background preloader

Vad är genrepedagogik?

Vad är genrepedagogik?
Genrepedagogik - en modell ”Den genrepedagogiska modellen syftar till att stegvis, med hjälp av en explicit undervisning, stötta eleverna att utveckla inte bara sitt vardagsspråk utan även ett effektivt skolspråk.” skriver Johansson och Sandell Ring (2012) i sin bok Låt språket bära, genrepedagogik i praktiken. Det handlar bland annat om att eleverna ska bli medvetna om olika texters olika språkliga mönster och strukturer samt att olika texter har olika syften. Man brukar säga att genrepedagogiken vilar på tre ben: (Johansson & Sandell Ring, 2012, s 28) Den genrepedagogiska modellen har visat sig leda till att eleverna utvecklar sitt skolspråk i allt högre grad vilket leder till att eleverna lättare tillägnar sig kunskaper, med hjälp av språket, i skolans alla ämnen. Lär dig mer om genrepedagogik Man kan även titta på URs serie Språket bär kunskapen där man får följa hur Karin Rehman, lärare i svenska som andraspråk, handleder NO-läraren Teresia Brzokoupil i ett språkutvecklande arbetssätt. Related:  språkutvecklande arbetssätt

9. Gemensamt skrivande Efter ett par veckors arbete anser läraren att klassen har tillräckligt god kunskap om textens genresteg och språkliga drag. Klassen påbörjar det gemensamma skrivandet. Sexfältarens rubriker blir utgångspunkten när man ska söka argument för att ge stöd till sin åsikt. Titta på klippet genom att klicka på bilden till höger. Gemensamt skrivande I det gemensamma skrivandet är det läraren som styr samtalet. Frågor att diskutera med eleverna i det gemensamma skrivandet: Hur ska åsikterna formuleras? Gemensamt skrivande är ett av fyra steg i genrepedagogikens undervisningscykel.

Hanna vill lyfta språket i ämnesundervisningen med genrepedagogik – Pedagog Malmö - Genrepedagogik handlar om att ge eleverna framgång i sina studier. Därför måste vi undervisa mer språkinriktat i skolan, säger Hanna Stehagen, en lärare som har utvecklat ett stort intresse för genrepedagogik och ämnesinriktad språkundervisning. Hanna menar att genrepedagogik och språkundervisning är något som gynnar alla elever, inte bara elever med annat modersmål eller som kommer från studieovana hem. År 2008 gick Hanna tillsammans med några kollegor en pilotutbildning i Genrepedagogik på Malmö Högskola. - När skolan började med detta 2009 var det ganska spektakulärt, berättar Hanna Stehagen som är grundskollärare 7-9, Sv-SvA samt tyska, med ämnesbehörighet för gymnasiet. - Tidigare hade vi på skolan så kallade studieverkstäder där jag undervisade grupper med SvA-elever. Språkutveckling i ett sociokulturellt sammanhangHanna upplevde också att eleverna i studieverkstaden kände sig exkluderade. Kurslitteratur på pilotutbildningen i Genrepedagogik på Malmö högskola Litteratur:

3. Gemensamt skrivande Hur ska instruktionen börja? Och ska klassen välja att skriva "du" eller "man"? Är det någon skillnad om de skriver för tvåorna eller om instruktionen ska sitta på lärarnas toalett? Titta på klippet genom att klicka på bilden till höger. Tips I det gemensamma skrivandet är det läraren som styr samtalet. Frågor att diskutera med eleverna i det gemensamma skrivandet: Hur ska texten inledas? Gemensamt skrivande är ett av fyra steg i genrepedagogikens kunskapsmodell. Salutogent förhållningssätt Ett salutogent förhållningssätt Ett salutogent perspektiv är ett hälsofrämjande perspektiv. Begreppet salutogenes (betyder hälsans ursprung) myntades av Aaron Antovsky, professor i medicinsk sociologi i Israel. I sin forskning om kvinnor som överlevt förintelsens fasor förvånades han över att så många kommit ur dessa med en stabil och positiv livssyn. Vad är det som gör att vissa människor klarar av besvärliga eller till och med förfärliga upplevelser med livsglädjen i behåll? Knutet till detta är vår förmåga till coping, vilka strategier vi väljer för att hantera problem och påfrestningar i livet. Goda copingstrategier kan tränas, vi kan i skolan arbeta med strategier för konflikthantering, träna upp empati och tydliggöra valmöjligheter. En viktig strategi är att fokusera på friskfaktorer i stället för på riskfaktorer. På samma sätt kan man fokusera på önskade beteenden i stället för oönskade. Det är omöjligt att tillämpa ett salutogent perspektiv utan att se skolan som system.

Cirkelmodellen - ett konkret exempel Jag hör lite då och då att lärare är nyfikna på cirkelmodellen och hur man kan arbeta utifrån den. Cirkelmodellen, eller cykeln, för undervisning och lärande är en pedagogisk modell som vuxit fram inom genrepedagogiken. Genrepedagogiken handlar i grund och botten om explicit undervisning, att synliggöra och tydliggöra sådant som eleverna annars förväntas klara på egen hand. Det kan handla om att synliggöra olika texttypers syfte, struktur och språkliga drag men det kan även handla om att synliggöra hur man använder sitt språk i olika sammanhang. Vill du läsa mer har Nationellt centrum för svenska som andraspråk en bra sida med information om vad genrepedagogik är för något. Exemplet är från min undervisning i förberedelseklass med elever i årskurs 1-3. Referenser Pauline Gibbons (2013) Lyft språket lyft tänkandet Pauline Gibbons (2013) Stärk språket stärk lärandet Britt Johansson & Anniqa Sandell Ring (2012) Låt språket bära – genrepedagogik i praktiken

Tre tips till dig som undervisar nyanlända elever Att vara flexibel och se till var eleven befinner kunskapsmässigt sig när hen kommer till Sverige. Det är Åsa Sebelius bästa tips till lärare som arbetar med nyanlända elever. Åsa Sebelius på Grimstaskolan i Vällingby arbetar huvudsakligen med nybörjarundervisning för nyanlända elever och flerspråkiga elever. Hon undervisar alltså elever med vitt skilda bakgrunder och erfarenheter. – Detta innebär att du inte kan utgå från en given mall. Alla arbetar med genrepedagogik Sedan två år tillbaka arbetar alla lärare i samtliga ämnen på Grimstaskolan språkutvecklande med genrepedagogik. – Genrepedagogiken handlar om att man arbetar med språket samtidigt som man lär sig om ett ämne och detta gör man för att språk lärs in bäst i ett naturligt sammanhang, säger Åsa Sebelius. I pass under förmiddagarna samlar hon sina elever i sitt klassrum och tränar svenska. Bygger på tre ben Birgitta Wiberg

Vi läser Brott och straff i kursen SVA 1 I höstas genomförde jag ett tema med min grupp i SVA 1 som vi kom att kalla Med mord i sinnet. Temat gick ut på att undersöka det mänskliga psyket samt diskutera och reflektera över det där med människors moral. Vad är moral? Har alla människor det? Detta inlägg kommer att handla om hur jag arbetade med Dostojveskijs roman Brott och straff men tänker att jag först vill ge er en bakgrund av upplägget av temat. Vi började temat med ett sokratiskt samtal utifrån den berömde bilden av Joseph Schultz. Därefter brainstormade vi kring begreppet moral. Syftet med dessa inledande aktiviteter var att skapa en förförståelse för hur vi ser på moral både som samhällsmedborgare utifrån våra olika kulturella referensramar men också hur vi ser på moral som individer. Men detta i ryggen började vi läsa ett par skönlitterära verk där dilemmat eller konflikten mellan individens och samhällets moral kommer till uttryck. Nu kanske ni tänker: Är skvatt hon galen?! Se filmen här: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7.

Ny bok om språkutvecklande fokus i alla ämnen - Gothia Fortbildning Att undervisa med ett språkutvecklande fokus i alla ämnen ger fler elever möjlighet att lyckas i skolan. En språkinriktad undervisning som utgår från elevernas förförståelse gynnar alla elever, men särskilt de med svenska som andraspråk och elever från hem utan studietradition. – Det tydligaste man ser i ett klassrum där det praktiseras språkutvecklande arbetssätt är att elevengagemanget och elevaktiviteten är hög. Det råder en flerstämmighet där många elever vågar komma till tals och där eleverna utifrån sin förförståelse och kunskap vågar testa sig fram, där de vågar ta sig an och ifrågasätta stoffet, säger Hanna Stehagen, författare till boken Språk i alla ämnen som utkommer inom kort. Boken presenterar en mängd kunskaps- och språkutvecklande modeller, strategier och verktyg som främjar elevernas läs- och skrivförmåga och motiverar dem att bli delaktiga i den egna lärprocessen – oavsett ämne. Boken vänder sig till lärare som undervisar i grundskola 7-9 samt gymnasiet.

Hur kan man arbeta språkutvecklande med IKT? Modern teknik Enligt läroplanen för grundskolan, Lgr 11, ska skolan ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Men vad innebär det och var börjar man? Hülya Basaran, lärare för nyanlända elever i Trollhättan, skriver så här: "Som lärare kan det kännas svårt att hänga med i utvecklingen av det digitala samhället och finna kraft och tid för att inte bara ta till sig allt nytt utan också utgå från pedagogiska idéer för att utveckla lärprocesser. Jag är en av de lärare som har förmånen att arbeta på en skola som har tillgång till teknik och jag arbetar med kollegor som gärna diskuterar och delar med sig kring kunskap och erfarenheter om IKT i olika lärprocesser. Läs Hülyas inlägg om hur hon arbetar med språkutvecklande arbetssätt och digitala verktyg Vad är då IKT och vad innefattar det? Carolin Andersson är lärare på sfi och väldigt intresserad av IT i undervisningen. Webbaserad sfi

Related: