Cowboyen hjälper elever att förstå vad de läser – Du tappar alla ämnen om du inte förstår text. Precis som man lär sig hur man räknar i matten måste man få lära sig hur man tänker kring text. Det säger Malin Gonzalez, som jobbar som mellanstadielärare på Sätraskolan i Stockholm. För några år sedan började hon och några kollegor arbeta med lässtrategier för att lära eleverna läsa. Strategierna har form av olika figurer som hjälper eleverna att förstå vad de läser. Genom att titta på rubriker och bilder kan Spågumman förutspå vad det är för typ av text som ska läsas, medan Detektiven hittar de svåra orden som måste förstås för att texten ska bli begriplig. Reportern i sin tur ställer frågorna för att ta reda på vad som sägs och egentligen menas och Cowboyen använder sin lasso för att sammanfatta texten. – Vi synliggör för eleverna hur man gör när man läser. Inte undervisat i lässtrategier Den senaste Pisaundersökningen kom som en chock. – Vi har inte undervisat i det. Gratis studieplan i vår
Framtidens lärande: Lärandets nya landskap – öppen hearing i Riksdagen Offentlig hearing om lärandets nya landskap, organiserad av ledamöter i Riksdagens utbildningsutskott tillsammans med Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Skolledarna och Stiftelsen DIU. Tid: Onsdag, 5 februari, kl 12.00 – 15.45(programmet startar med enklare lunch) Plats: Riksdagen, första kammaren Framtidens lärande – lärandets nya landskap De nationella styrdokumenten anger att alla elever har rätt att få använda digitala verktyg i skolan, och att alla elever ska få ”digital kompetens”. Betydande framsteg görs med digitala ingångar till skrivandet och läsandet, med delat skrivande och effektivare former för arbetet i klassrummet med återkoppling till elever, med synliggjort lärande. Och nya forum växer för delat kollegialt lärande. Samtidigt visar Skolinspektionens och Skolverkets bilder att många skolor och kommuner ännu inte på ett systematiskt sätt integrerar de digitala verktygen och arbetssätten i sitt arbete. AnmälanProgram hearing riksdagen 5 februari (fullsatt)
Språkutvecklande arbetssätt Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Materialet i utvecklingspaketet ger stort utrymme för egna reflektioner och diskussioner i grupp. Alla språkliga färdigheter som att lyssna, tala, läsa och skriva berörs. Stöd i läroplanerna I de två första kapitlen i grundskolans, grundsärskolans, sameskolans och specialskolans läroplaner betonas det språkutvecklande perspektivet. Förslag på arbetsgång Att utveckla sin undervisning så att den får ett mer medvetet fokus på språkliga aspekter är en process som löper över tid. Förslag på arbetsgång Greppa språket
Barn gör rätt om de kan I stadsdelen Kirseberg i Malmö har alla pedagoger i skola och fritidshem fått möjlighet att utbilda sig i metoden CPS, Collaborative Problem Solving. Ross W Greenes böcker Explosiva barn och Vilse i skolan som beskriver hans metod att möta barn och ungdomar med framförallt utagerande beteenden har mött stort intresse, inte minst bland specialpedagoger och speciallärare. Ross W Greene är lektor i psykologi vid Harvard Medical School i usa. Han har genomfört flera föredragsturnéer i Sverige. Metoden utgår från att barn beter sig så gott de kan och att problematiska beteenden uppstår på grund av brister i kognitiva förmågor som barnet behöver ha för att hantera vardagliga situationer. När Ross W Greene besökte och föreläste i Malmö för drygt ett år sedan fick alla pedagoger på fritidshem och skolor i Kirseberg möjlighet att lyssna när han förklarade metoden. – Jag föll direkt för hans sympatiska sätt att se på barn! Nyckelordet för att nå eleven är empati. – Handledning är nödvändig.
Läsning i matematik Det är rubriken på kapitel 9 i Läsundervisningens grunder. Boken tar upp så många viktiga aspekter på just läsundervisning så jag kommer att skriva flera inlägg utifrån olika kapitel. Detta är definitivt en ”måste läsas” bok! Kapitlet Läsning i matematik är skrivet av Cecilia Segerby som är doktorand i matematikdidaktik vid Malmö högskola och har fokus på hur elevers förståelse i matematik kan främjas av skrivövningar kopplade till lässtrategier. Spännande, eller hur!? Även om jag inte undervisar en klass så minns jag hur matteböckernas texter ser ut. Lässtrategier nämns endast i ämnena modersmål, svenska och svenska som andraspråk. Läsriktning Till att börja med visar Cecilia hur avkodningen inte alltid sker från vänster till höger som är vår gängse läsriktning. Läsförståelse Alla ämnen har sina ämnesspecifika ord och begrepp, så ock matematikämnet. TermerCecilia ger oss exempel på sådan begrepp där betydelsen skiljer sig åt. Ord kan även ha olika betydelse i ämnet matematik. Referenser:
Framgångsrika skolkommuner Projektet Framgångsrika skolkommuner lyfter fram goda exempel från 16 kommuner som under flera år visat bra resultat i skolan eller kommuner som har förbättrat sina resultat. Vi har varit nyfikna på hur man leder och styr skolan på ett bra sätt. Rapporten "Konsten att nå resultat – erfarenheter från framgångsrika skolkommuner" beskriver åtta gemensamma faktorer från kommunerna. Vad kännetecknar framgångsrika skolkommuner? I rapporten kan du läsa mer om våra iakttagelser, konkreta exempel från kommunerna och ett internationellt perspektiv. Vi har sett att framgångsrika skolkommuner: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. Fakta De kommuner som har deltagit i projektet för att de haft goda resultat är (i bokstavsordning): Arjeplog, Båstad, Danderyd, Kungsbacka, Lomma, Lund, Lysekil, Malung-Sälen, Nacka och Pajala. Kontakt Om du är intresserad av att veta mer om projektet, kontakta: Helena Bjelvenius, e-post helena.bjelvenius@skl.se, telefon 08-452 79 27 Informationsmaterial SKL, Framgångsrika skolkommuner 1.
Goda relationer förutsättning för ordning och reda Ordning och reda är ett återkommande tema i skoldebatten. Enligt olika undersökningar är det mycket prat och stök i den svenska skolan och utbildningsminister Jan Björklund har lyft bristen på arbetsro som en orsak till fallande resultat. På ett seminarium hos Sveriges Kommuner och Landsting diskuterades frågan om arbetsro bäst uppnås genom sanktioner eller relationer. Deltog gjorde representanter för lärare, skolledare och elever. En rad ämnen kom upp som vikten av goda relationer mellan elever och skola och att eleverna måste göras delaktiga i arbetet kring ordningsregler. – Vi vet att det nya lärare tycker är absolut svårast är att skapa ett bra, fungerande arbetsklimat i klassrummet. En annan av paneldeltagarna var Jan Jönsson, rektor på Karsby International School i Stockholm. – Ja, jag tycker att det är ett problem och det visar ju även olika utvärderingar av skolan. – Jag tror inte att det enbart är skolans problem. Vem äger problemet när det gäller studieron?
Kompetensutveckling av lärare i en-till-en | Fleischer Kompetensutveckling Sommar. Almedalen rullar igång. Där diskuteras många skolfrågor, inte minst de om datorisering. När det gäller införande av en-till-en, är det en mängd olika aspekter som behöver belysas efter att själva införandefasen är klar. I arbetet med systematisk uppföljning av en-till-en i IPAK-modellen har jag delat in det i tre huvudsakliga områden: Ämnesinnehåll, teknik och pedagogik,Betygsättning, bedömningspraktik och e-portfolios,Juridik, etik och demokrati. Det finns naturligtvis andra sätt att göra en sådan indelning. Det centrala är dock att ha lärarkårens kontinuerliga utveckling för ögonen. I mitt sätt att beskriva saken tas utgångspunkt i forskningen av Hall & Hord (2011). När det gäller en-till-en har alltså detta prövats av bland annat Donovan, Hartley och Strudler (2007). 0 MedvetenhetLäraren tänker och upplever: ”Jag berörs inte av en-till-en. 1 Information Läraren tänker och upplever: ”Jag skulle vilja veta mer om en-till-en. 3. Hall, G.E. & Hord, S.M. (2011).
Testa mer för bättre inlärning Caroline Liberg, professor i utbildningsvetenskap vid Uppsala universitet inledde med att betona att goda förutsättningar för lärande bygger på att man som lärare har ett språk för att tala om sin egen undervisning, så väl med eleverna som med kollegor, föräldrar och politiker och lärare behöver kunna argumentera för sin undervisning. – Dagens marknadsekonomiska situation gör att man försöker hitta enkla lösningar, men undervisning är komplex. En aspekt handlar om hur man bygger upp innehållet. Vi vet från studier av framgångsrika miljöer att man behöver bygga innehåll inte bara på ett skolämnes innehåll utan man behöver ta in elevernas egna erfarenheter och bygga broar till andra ämnen inom skolan. Hon lyfte också behovet av att både träna färdigheter för sig och i en funktionell helhet. En annan forskare på plats var Lars Nyberg, professor i psykologi och neurovetenskap vid Umeå universitet. Lars Nyberg talade om två metoder för inlärning som visat sig framgångsrika.
Var sjätte elev rädd för en vuxen i skolan Skolinspektionen har inte kommit hela vägen med analysen av siffrorna. Generaldirektören Ann-Marie Begler kallade ändå till ett seminarium i Almedalen där hon berättade lite vad de kan se så här långt. – När vi granskar skolorna vill vi gärna veta vad elever, personal och föräldrar tycker redan på förhand. Då har vi sedan hösten 2010 gjort en skolenkät där vi ställer en rad olika frågor till de här grupperna. Enkäterna går ut i årkurs fem och nio – samt andra året i gymnasiet. Enligt Ann-Marie Begler är det ingen nämnvärd skillnad på svaren från killar och tjejer bland eleverna – förutom i två aspekter. – När det gäller studiero har flickorna mycket mer kritiska synpunkter. När det gäller trygghet och studiero har Skolinspektionen gjort några iakttagelser som Ann-Marie Begler valde att lyfta upp. – De flesta elever känner sig trygga i skolan, vilket är positivt – för de eleverna. I enkäten har var tionde elev svarat att de är rädda för andra elever. Övriga noteringar:
Vilken roll spelar skolan när lärandet är livslångt? ”Hur skapar vi en skola för en okänd framtid?” Det var namnet på ett seminarium som arrangerades i Almedalen. Bakom stod Creatables, ett nätverk för designers och ingenjörer. I publiken fanns en hel del både lärare och skolledare, som snart var delaktiga i samtalet. – Det finns en bild på mig när jag är kanske fyra år, omkring 1987, och jag sitter framför en Mac SE, en av Apples första datorer. Han berättade att i dag uppdateras datorer utan att vi märker det – förändring är inbyggt i systemet. – Vi pratar om ett livslångt lärande. Gustaf Josefsson hänvisar till en rapport som gått igenom vilka av dagens arbetsuppgifter i Sverige som kommer att kunna automatiseras inom 20 år. – Så de som börjar i skolan idag kommer att utföra uppgifter som vi inte har en aning om vad det är. Gustaf Josefsson ställde frågan till publiken: Varför har vi ett allmänt utbildningssystem? – Skolan är till för att skapa en grund, den är viktig för att kunna gå vidare. – Tänka kritiskt. Gustaf Josefsson svarade:
Ny undersökning: Skolan hårdaste arbetsplatsen Lärarna har kanske aldrig varit populärare – i valrörelsen. Partier snubblar över varandra i att erbjuda högre lön, bättre villkor, mindre klasser. Men som det ser ut just nu, och när lärarna själva beskriver sitt jobb är det en av de värsta branscherna att jobba i. Mest motiverade Enligt årets jobbhälsobarometer, som görs av Företagshälsans branschorganisation, sticker de anställda i skolan ut på många sätt. De hinner inte med sina arbetsuppgifter i tid och de känner i större utsträckning än andra ett psykiskt obehag över att gå till arbetet. Det är också lärare som oftast säger att de inte har möjlighet att få stöd och hjälp vid hög arbetsbelastning – hälften av lärarna uppger detta. Men anställda i skolan utmärker sig också på ett annat, ljusare sätt. Kompetens tas inte till vara Om man ser till alla branscher sammantaget är det tydligaste att arbetsmotivationen, eller arbetsglädjen, faller. Det är också allt färre som anser att deras kompetens tas till vara på jobbet.