Läsa och att tänka om…
I arbetet med att läsa klassuppsättningar av böcker hade turen nu kommit till Jules Vernes, Jorden runt på 80 dagar. Som jag tidigare skrivit läser vi i årskurs fyra mycket och delar ofta upp de böcker vi läser tillsammans på ungefär fem veckor. Till vår hjälp före, under och efter läsningen har vi vår ”läslogg”. Innan läsningen förutspår vi handlingen och sedan läser eleverna ett visst antal sidor varje vecka. De uppmanas att använda sin läslogg aktivt under läsningen genom att ta reda på nya ord/begrepp eller skriva ner frågor till texten. Varje vecka har vi boksamtal kring de lästa sidorna och fördjupar oss i ord/begrepp som eleverna lyfter från läsningen och även deras frågor. När eleverna läst ut boken sammanfattar alla den och ger även boken ett omdöme med motivering. QtA (Questioning the Author)Beck et al. och McKeown har utarbetat en modell för strukturerade textsamtal som heter Questioningthe Author. (Studiehandledning, En läsande klass, s.12)
Modern Educator Tools - Wolfram Alpha
The Tools for Educators series is your how-to guide for utilizing modern technology in and outside the classroom. This week, we look at Wolfram Alpha, a data driven search engine that you have explore for yourself. What Is It? Wolfram Alpha is a natural language web search application with an emphasis on science, math and other data related fields. It was designed and created by Stephen Wolfram, a computer science and mathematics genius. His goal was to create a Google-like search engine that could actually crunch the numbers for you. that could let users search for things like “How many college students are there in the world?” You can try that one by clicking here, Why You Should Use It Wolfram Alpha is unlike anything you have tried before when it comes to searching the internet for information. 1) Math professors This one is easy. More examples: 2) Economics and business professors The Killer Feature
Nicklas Mörk
Hört talas om Reading Power?
Om inte så är det dags att möta begreppet Reading Power! Det innebär också ett möte med Adrienne Gear. Adrienne talar om fem Reading powers. När det gäller skönlitteratur är dessa: Connect/ göra kopplingarQuestion/frågaVisualize/visualiseraInfer/göra inferenserTransform/förändra (i betydelsen att förändra läsarens syn på något) Fem strategier för att göra eleverna uppmärksamma på sitt eget tänkande och hur de med hjälp av egna idéer, erfarenheter och bakgrundskunskap kan skapa mening i texten. Vem är då Adrienne Gear? Adrienne Gear har skrivit flera böcker, bl.a. ”Nonfiction Reading Power: Linking Thinking to Reading and Writing Instruction”. I samband med NoK:s Läskonferens 24/4 (som erbjuder ett riktigt bra program för den som kan delta) ger förlaget NoK ut en översättning av en av hennes böcker. Det bästa av allt är att jag kan erbjuda er en föreläsning med Adrienne! Här kommer återigen länkarna till: Adriennes egen webbsida: Reading Power.Adriennes blogg: readingpowergear. PS.
6C:s bokblogg
4. Läsprocessen – hur går den till egentligen? Lyssna! | Bäst i text Läseboke...
Alla talar om läsprocessen, men hur går den till egentligen? Forskarna brukar illustrera den så här: Bågarna kallas för saccader och strecken för fixeringar – det är då hjärnan läser. Du kan höra hur lång en fixering är och vad hjärnan hinner göra under dessa 0,25 sekunder, genom att klicka här (dra upp ljudet innan videon börjar). Och om du vill veta ännu mer om den komplicerade och lättstörda processen – så fortsätter du att läsa texten. Du kan läsa sex-åtta bokstäver i en fixering Du kan läsa sex-åtta bokstäver – eller två-tre ord – i en fixering. Hjärnan kan inte läsa under saccaden Hjärnan kan inte läsa under den korta saccaden; den registreras som oskärpa. När du läser snabbare stimuleras hjärnan Läshastighet är en avgörande faktor, när den sätts i relation till förståelse, enligt forskarna. koncentrationfokuseringmotivationläsförståelse Man kan säga att när en person läser fort, är det som om en rad snabbtåg kontinuerligt far in i hjärnan. Långsam läsning gör dig okoncentrerad
Att mötas i samtalet – coachning del 1
Att undervisa handlar om möten. Det handlar om att möta människor och att plocka fram deras fulla potential. Visst kan det därför anses märkligt att så lite tid på lärarutbildningen och på olika fortbildningar handlar om hur vi ska göra för att plocka fram denna potential. Nej, jag tänker inte på hur vi skapar bästa metoderna för att lära ut våra ämnen eller hur vi konstruerar test som mäter elevernas förmågor. Jag pratar om mötet. Hur vi talar till våra elever. Därför blev jag så glad när jag fick tag i en liten, till utseendet anspråkslös bok, med titeln ”Coachning – ett verktyg för skolan” av Anna-Karin Arenius. Ja, boken var till utseendet rätt anspråkslös, men innehållet! Vad skiljer då det coachande förhållningssättet jämfört mot ett mer ”traditionellt” lärar-elev förhållande? I boken beskrivs coachningens fem aspekter: * Öppna upp för möjligheter * Främja det egna ansvaret * Öka motivation och förpliktelsen * Ge stöd * Skapa resultat Men har vi då verkligen förstått? Ps.
Föreläsning med Adrienne Gear: Att läsa faktatexter
I onsdags fick jag möjligheten att delta i kanadensiska Adrienne Gears workshop ”Nonfiction Reading Power – Linking thinking with reading information”. Det var proffsiga Toura Hägnesten, utvecklingslärare på utbildningsförvaltningen och bloggare på Pedagog Stockholm, som hade ordnat föreläsningen. Adrienne Gear är författare till boken Att läsa faktatexter – undervisning i kritisk och reflekterande läsning som Natur och Kultur ger ut. Hon är verksam lärare i British Columbia och hennes böcker baserar sig på David Pearsons forskning – ett namn som ni som har läst Barbro Westlund kanske känner igen. Pearson har undersökt vad goda läsare (”highly proficient readers”) gör i olika lässituationer. Adrienne Gear arbetar som lärare på en grundskola i Kanada, men som lärare på gymnasiet är det ändå ”hög igenkänningsfaktor” att lyssna på henne. När Adrienne tidigare i sin lärarkarriär uppmärksammade dessa elever ställde hon sig frågan: Vad är det som gör att vissa elever läser men inte förstår?
