background preloader

It i lärandet

It i lärandet
Related:  Extra anpassningarIT tips

Att starta en lektion på effektivt sätt | Min undervisning Att ha startuppgift i början som är skriftlig är ett bra sätt att starta en lektion på, men ibland hinner jag inte med det. Jag vill hinna med andra förmågor och upplever ibland att skrivuppgiften kan ta hela lektionen i anspråk. Vi har som mål att ha startuppgifterna skriftliga kanske jag ska tillägga. När jag var på kurs i Bedömning FÖR och AV lärande fick jag höra ett förslag av en specialpedagog på hur man kan starta en lektion på effektivt sätt och få med sig så många som möjligt att man hinner med att instruera de som behöver ha mer hjälp medan de andra hjälper varandra. Specialpedagogen heter Emelie Britse, och jobbar på Älvkvarnsskolan i Ursvik och är även utvecklingsledare i Solna stad. Jag har gjort en canva till den strukturen och den ser ut enligt nedan. Först ger man en instruerade uppgift – antingen muntligt, i filmform eller i skrift eller annan form för den delen. Sedan har man som lärare en återkoppling på det.

Att förändra skolan med teknik | Pedagog Örebro Unos Uno är det hittills största forskningsprojektet i Sverige kring 1:1 och dess effekter och utmaningar. Ett forskarlag från Örebro Universitet har tillsammans med SKL och 11 huvudmän följt 23 skolor under tre år under deras utvecklingsresor gällande teknikintegrering i skolan. Nu har Unos Uno släppt dels en slutrapport för 2013 (pdf) samt en bok Att förändra skolan med teknik – bortom en dator per elev (pdf) som sammanfattar hela arbetet samt belyser positiva och negativa effekter och vilka utmaningar som skolor ställs inför gällande just IT i skolan. Detta inlägg syftar till att kort sammanfatta resultatet så för djupare insyn rekommenderas läsning av ovanstående dokument. Till att börja med så definierar Unos Uno den absolut viktigaste frågan som en kommun/skola måste ställa sig. Hur samarbetet bäst kan organiseras, i hela kommunen och på varje enskild skola, så att teknikens möjligheter verkligen används på bästa sätt för att nå de uppsatta målen Framgångsfaktorer: 1. 2. 3. 4. 5. 6.

Veckoschema i färg – bildstöd i vardagen | Emma Tidigare har jag skrivit om ett veckoschema med bildstöd som vi använt oss utav. Jag har gjort ett nytt schema som jag tänker mig att vi ska använda, jag har gjort två olika versioner. Ett stort veckoschema och ett litet. Vi kommer att använda det lilla och inte alls hålla på med smådetaljer som vi gjort förut, det behövs inte (och ska jag vara helt ärlig tog vi ned det för säkert ett halvår sedan). Vi kommer att ha ett kort uppsatt per dag (måndag-fredag blir det förskola) lördag blir det en bild för gymnastik (då går barnen på barngympa) och söndagar blir det en bild för simhall eftersom vi åker och badar då. Jag tänker mig faktiskt att barnen ska få varsin liten “remsa”. TIPS: Skriv ut dubbletter av det stora schemat, laminera det ena “helt” och klipp det andra i remsor, en för varje dag. Självklart bjuder jag på både det stora och det lilla schemat. Bilder (likt pictogram) finns gratis att hämta hem här! Ladda hem filen, skriv ut och laminera!

The 15 Best iPad Apps For The World Language Classroom The iPad has fundamentally changed how and what I teach in my Spanish classes. First of all, I no longer use textbooks. Ever. Six years ago, I did not know how to download photos from my digital camera to my computer and annoyingly had to ask my husband to do it for me. No matter what level of world language you teach, there are a lot of apps available. For Gaming 1. For Presentations 3. iMovie 4. For Annotation 6. iAnnotate For Studying 7. For Recording 10. For Creating Comic Strips 11. For Brainstorming 12. For Writing Stories 14. For Organization, Document Sharing, and Collaborative Work 15. Teachers are often terrified to try new apps or websites because they do not fully understand how to use them, and they do not want to seem unknowledgeable in front of their students. About The Author: Sarah Wike Loyola has been teaching middle, high school and university courses in Spanish for nearly 14 years.

Extra anpassningar – från lättnader till kunskapsutveckling Om det är lätt att komma på hur man ska anpassa för att en elev ska utvecklas i riktning mot målen så är ju inte extra anpassningar något problem. Det är när man slår i metodtaket (Hejlskovs uttryck) som extra anpassningar blir ett problem. Hur högt metodtaket är varierar förstås från lärare till lärare och därför är synen på vad som är extra anpassningar olika. Lättnader för mina tankar till åtgärder. Det har gått så långt och eleven är så stressad eller låst att lättnader som lättare texter eller att ta bort uppgifter är det enda som kan fungera. Jag har de senaste veckorna skrivit och funderat över hur ärendegångar vid oro för elever ställer till det för oss. Höj metodtaket med undersökande frågor Några av “mina” specialpedagoger har för länge sedan insett att det inte håller att de tar över ärenden från lärare. Vilka förmågor har du inte sett? (Bilden har jag lånat från James Nottingham!) Rubriker för extra anpassningar Önskat läge – även under E

Lite om begrepp i allmänhet och om begreppet flippat klassrum i synnerhet I diskursen kring skolan florerar massor av begrepp som vi alla har vårt unika förhållande till, och som dessutom kan bli värdeladdade utifrån hur vi definierar dem och hur vi känner inför dem. Begrepp som klassrum, läromedel, raster och läxor är för många självklara när man pratar skola. Sedan har vi nya begrepp som uppkommit under senare år och som ofta används som om det vore självklart vad de står för; och som dessutom ofta behandlas som om de självklart ska ha en positiv laddning. Här har vi begrepp som en-till-en, omdefinierat lärande, The Big Five och flippat klassrum. Jag har tidigare skrivit om en-till-en-begreppet, Jan Svärdhagen har ifrågasatt begreppet omdefinierat lärande och Joel Rudnert har ifrågasatt The big five. Jag kommer i det här inlägget att uttrycka mina funderingar kring begreppet flippat klassrum. Det är viktigt att vi tänker till kring hur vi organiserar skolarbetet för att optimera utveckling och lärande. Här är ett exempel på användandet av Google Sites.

Digital kompetens! - Jag håller på med kunskap och utbildning. Jag sysslar inte med datorer och Facebook och allt vad det heter. Trams! Jag tänker inte lägga ned tid på att lära mig massa konstigheter. Det har alltid gått bra med de metoder jag använder. Långnäsa till dig! Allt för ofta hamnar vi i det läget i debatten om skolutveckling eller i fikarummen att ett antal personer koketterar med att de minsann inte håller på med något digitalt. Vi borde alla vara förbi den diskussionen. Diskussionen om IT i skolans vara eller inte vara är slut. Vi måste därför gå in på detta med vad digital kompetens är. Påfallande ofta när man talar med skolfolk som inte riktigt brinner för skolans digitalisering hör man att de förstår vikten av IT i skolan. Men egentligen förstår de inte alls. Främst märker vi frånvaro av förståelse när "de" talar om det de tycker vara de viktigaste komponenterna inom digital kompetens (gällande elever, personal och sig själva). Så ser inte jag på digital kompetens! Edward

Praktikutveckling och genomtänkta it-satsningar Fredagsförmiddagens ramprogram på Framtidens lärande inleddes av Åke Grönlund, professor i informatik vid Örebro universitet. Han gav en sammanfattande överblick av det nyligen avslutade forskningsprojektet Unos uno, som fäste blicken på tio en-till-en-satsningar på ett tjugotal skolor i olika delar av landet. Det är det hittills största svenska forskningsprojektet kring en dator per elev, och det pågick från 2010 till och med 2013. Jag har tidigare skrivit om Unos uno vid ett flertal tillfällen här på bloggen, senast i slutet av februari när den sista årsrapporten publicerades. Resultaten från Unos uno pekar på att genomtänkta satsningar på att integrera it i undervisningen faktiskt leder till att eleverna lär sig mer och presterar bättre. Pedagogerna börjar arbeta på nya sätt och drar nytta av teknikens möjligheter i sin undervisning. Enkäterna från Unos uno visar att välorganiserat lärarlett arbete leder till att kontakterna mellan lärare och elever ökar markant.

Bloggskola för kollegorna | Redaktionen Bloggar är ett enkelt och populärt verktyg för samarbete, kommunikation och publicering av text, bild och ljudfiler. Nästan hälften av Sveriges befolkning läser bloggar varje dag. (Källa: Svenskarna och internet 2013) Pedagog Stockholms bloggar är en viktig del av sajten. Våra bloggar handlar ofta om ett avgränsat område. Vad kan man ha en blogg till? Det är enkelt att blogga. Kom igång och blogga Vilka vill du ska läsa din blogg? Kom ihåg Lägg kärlek och kreativitet på dina rubriker. ”Nätverksträff” är inte en bra rubrik.Ta reda på vilka nyckelord och begrepp som dina tänkta läsare använder på nätet. Tips Skriv hellre kort än långt.Kommentera i andra bloggar som du tycker är intressanta.Svara snabbt på kommentarer i din egen blogg.Sprid din blogg i alla dina egna kanaler och nätverk.Inspireras av andra bloggare. Lycka till! /Eva-Li Littorin @MrsLi Ordlista för bloggare Besök Aktiviteten på en sajt mäts genom antalet besök. Blogg En webbplats/sajt som visar innehåll i kronologisk ordning.

Håkans avbön - om IT i skolan | Fleischer Kompetensutveckling ::: blogg Några insikter i försommarvärmen. Jag har under senare tid föreläst en hel del kring min forskning om IT i skolan och särskilt då en-till-en. I avhandlingen är jag glasklar över att den egna datorn är helt nödvändig (något som fick min opponent att få hicka – han ville snarare kalla datorn ett kultföremål). Min forskning visar upp en bild kring en-till-en där eleverna upplever att de lär sig mer och bättre, men det finns inga belägga för det. Men, jag ombeds också att tycka i mina föreläsningar. Idén bygger alltså alltså på att en lagom stor provokation kan leda till ett steg framåt om det inte är alltför långt avstånd fram till nästa station så att säga. Min insikt är alltså att mina föreläsningar har gett en bra överblick över forskningsläget, och min önskan att utveckla Sveriges en-till-en skolor mot den potential som är möjlig att nå kan för några lärare varit kontraproduktivt. Dock, det finns några problem som Sverige måste lösa. Framgångar hänger i mångt och mycket på ledarskap

Elevdatorer i klassrummet – hur fungerar det? #blogg100 När vi pratar om att it och digitala verktyg ska göra verksamheter mer effektiva, mer fokuserade och mer produktiva. Samtidigt har jag vänner som säger: -Allt med datorer är så tidskonusumerande. Allt jag ska göra med datorn tar ”extra” lång tid, för det är som jag tappar bort tiden. Frågan man kan ställa sig är om datorer är verktyget i alla sammanhang. Jag läste artikeln i The New Yorker ”The case of banning Laptops in the classroom” en intressant artikel som belyser några av de dilemman som kan finnas med laptops i lärande situationer. Främst kanske distraktionseffekten att elever gör annat än följa undervisningen. Men kanske är det så att föreläsningen som metod inte fungerar när vi ska använda verktyg som laptops och att vi behöver hitta andra sätt att förmedla det stoff som eleverna ska bearbeta, förstå och ta till sig. /…/ to help them understand why I’m doing what I’m doing and to get them to think critically about the use of technology in their lives and their education.

Årstaskolans iPad-projekt – Del 1 | IKT och Utveckling Förhandspublicering av Del 1. Det fullständiga dokumentet väntas strax innan sommarlovet. Inledning I Det här dokumentet är en sammanställning av våra erfarenheter från iPad-projektet som pågått på Årstaskolan sedan mitten av VT12[1]. Rapporten är uppdelad på två delar där den första delen behandlar själva projektets genomförande och del två tar upp vilka effekter vi kan se i verksamheten. Vi hoppas att vår dokumentation kan tillföra något till den samlade kunskapsbilden om IT i skolan men är medvetna om varje verksamhet har sina specifika förutsättningar. Inledning II Dokumentet kan även ses som ett manifest för det vi tror på vad gäller IT i skolan. Bakgrund För lite mer än ett händelserikt år sedan (mars 2012) tilldelades vi 360 iPads i Utbildningsförvaltningens satsning för utökat pedagogiskt IT-användande i Stockholms skolor. Ett framgångsrikt projekt? Årstaskolans förutsättningar Vi lägger upp ribban Ambitionen sattes tidigt högt; vi skulle ha Sveriges bästa iPad-projekt för skolan.

DATORN i UTBILDNINGEN Text: KLAS VIKLUND E-post: klas.viklund@comhem.se Rektor Mikael Parknäs medverkar tillsammans med sin elev Julia på DIUs seminarium i Almedalen, tisdag 1 juli. Skolan en plats för att introducera de unga i samhällsdebatten Mikael Parknäs, rektor vid Smedingeskolan i Kungsbacka kommun, betonar att berättelsen om hur Julia Essells skolarbete blev en artikel i Aftonbladet, som väckte debatt i sociala medier, är ett undantag – men att den förtjänar att lyftas fram. – Visst arbetar man med debattartiklar både på vår skola och på andra svenska skolor, men det är ovanligt att elevernas texter når ut i pressen, framför allt i rikspressen förklarar Mikael Parknäs. – Jag är skeptisk till föreställningen om att skolan skulle kunna vara en plats som inte befattar sig med politik, säger Mikael Parknäs. – Det är viktigt att skolan kan visa att det vi lär oss är på riktigt och hänger samman med livet och världen utanför skolan, säger Mikael Parknäs. Datorn i Utbildningen nr 4-2014.

Didaktikens verktyg (UR) - goeasy Hoppa till innehåll AddThis Sharing FacebookTwitterEmailPrintMore Hide Show AddThisPrivacy Share Toggle Dock Share Close AddThisPrivacy

Related: