background preloader

Samtiden - Bok och bibliotek 2013: Alla lärare är språklärare

Samtiden - Bok och bibliotek 2013: Alla lärare är språklärare
TVUR Samtiden - Kulturarvingarna Vems är historien? Fil.dr. Kenneth Nordgren, lektor i historia vid Karlstads universitet, talar om relationen mellan historia, mångfaldsfrågor och skola. Historia kan ses som en identitetsmarkör, menar han, en historia som skiljer på ett vi och dom. I sin avhandling har han undersökt historien kopplad till dagens mångfaldssamhälle.

http://www.ur.se/Produkter/178873-UR-Samtiden-Bok-och-bibliotek-2013-Alla-larare-ar-spraklarare

Related:  FILMER OM EN LÄSANDE KLASSSpråkutvecklande undervisningLäsninganitakippenbroekdahle

Barn av sitt språk: Hela skolan läser I Rannebergsskolan i Angered ser man den skönlitterära boken som den bästa källan till kunskap. Därför ägnar alla klasser en och en halv timme varje morgon åt högläsning. Skolans hjärta är biblioteket där de där de traditionella läroböckerna fått lämna plats för de skönlitterära. Resultatet i form av språklig medvetenhet och lust till läsning bland eleverna har inte låtit vänta på sig. Här kan du skapa egna klipp ur programmet Hjälp Ny i svenska skolan: Språkinriktad undervisning Jag avslutar mitt besök på SETT-mässan med att lyssna på Hanna Stehagen som pratar om språkinriktad undervisning med lässtrategier, cirkelmodellen och SIOP. Ett ämnesområde som intresserar mig väldigt mycket. Språkets roll för lärandet Som lärare i en skola med elever med många olika språk och med varierad bakgrund och med olika kulturella erfarenheter kan man inte utgå ifrån att man delar samma referensramar.

Hur diagnostiserar vi läsning i skolan? Jag fick nyligen en fråga om hur jag tycker vi ska arbeta med diagnostisering av läsning i skolan på Twitter. Frågan kom från skolbibliotekarien Cilla Dalén (@cilladalen). Det är ingen lätt fråga att besvara och det finns många olika provtyper. Jag ska här inte haka upp mig på dessa utan vill i stället betona att vi inte bör göra det svårare för oss än vad som är nödvändigt. Man kan välja vilken text som helst som är lämplig för åldern på de barn som ska diagnostiseras och ställa frågor på innehållet som ska besvaras. Men med tanke på den stora mängd elever som ska testas och tiden det tar att rätta kan det vara ännu bättre med ett multiple-choice-test.

Olika typer av lässtrategier Jag har gjort en film om vad en elev behöver tänka på vid sök- och skumläsning: Gjorde även en seriestrip som en slags sammanfattning av filmen här ovanför. Tänker utforska seriestripen och se hur eleverna tar emot den som flippmaterial. Camilla Lindskoug har gjort en liknande film men något mer detaljerad, håll till godo:

Lasse-Majas far skäms över skolresultaten Om cookies på våra tjänster Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av SVT:s webb. Om cookies på svt.se Nyheter <div class="svtplayerCB svtPlayer-z-top svtplayerCenter-Outer"><input class="svtVisuallyhidden svtplayerStartButton" type="button" name="spela" value="Spela video" accesskey="p"><div class="svtplayerCBContainer svtplayerCenter-Inner"><span class="svtplayerSprite-Play"></span><span class="svtplayerTime"><time>8 min 17 sek</time></span></div></div> Använd den här videon Stärk språket Stärk lärandet Scaffolding Language, Scaffolding Learning - Teaching Second Language Learners in the Mainstream Classroom Gibbons, Pauline Hallgren och Fallgren, tredje upplagan, 2013. Hur ska man som lärare arbeta för att nå alla elever i ett heterogent och mångkulturellt klassrum?

BOKEN I UNDERVISNINGEN: Läsning i Vygotskijs utvecklingszon Jag skissade för många år sedan en undervisningstanke för hur jag skulle locka eleverna till böckerna. Jag tänkte utifrån Lev Vygotskijs utvecklingszon. Jag ska förklara genom skiss och genom mina ord. Modellen är egentligen cirkulär. Innehållet förflyttas i relation till elevernas kunskaper och läsande utveckling. Den är också årskurslös.

Att skriva sig till läsning Att skriva sig till läsning med digitala verktyg Många skolor i Stockholm använder nu metoden som bygger på den norske forskaren Arne Tragetons forskningsresultat i förskoleklass och årskurs 1 – 3 för den första skriv- och läsinlärningen. Genom Språk- och lässatsningen har Medioteket haft flera hundra lärare på föreläsningar i Att skriva sig till läsning. Föreläsningen ges två gånger/termin. Medioteket har också genomfört projekt på flera Stockholmsskolor och föreläst på konferenser om ASL. Kontakt på Medioteket EN LÄSANDE KLASS Ett ex av boken har skickats ut till varje låg- och mellanstadium i Sverige. Senast den 23 april ska alla böcker vara på plats. Vi har gått efter Skolverkets senaste adressregister. (Ett stort tack till Skolverket som har så bra service förresten!) Bokpaketet är adresserat till ”Rektor/ämnesansvarig i svenska” vilket vi beslutade var det bästa efter att ha frågat ett stort antal lärare och personer med erfarenhet av liknande utskick. Paketet innehåller två böcker och i följebrevet förtydligar vi att det är ämnat till låg- resp. mellanstadiet.

Om läs- och skrivutveckling i svenska och svenska som andraspråk Få en teoretisk bas och en ökad kunskap om elevers läs- och skrivutveckling. Se föreläsningen med professor Caroline Liberg och läs hennes text Elevers läs- och skrivutveckling – mellanåren. Diskutera sedan med kollegor utifrån diskussionsfrågorna i handledningen till materialet.

Att bedöma läsförståelse Det finns inga test som kan bedöma läsförståelse utan det är pedagogen som är det bästa bedömningsverktyget (Westlund) Det är genom textsamtalen som man får syn på elevernas kunskapsutveckling Hur börjar man? En fråga som dyker upp om och om igen på vår facebooksida "En läsande klass" är hur börjar man när man vill introducera "Läsfixarna" i sin elevgrupp. Min första kontakt med läsförståelsestrategier fick jag genom Barbro Westlunds bok "Att undervisa i läsförståelse". Jag upplevde att denna bok gav mig verktyg samt att den var bra att ha som teoretisk forskningsbakgrund. Mitt tips är därför att läsa denna bok eller delar av den som första steg.

”Att ge barn läsflyt kräver sina timmar” Sverige var i chock. Visst hade många befarat att resultatet inte var särskilt muntert. Men att det skulle vara så uselt hade ingen kunnat föreställa sig när Pisa-undersökningen presenterades förra året. Vi har hört det många gånger sedan dess: Elevernas kunskaper låg under OECD-genomsnittet både i matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Bland annat fick vi veta att 23 procent av barnen som lämnar nian inte kan förstå en text. I en tv-studio morgonen efter berättade författaren Martin Widmark att det tumlade runt en massa känslor i kroppen, av ilska, frustration och skam.

Related: