background preloader

En berättelsestruktur växer fram

En berättelsestruktur växer fram
Under vårterminen när jag satte mig ner och skulle formulera omdömen för mina elever var det helt plötsligt väldigt tydligt att alla mina elever hade en gemensam nämnare, de behövde alla utveckla sina berättande texter så texterna "har en enkel röd tråd samt i huvudsak fungerande handling" (Lgr 11). En del av det centrala innehållet för att arbeta med just detta är "Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll.Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning" men jag valde att återknyta till de genrepedagogiska begrepp vi redan arbetat med inom den narrativa (berättande) genren under året. Om du inte är insatt i hur den narrativa genren är uppbyggd och hur man kan konkretisera detta för eleverna rekommenderar jag dig att kolla igenom Björn Kindenbergs slideshare om just detta: Björn har även beskrivit denna genre i ett väldigt läsvärt blogginlägg. Vi identifierade olika berättelsers händelser, komplikationer och lösningar.

Ny i svenska skolan: Genrepedagogik på mitt sätt Jag har den senaste tiden försökt sätta mig in i genrepedagogiken och försökt hitta en modell som passar mig och mina elever. Jag arbetar just nu med de allra yngsta och jag har nästan tagit för givet att genrepedagogik är lite för svårt att greppa för yngre barn som knappt kan läsa. Men, döm om min förvåning, det underlättar även för de här eleverna. Jag har länge varit intresserad av genrepedagogik och hur man med hjälp av den pedagogiken kan arbeta språkutvecklande. Mitt intresse ökade när jag, för några år sedan, kom i kontakt med Anniqa Sandell Ring som berättade hur hon arbetade med genrepedagogik i en förberedelseklass men jag tyckte fortfarande att det verkade för svårt för elever i de yngre åldrarna. Sedan fick jag boken "Låt språket bära - genrepedagogik i praktiken" av Britt Johansson och Anniqa Sandell Ring och då blev jag övertygad om att denna modell och pedagogik självklart borde fungera även på yngre elever.

Så kommer man på en bra berättelse SvD Författarskolan del 1 När det gäller skrivande finns det få regler, och de flesta författare gör olika. Vill man skriva måste man prova sig fram tills man hittar ett sätt som funkar för en själv. Det gäller även hur man hittar idéer. Välj inriktning Det kan vara svårt att komma på en idé till en text om man får välja helt fritt. ”Skriv om vad som helst” kan nästan kännas omöjligt. Först kan man bestämma sig för vilken typ av berättelse man vill skriva. Utgå från dig själv Ett bra tips är att skriva om det man själv är intresserad av. Många författare hämtar dessutom inspiration från saker de varit med om i verkliga livet, platser de besökt, eller känslor de haft. Härma andra Det kan vara bra att veta att det faktiskt inte är förbjudet att härmas, och hämta idéer från andra berättelser. Fem snabba tips 1) Försök komma på vad som brukar göra dig extra fylld av idéer. 2) Håll ögonen öppna och sno idéer från verkligheten. 3) Skriv ner alla idéer du får i mobilen eller på närmsta papper.

Genrepedagogik - det fungerar Vår kommun deltar i Läsa-Skriva-Räkna-satsningen och det har inneburit att många pedagoger som arbetar med de yngre eleverna har fått ta del av väldigt intressanta workshops och föreläsningar inom svenska, svenska som andraspråk och matematik. Dessutom har vi fått träffa andra lärare i kommunen och diskuterat viktiga frågor som man aldrig hinner med annars. Utöver det har vi fått litteratur, pedagogiskt material, matte-spel och annat som man kan använda direkt i sina klasser. Ett mycket bra upplägg med många intressanta träffar. Idag var det dags för en uppföljning av förra årets boksamtalsprojekt. Jag berättade om vårt projekt som heter "Faktaboken - vägen till språk- och kunskapsutveckling". Vi arbetar efter den cirkelmodell som jag beskrivit lite mer i inlägget Genrepedagogik på mitt sätt och i detta projekt har det inneburit att vi har valt ut olika djur som vi ska arbeta med. Sedan är det dags för fas 2, att läsa en faktatext gemensamt. Jag ska exemplifiera. Intressant?

Varför är det så svårt att skriva i skolan? Del 3 – Tydlighet | ETT ANNAT SÄTT ATT TÄNKA Många elever med autism har svårt att skriva i skolan. Vad det kan bero på har jag skrivit om i ett tidigare blogginlägg. För många är ett av problemen att uppgiften inte är tillräckligt tydlig. En del saker som kan verka uppenbara för de flesta är inte alltid det för någon med autism. Därför behöver man informera även om detaljer. Min son Platon hade inte förstått att man fick hoppa över uppgifter i en läxa och gå tillbaka till dem senare. Tänk också på att det kan vara svårt att komma ihåg all information om den bara förmedlas muntligt. Här nedan följer några listor med exempel på vad man kan behöva informera om inför en skrivuppgift. Självklart måste man vara lika tydlig även när det gäller andra typer av uppgifter. Utformningen Hur många sidor/ord? Hur ska man göra? Samla ihop information på kort först? På Lärarnas riksförbund har Annika Sjödahl skrivit ett blogginlägg med fina bilder på hur själva skrivprocessen går till. Hur utför man den här typen av uppgift? Lyrik/poesi/dikter

Genrepedagogik är fusk? "Det här är ju som fusk!" sa en av mina elever idag. "Fusk! Ska vi verkligen få ha fusklappar när vi skriver? Wow!" Det eleven tycker är fusk kallar jag för planeringsmodell eller skrivmodell och det kommer jag beskriva lite närmare längre fram i inlägget men först lite bakgrundsinformation. Jag berättade för eleverna att vi skulle börja med ett nytt arbetsområde, att vi ska lära oss mycket om olika svenska djur som lever vilt i vårt land men att vi även skulle lära oss att läsa och skriva texter som handlar om olika djur. Vi tittade på en exempeltext, en av de genre-affischer som finns i boken Låt språket bära - genrepedagogik i praktiken som vi har uppsatt på väggen. Jag pekade sedan på textens olika stycken och frågade eleverna varför det var luft mellan en del meningar och varför texten är uppdelad i olika stycken. "De andra styckena då, vad står det där tror ni?" När vi tittade på en av rådjursbilderna var det en elev som undrade vad det var för bruna små bollar i bilden.

Vistapriset Novelltävling del 1 | Lär för livet! På Vistaskolan bestämdes att vi skulle ha en Novelltävling; Stora Vistapriset. Novellen skulle beröra någon av de diskrimineringsgrunder som alla arbetar strukturerat mot på skolan: begrepp och lagaretnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattningkön, könsidentitet och sexuell läggningbristande tillgänglighet, funktionsnedsättning och ålder Skrivövningar för inspiration För att eleverna i fyran, som jag undervisar, skulle bli inspirerade att börja skriva, valde jag att starta med två skrivövningar. Skrivövning 1: inledning För att få alla elever aktiva valde jag att ge förslag till en inledning. Efter att de som ville läsa upp läst upp fick eleverna skriva vidare i ca fem minuter. Skrivövning 2: att skriva i dialogform Nästa skrivövning handlade om att skriva i dialogform. Vi hade samma arbetsordning; skriv i ca tio minuter, läs sedan upp för varandra för inspiration, skriv vidare i ca fem minuter. Modellera en tankekarta Här är en modell:

Fabler – ett arbete med hjälp av Cirkelmodellen (del1) Under flera veckor har vi jobbat med genren Berättande texter. Vi har fokuserat på fabler. I enlighet med Paulin Gibbons och cirkelmodellen har vi först byggt upp kunskap om genren (fas 1) genom att prata om egenskaper; flitig som en myra, listig som en räv osv. Vi har också pratat om olika sägeverb; flåsade, pep eller röt istället för sa. Vi har lärt oss vad sensmoral innebär, och sett olika exempel på vad sensmoral är. Därefter studerade vi en hel hög med fabler (fas 2) utifrån vad vi hade lärt oss i fas 1. För att ytterligare få använda våra egenskaper som vi hade pratat om under några lektioner, skrev jag ut och klippte isär en mängd olika djur, och tejpade fast en djurhalva på varje elevs rygg. När paren hittat varandra, fick de sätta sig ner och fundera på hur uppgiften hade fungerat och därefter var det dags att fundera lite över uppgiften samt en kort skrivuppgift. Elevexempel på texterna som kom in:

Mina ord, dina ord: Personbeskrivning Gästinlägg av Kristin som är mellanstadielärare i Kristinehamn Bakgrund I min femma läser vi just nu Noel och den magiska önskelistan (Janina Kastevik). Övningen Alla elever fick ut ett papper med en spalt för “mina ord” och en för “dina ord” enligt strukturen Mina ord, dina ord. Hälsa på varandraLäsa varandras listorVälja en sak från kompisens lista och skriva ned den under “dina ord”Säga tack till varandra Elever som var färdiga med sin parkompis fick sträcka upp handen och leta rätt på någon annan med uppsträckt hand för att bilda ett nytt par och upprepa punkt 1-4. När jag kände att energinivån började sjunka fick alla sätta sig på sina platser och jag gick igenom innehållet för några av rubrikerna gemensamt. Lektionens fortsättning Eleverna fick nu skriva en egen personbeskrivning. Utvärdering Överlag fungerade lektionen bra och det var en bra variation av egen tankeverksamhet och interaktion med andra. Kooperativ förberedelse inför examinationsuppgift I "Allmänt"

Related: