde som handlar om att skriva korta, berättande episoder från sitt eget liv. Vi tar också chansen att titta närmare på vad eleverna arbetar med och får se hur de provar minilektionens innehåll på egen hand. Studieresa Sverige Boktips

Skolministeriet: Osäkra vägar till läslust Svenska elever läser allt sämre. Åtminstone om man ska tro de senaste årens larmrapporter och Pisa-tester. För att vända trenden startas allt fler nya lära-läsa-projekt, olika metoder och initiativ som alla säger sig ha funnit nyckeln till att få barn att läsa mer och bättre. Men hur vet vi vilka metoder som verkligen fungerar? Och går det alls att ta reda på? Här kan du skapa egna klipp ur programmet Hjälp Stäng 1. Se en film om hur man skapar klipp. DelaKopiera länken genom att trycka ctrl+C på PC eller cmd+C på Mac. Här kan du ladda ner programmet Programmet som podd Ladda ner (PODD) Serien som podd

Språkutvecklande arbetssätt Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Materialet i utvecklingspaketet ger stort utrymme för egna reflektioner och diskussioner i grupp. Alla språkliga färdigheter som att lyssna, tala, läsa och skriva berörs. Stöd i läroplanerna I de två första kapitlen i grundskolans, grundsärskolans, sameskolans och specialskolans läroplaner betonas det språkutvecklande perspektivet. Förslag på arbetsgång Att utveckla sin undervisning så att den får ett mer medvetet fokus på språkliga aspekter är en process som löper över tid. Förslag på arbetsgång Greppa språket

Ett språkligt bedömningsmaterial behövs för varje skolämne För en tid sedan skrev jag ett inlägg här på Skollyftet, där jag hävdade att Lgr 11 gjorde oss alla till språklärare. Påståendet grundade jag i det faktum att många av de förmågor som eleverna ska utveckla under skolåren kräver ett välutvecklat språk. Deras kunskapsutveckling måste följas av en språklig utveckling, om de ska ha chans att utveckla de förmågor som uttrycks i den nya läroplanen. För att visa på att förmågorna i Lgr 11 kräver ett akademiskt språkbruk använde jag mig av Göran Svanelids sammanfattning av de centrala förmågorna i Lgr 11 som han kallar the Big 5: De fem viktigaste förmågorna i styrdokumenten. Analysförmåga Beskriver orsaker och konsekvenser. Kommunikativ förmåga Samtala. Metakognitiv förmåga Tolka. Förmåga att hantera information Söka, samla, strukturera/sortera och kritiskt granska information. Begreppslig förmåga Förstå innebörden av begreppen. ”Språket ses som vår viktigaste resurs för utveckling och lärande i olika skolämnen. Vad säger ni?

Ett annorlunda föräldramöte....med spågummor, detektiver, frågeapor ochcowboys En magisk kväll med läsande mammor och pappor Det var inte för inte som jag var lite nervös inför denna kväll – tror aldrig jag har involverat så många kända och okända i mina galenskaper tidigare – men det är alltså det som händer när man hänger på sociala medier. Man dras med, och peppar andra – peppas själv och idéerna bara sprutar! Den första januari blev jag förstelärare i ämnet svenska i årskurserna 1-9 – wow! Vilket uppdrag….huvva, vilket ansvar..ja tankarna har pendlat men då mitt huvud allt som oftast är sprängfyllt av roligheter såsom skola, skolutveckling, bedömning för lärande etc, så hade jag redan bestämt mig för att fokusera på läsförståelse. Tyngda över mediernas fullständiga ångvält där de tryckte ner PISA-rapporten på våra redan överbelastade axlar, var det något som kändes up-to-date att fokusera på, som ett av mina områden som förstelärare. Lite snabbt surr med kollegorna i arbetslaget som sa ”Gör – kör!” Så här blev det: Okej, över till mig och mitt klassrum…

Lgr 11 gör oss alla till språklärare När jag studerar kursplanerna i lgr 11 ser jag språk överallt. Att eleverna får rika möjligheter till att tala, läsa, skriva och lyssna är centralt i alla ämnen enligt vår nya läroplan. Ser jag detta för att jag är språklärare? De fem viktigaste förmågorna i styrdokumenten. Analysförmåga Beskriver orsaker och konsekvenser. Kommunikativ förmåga Samtala. Metakognitiv förmåga Tolka. Förmåga att hantera information Söka, samla, strukturera/sortera och kritiskt granska information. Tala, läsa, skriva och lyssna. Mina kolleger säger när vi talar om förmågorna och de språkliga krav som förmågorna ställer i respektive ämne. ”Det är ju lätt för dig, du är ju språklärare.” Vilka förmågor och kompetenser behöver då alla lärare för att kunna undervisa och ge andraspråkseleverna det språkliga stöd de behöver för att nå skolframgång? 1. 2. Vad för kunskaper behöver en ämneslärare? 3. Varför ska vi undervisa i lässtrategier? Att förutspå/ställa hypoteser: Finns det bilder i texten? 4. Att läsa:

Lästräning lika viktigt som idrottsträning LitteraturMagazinet Debatt För en sådär hundra år sedan kom folkrörelserna igång. Man skulle sluta dricka, börja läsa och ut och idrotta. Så här ett sekel senare, känns det som idrottsrörelsen har lyckats bäst. Alla rör på sig. Jag läste om ett antal storchefer i Sverige. Till och med skoltrötta skejtare gör sina invecklade flippar tills de sitter [...] Och en sak tycks alla vara övertygade om: Träning ger färdighet. Men hur gör vi med läsning? Plötsligt börjar barnen skriva bokstäver, sitt namn, läsa på skyltar. det finns en tydlig koppling mellan läsförståelse och resultat i de allra flesta skolämnen" Idag är de flesta forskare överens om att det finns en tydlig koppling mellan läsförståelse och resultat i de allra flesta skolämnen. Språk är makt. Johan Unenge Läsambassadör Foto: Stefan Tell 14 mars 2012 Anmäl textfel Dölj Anmäl textfel

Bedömning för lärande och andraspråksutveckling, del 1 Robert Walldén, som arbetar inom vuxenutbildningen i Borås, kommer i tre blogginlägg beskriva utmaningar och möjligheter med att arbeta med bedömning för lärande. Här hittar du del 2 och del 3. Hela artikeln finns även nedladdningsbar som .pdf-fil. Det är nu snart tio månader sedan jag skrev min första text om hur vi arbetar med bedömning för lärande i Borås, och mer specifikt inom vuxenutbildningen. Det bör sägas med en gång att detta inte kommer att vara en rosenskimrande framgångssaga om hur bedömning för lärande har fört min undervisning och elevernas kunskapsutveckling till oanade höjder. Klassrumskommunikationen Jag tänker att börja med en av de mest centrala delarna inom BFL, nämligen klassrumskommunikationen. I detta sammanhang spelar det säkert också in att jag under lärarutbildningen fick lära mig att det är fult att som lärare uppta mycket taltid under lektionerna. Hur gör jag då idag? /Robert Walldén, vuxenutbildningen, Borås.

Läs- och skrivundervisning Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet Nu har "Greppa språket - ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet" kommit och kan beställas eller laddas ner från Skolverket. Det är en översikt som tar upp didaktiska perspektiv som gynnar flerspråkiga elever men jag hävdar att alla elever kan gynnas av det som tas upp i denna bok. Boken är skriven av olika personer från Nationellt centrum för svenska som andraspråk och jag tycker de har lyckats sammanfatta det viktigaste av svensk och internationell andraspråksforskning och framförallt didaktisk andraspråksforskning om språk och ämne. Detta är något vi i Sverige inte har forskat så mycket på och därför tar översikten upp forskning från framförallt Australien, USA, Storbritannien och Nederländerna. Man tar i översikten upp Skolinspektionens granskning av språk- och kunskapsutvecklingen för flerspråkiga elever och nämner att lärare inte har tillräcklig kunskaper för att hantera flerspråkiga elever i en undervisningssituation. Vem eller vilka är de som ska lära sig och vad kan de?

Läs- och skrivdagen 2014 | Lärarfortbildning Om konferensen I den internationella kunskapsundersökningen PISA presterar svenska elever under OECD-genomsnittet i läsförståelse. Skillnaderna mellan olika grupper av elever har vuxit. Det är fullständigt oacceptabelt och situationen måste förändras. Vad fungerar bäst för eleverna? Konferensen ger svar från klassrum och forskning. Målgrupp Alla som arbetar med läs- och skrivinlärning i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-5 Innehåll 08.15RegistreringKaffe/te med smörgås 09.00Välkommen! 09.10Hjärnans krav på läsundervisningen – att lära sig förstå vad som egentligen står i en textSusanne Weiner Ahlström, utbildningskonsult inom läs- och skrivpedagogik och författare till ”Språkbiten” Den ultimata läsmetoden existerar inte. Hur tar man reda på exakt vad eleven kan och inte kan? 10.15Ökad och säkrare läsförståelse genom modeller som fungerarBarbro Westlund, en av våra mest framstående läsforskare Vad innebär det för eleven att aktivt arbeta med att utveckla sin förståelse för texter?

Råd till skolledare med flerspråkiga elever Hur gör man? Det är en högst relevant fråga att ställa sig när man har många flerspråkiga elever i en skola. Kanske kommer många nyanlända elever till skolan. I min blogg brukar jag skriva till lärarna, min intention är att försöka att ge didaktiska och pedagogiska råd och lästips, men nu tänkte jag även ge några råd till alla skolledare som styr över organisationen. Ge inte elever från språkliga minoriteter undervisning på en lägre nivå än majoriteten. Följer man dessa råd har man kommit en bra bit på vägen. Läsa och skriva Att läsa och skriva är färdigheter som påverkar hela livet. Det skrivna ordets betydelse är stor och samhället ställer höga krav på förmågan att kunna läsa, skriva och värdera olika texter. Det är viktigt att skolan skapar goda förutsättningar och möjligheter för alla elevers läs- och skrivutveckling. Ett systematiskt förebyggande arbete, både i förskola och skola, är avgörande för barns och elevers möjligheter att lyckas. Förutsättningar och lärarnas kompetens är avgörande Den viktigaste faktorn för hur elevers läsande och skrivande utvecklas är lärares kompetens, förhållningssätt och kunskap om olika metoder. Skolverket har gjort ett observationsschema för språk-, läs- och skrivutveckling som ger ett bra stöd för dig som lärare i att följa elevers utveckling. Nya språket lyfter! Delaktighet och gemenskap Alla elever ska naturligt ingå i klassens gemenskap där alla är delaktiga utifrån sina förutsättningar. Hjälp att välja läromedel Enkla förändringar är ofta effektiva Skoldatatek

Litteracitet med inspiration från Nya Zeeland Det finns några länder som jag brukar snegla lite extra på när det gäller skolfrågor, ett av länderna är Nya Zeeland eftersom de har kommit ganska långt när det gäller att se till att eleverna utvecklar språk och kunskaper parallellt i skolan. Nya Zeeland har, precis som vi i Sverige, ganska många flerspråkiga elever och de brottas med samma problem som vi, nämligen svårigheten att eleverna ska tillägna sig ett såpass bra skolspråk att de klarar av kunskapsinhämtandet på sitt andra- (eller tredje-) språk. Litteracitet Det finns en nyzeeländsk sida, Literacy online, som jag brukar återvända till, för att inspireras och för att hålla koll på vad som händer. Här är ett exempel på vad man kan förvänta sig av en elevs skrivförmåga efter årskurs 1: Bild från Det finns 9 olika elevexempel för varje årskurs, exempel både när det gäller läsning och skrivning, och så här formuleras de förväntningar man kan ha på en elevs läsning i slutet av årskurs 8: Bedömning

Related: