background preloader

Språk i alla ämnen

Språk i alla ämnen
Språk – eller att byta en bromskloss Introduktion Språk och kunskapsutveckling hänger tätt ihop. Därför är frågor om språk frågor för alla lärare. I detta utvecklingspaket arbetar du tillsammans med dina kollegor i andra ämnen för att få syn på och utveckla hur du använder språket i din undervisning, och hur språket bidrar till elevernas kunskapsutveckling. I Gy 2011 betonas det språkutvecklande perspektivet – och perspektivet finns inskrivet i samtliga examensmål och de flesta ämnesplanerna. Det fullständiga utvecklingspaketet hittar du som pdf i högerspalten. Innehåll Paketet innehåller: ett kommentarmaterial till språk i alla ämnen: Få syn på språket en introduktionsfilm ett bildspel med diskussionsunderlag Materialet ger stort utrymme för egna reflektioner och diskussioner i grupp utifrån olika typer av material. Paketet innehåller också material som kan användas till fördjupande studier. Förslag på tidplan Tre tillfällen i grupp om cirka två timmar. Målgrupp Arbetsgång Möte 1 Möte 2 Möte 3 Related:  Språket i alla ämnenkarjoh75

Språkutvecklande arbetssätt Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Stöd i läroplanerna I de två första kapitlen i grundskolans, grundsärskolans, sameskolans och specialskolans läroplaner betonas det språkutvecklande perspektivet. Förslag på arbetsgång Att utveckla sin undervisning så att den får ett mer medvetet fokus på språkliga aspekter är en process som löper över tid. Deltagarna arbetar enskilt med olika uppgifter före eller mellan träffarna. Förslag på arbetsgång Text och publikationer Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen Få syn på språket Greppa språket Film

Uppstart: greetings from… Läs Fortsättning på hur jag som lärare kan lära ut self-monitoring, självövervakning, till elever i tidiga skolår integrerat med RT i lässtrategiundervisningen. Fortsättning på förra inlägget, dvs. del 2. Läraren modellerar Läraren startade med att modellera medvetenhet om när något verkar konstigt i innehållet. Eleverna fick använda något de kallar clicks and clunks. Ett click är när läsaren förstår handlingen eller de centrala idéerna i texten och ett clunk är när läsaren inte förstår. Lärarens modellering skedde under högläsningsstunderna. Strategier för självövervakning och självkorrigering modelleras och lärs ut under lärarens modellering och i minilektioner. Läraren modellerar hur denne med sina självövervaknings-frågor skapar mening av texten. Rent praktiskt kan modellering handla om något så enkelt som att läraren under sin högläsning läser ett ord fel och då stannar upp, lyfter sin clunk-pinne och säger att det här verkar inte stämma. Cliff-hanger skrev Angelika. Referenser:

En läsande klass Mitt språkutvecklande klassrum En enkel ordkarta Efter att jag återigen har läst Anna Kayas intressanta blogginlägg om hur man kan arbeta aktivt med ordförståelse så blev jag inspirerad och knåpade ihop en egen (enklare än den som visas i inlägget) ordkarta på appen Comic Life. Den har jag tänkt att vi kan använda framför allt i NO och SO, men även så klart i övriga ämnen. I mitten skriver man själva ordet, sedan finns det rutor för betydelse, motsatsord och synonymer. Jag gjorde en med pilar, den blev tydligare. Här finns ordkartan att ladda ner: ordkarta Digitala resurser för SvA Att tiden går snabbt är ingen nyhet och när man har mycket att göra så går det ännu fortare. Men jag tänkte nu ta mig tiden att uppdatera er lite grann. Höstterminen är nu avslutad även om jag inte har fått resultaten på de sista två tentorna ännu. Grammatik har inte varit mitt starkaste ämne så jag har en del att sätta mig in i. Utöver detta kring kurserna så har jag även fått jobb, är anställd som vikarie åt en lärarförmedling i Stockholm så jag har haft fullt upp under veckan som varit. Har nog inte nämnt det tidigare här men är uppe i Stockholm både för att jobba men också för att förbereda vår gemensamma flytt till Stockholm under våren 2016 eller ev. tidigare. Jag hoppas att jag kanske kan delge lite fundering som uppstår under min bedömning och betygskurs här på bloggen. Som avrundning vill jag säga att det känns väldigt konstigt men samtidigt uppmuntrade att jag nu har startat mitt sista år på lärarutbildningen. På återseende!

Se texten! - multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete - Gleerups För att kunna läsa och hantera texter krävs mer än läsfärdighet. Varje gång man träffar på en ny genre, ett nytt ämne, eller en text i ett nytt medium måste man på sätt och vis lära sig läsa på nytt. Olika uttrycksformer, som bilder, grafer och liknande, kan vara ämnes- eller genrespecifika och det ställer speciella krav i mötet med nya texter. I dag brukar man därför tala om ett vidgat textbegrepp och multimodala texter. I den här boken, som i första hand vänder sig till lärarstudenter och yrkesverksamma lärare, vill författarna visa hur man kan analysera multimodala texter och hur man kan underlätta för elever att bättre förstå såväl textens utformning som ämnesinnehållet. I bokens första del resonerar författarna om de nya textlandskapen och hur texter kan representera kunskap på olika vis. I bokens första del resonerar författarna om de nya textlandskapen och hur texter kan representera kunskap på olika vis.

Skola | Litteraturbanken Litteraturbankens skola är en resurs för lärare och elever, bibliotekarier och alla litteraturläsare: den är tänkt att fungera som läsarens vägledning till det svenska litteraturarvet. Vid sidan av Litteraturbankens vanliga texter och kommentarer finns här pedagogiska introduktioner, översikter, uppgifter för eleverna och läshandledningar. Vi tror på en litteraturläsning i klassrummet där de flesta texterna läses gemensamt och i samverkan mellan lärare och elever i exempelvis samtal och loggskrivande. Samverkande arbetssätt är extra viktigt vid arbete med äldre och med mer avancerade texter. Elevernas läsutveckling gynnas av ett nära samspel med en vägledande lärare och med varandra under lärarens ledning. Eleverna behöver ha förebilder som modellerar lässtrategier och de behöver höra hur andra människor uppfattar en text, för att förstå att texter kan läsas och tolkas på flera olika sätt. Selma Lagerlöfs författarskap kan introduceras redan i skolans tidiga år.

Digitala verktyg för språkutveckling - Wikiversity Wikins syfte är att vara en inspirationskälla och en plattform för språklärare att dela sina tips, tricks och förslag för att främja språkutveckling. Här hittar du massor av digitala verktyg. Under flera av de digitala verktygen finns även länkar till guider/tutorials och till videos där Sara Lövestamoch Jonas Lindahlvisar hur de använder verktygen på sina lektioner. Du är självklart välkommen att bidra med dina egna lektionsupplägg med digitala verktyg. LyssnaLäsSkrivSamtalaTala

Genrepedagogik och cirkelmodellen - att utmana och stötta ”Idag ska vi skriva sagor. Ta nu fram era sagoböcker och låt fantasin flöda”. Så här kunde det nog låta i mitt klassrum, innan jag fick upp ögonen för genrepedagogik och cirkelmodellen. Barnen ska i årskurs 1-3 möta flera olika texttyper; berättande, poetiska, beskrivande och instruerande. Cirkelmodellen består av fyra faser. I den första fasen bygger man upp förkunskaper om ämnet. I fas två studerar man texter inom genren för att få förebilder och vi laborerar med text. Vi läser på många olika sätt. I närläsningen läser vi en del av en text tillsammans på projektorn (OH-apparaten fungerar också). Nu är det dags att skriva en gemensam text och då har vi kommit fram till den tredje fasen. Vi öppnar en lucka i taget och skriver först presentationen av aktören, därefter öppnar man lucka två och beskriver miljön osv. När vi kommer fram till fjärde fasen är barnen redo att skriva enskilt eller fortsätta parskrivandet ett tag till, men med mindre stöttning från mig. Att diskutera: 1.

Tio tips för en inkluderande skolstart Många barn och ungdomar är nervösa nu, inte bara pirr i magen utan kanske har de ångest inför omställningen från lov till skola. Hjälp dem att komma tillbaka genom att förbereda dem noga på vad som sker den närmaste veckan. Här är tio tips för att få elever som har en positiv inställning till skolan: 1. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. Tänk på att det förebyggande arbetet sparar massor av tid och energi både för eleverna och för dig! Svenskan är navet Tre händer far upp i luften och svenskläraren Sofie Nyberg Horning får genast svar: – En sammanfattning är när man berättar om något kort, och en sammanställning är när man har flera texter och skriver om dem till en. Vi sitter i ett klassrum i Östra skolan, en liten friskola belägen centralt i Malmö. Östra skolan startade 2011 och i dag har man 80 elever fördelade på fyra klasser från årskurs sex till åtta. – Vi arbetar ämnesövergripande i sexveckorsperioder, med valda teman, berättar hon. Under momentet ska hennes sjuor lära sig genrerna sammanfattning, sammanställning och instruktion. På Östra skolan genomsyrar det språkrelaterade arbetssättet alla ämnen, berättar Sofie Nyberg HorningFoto: Adam HaglundI klassrummet visar Sofie Nyberg Horning upp en typisk mönstertext, en sammanfattning om tyngdlöshet som hon själv skrivit utifrån en sida i elevernas NO-lärobok. – Jag tog inte med hur Fuglesang kände sig i rymden, bara det viktigaste. – Hon är ett sådant bra exempel.

Genrer | Skrivguiden Det finns ett hav av litterära genrer och former. De två huvudsakliga är skönlitteratur och facklitteratur. Här är en summering: Skönlitteratur Skönlitteratur omfattar kort sagt berättelser och texter skrivna med ett konstnärligt syfte. Subgengrer: Epik, lyrik och dramatik All skönlitteratur, oberoende av vilken form den tar, kan i regel klassificeras som antingen epik, lyrik eller dramatik. Epik – Berättande litteratur.Lyrik – Poetiska texter som försöker förmedla en känsla, till exempel sånger eller dikter.Dramatik – Berättelse tänkt att sättas upp som teater eller skådespel. Noveller & romaner En novell är typiskt en kortare berättelse som behandlar en händelse, till skillnad från romaner som behandlar en längre tidsperiod och inkluderar en mer utvecklande historia och många händelser. Läs gärna Skrivguidens artiklar om att skapa bra karaktärer, bipersoners roller, samt att planera romaner med post-it-lappar. Poesi Facklitteratur Biografier & memoarer Essäer

Related: