background preloader

Närläsning ger koll på kemin

Närläsning ger koll på kemin
– Kol. Bra, då markerar ni ordet ”kol”. Vad är kol? – Ett grundämne. Bra, då markerar ni ”grundämne”. Vad ingår kol i? – De flesta andra föreningar. Ja, det har jag också skrivit. – Syre, väte, kväve. Det är ingen svensklektion, utan kemilektion i åttan på Bagarmossens skola. Hans Erkhammar har länge märkt att eleverna fått allt svårare att läsa lärobokstexterna i NO. – Jag tror att alla NO-lärare upplever att eleverna har svårt för faktatexter, säger han. Även läromedelsförlagen har upptäckt att eleverna läser sämre. – Man kan inte bara acceptera det och förenkla och förkorta. Birgitta Thorander arbetar med kemitexterna på svensklektionerna.Foto: Anna Simonsson För två år sedan gick Hans Erkhammar därför en kurs i Reading to Learn tillsammans med svenskläraren Birgitta Thorander och engelskläraren Anette Resare-Jansson. – Jag är inte svensklärare men jag kan ämnet. Birgitta Thorander håller med. I början protesterade eleverna lite och ifrågasatte varför de skulle arbeta med texter på NO:n.

http://www.lararnasnyheter.se/origo/2011/11/22/narlasning-ger-koll-pa-kemin

Related:  Genrepedagogikspråkutvecklande, läsning, språk-i-alla-ämnenteorifykeSpråkutveckling

BFL + Genreundervisning = Sant Med tanke på de uppskattade inlägg om bedömning för lärande och andraspråksutveckling och kamratbedömning som Robert Walldén tidigare har publicerat på Skollyftet bad vi honom skriva ett inlägg om den rapport han nu skrivit klart. Robert Walldén har skrivit en rapport inom masterprogrammet i pedagogiskt arbete som heter Genrepedagogikens vad, hur och varför i undervisningen av vuxna andraspråkselever och i detta inlägg delar han med sig av sina nyvunna kunskaper och erfarenheter. Kan man ägna för mycket tid åt att analysera sin egen undervisning? Jag upplever att jag åtminstone har tangerat gränsen för vad som är fruktbart under denna termin, då jag återigen har arbetat halvtid samtidigt som jag läser kurser i pedagogiskt arbete och svenska som andraspråk. Inledningsvis vill jag gärna göra de kopplingar mellan genrepedagogik och bedömning för lärande som av utrymmesskäl inte gjordes i rapporten. Genrepedagogiken som gemensam referensram

Hur kan jag stötta NO-lärare att arbeta mer språkutvecklande? Frågan dök upp på Facebook ikväll, ställd av Malin Runering, och jag ägnade lite tid åt att svara och tipsa om lite lästips och annat. Annika Sjödahl tyckte att svaret skulle passa bra som ett blogginlägg och det har hon självklart helt rätt i så här kommer det: Vilka språkliga krav ställer kunskapskraven? Ja, hur kan man stötta NO-lärare att arbeta språkutvecklande? Reading to Learn - mycket intressant På twitter idag fick jag följande fråga: @Anna_Kaya , har du kommit i kontakt med "Reading 2 learn "? Jag är med i ett projekt kring språkutveckling och tycker att det är " kanon"!— ingeborg hull (@ingeborghull) January 21, 2012

Vi gör musik - Arbetsområden - Teknik tillsammans - CETIS Arbetsområdet Vi bygger bilar är under omarbetning och anpassning till Lgr 11. Målgrupp: Årskurs 4-6 Här följer en kort beskrivning av arbetsområdet Vi bygger bilar. Hela arbetsområdet går att ladda ner via pdf-filen som finns längst ned på denna sida. Många barn tycker om leksaksbilar, både bilar som man drar igång och radiostyrda bilar. I detta arbetsmoment skall barnen designa och konstruera en batteridriven bil till en vän eller yngre kamrat. Språkutvecklingsplan Alla ska lyckas! För att lyckas måste alla barn och elever ha tillgång till språket. Med språket tänker, kommunicerar och lär vi oss. Språket är en del av vår identitet. Språket ger oss möjlighet att bli delaktiga i samhället.

Genrepedagogik och cirkelmodellen - att utmana och stötta ”Idag ska vi skriva sagor. Ta nu fram era sagoböcker och låt fantasin flöda”. Så här kunde det nog låta i mitt klassrum, innan jag fick upp ögonen för genrepedagogik och cirkelmodellen. Fokus låg på lust, fantasi och skrivregler, men för att kunna skriva behövs så mycket mer. Framförallt behövs stöttning, ett ämnesspecifikt ordförråd, återkoppling och strukturer för skrivande.

Quick fix till språkutvecklande undervisning Nä, någon quick fix finns tyvärr inte men för oss som gillar checklistor så har Pauline Gibbons skrivit några bra checklistor som jag tänkte visa er. Checklistorna kommer från hennes böcker Stärk språket stärk lärandet och Lyft språket lyft tänkandet. Jag fick en fråga från Sara Bruun om hur man kan arbeta mer språkutvecklande inom engelskundervisningen och då kom jag och tänka på Pauline Gibbons checklistor. Den ena handlar om att i undervisningen få variation och balans mellan att tala, lyssna, läsa och skriva och den andra handlar om fem steg att öka språkmedvetenheten i ämnesundervisningen. Den sista jag tänkte visa er handlar om fem steg för planering av ett språk- och kunskapsutvecklande arbetsområde.

Ämneskunskap i fysik-kemi Permanenta magneter Magneterna är kända åtminstone från garderobsdörrars och penalers låsmekanismer. På kylskåpsdörrar fäster man papper med knappliknande magneter. Den magnetiska växelverkan sträcker sig alldeles tydligt över ett avstånd: en magnet påverkar föremål som befinner sig en bit från magneten. En magnet växelverkar inte med alla föremål. Lärmodul- faktatexter I grundskolans kursplan Lgr 11 skriver om lässtrategier men ger inga konkreta exempel på hur begreppet lässtrategier ska förstås eller läras ut. För årskurs 1 – 3 är kunskapskravet för godtagbara kunskaper i svenska i slutet av årskurs 3 att:”Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.”

Genrepedagogik på mitt sätt Jag har den senaste tiden försökt sätta mig in i genrepedagogiken och försökt hitta en modell som passar mig och mina elever. Jag arbetar just nu med de allra yngsta och jag har nästan tagit för givet att genrepedagogik är lite för svårt att greppa för yngre barn som knappt kan läsa. Men, döm om min förvåning, det underlättar även för de här eleverna. Jag har länge varit intresserad av genrepedagogik och hur man med hjälp av den pedagogiken kan arbeta språkutvecklande. Det var när jag första gången läste Pauline Gibbons bok "Stärk språket - stärk lärandet" (som jag skrivit om tidigare här och här) som jag började inse att detta är ett sätt som vi kan få ännu fler eleven att nå målen. Mitt intresse ökade när jag, för några år sedan, kom i kontakt med Anniqa Sandell Ring som berättade hur hon arbetade med genrepedagogik i en förberedelseklass men jag tyckte fortfarande att det verkade för svårt för elever i de yngre åldrarna.

Språket i alla ämnen Jag och min kollega Maria Lachan träffade förra veckan ett antal högstadielärare i svenska, svenska som andraspråk och so för att samtala om är språk- och kunskapsutvecklandearbetssätt. Jag har nedan samlat ihop ett antal resurser som lärare kan använda sig av för att komma igång med att arbeta i språket i alla ämnen. På studiedagen började vi med att prata om att alla skolans ämnen ställer, förutom ämnets specifika kunskapskrav, en mängd språkliga krav på eleverna Det kan till exempel vara att kunna: • Värdera • Beskriva • Samtala om • Resonera • Reflektera • Analysera • Lösa problem • Genomföra • Utvärdera • Tolka • Sammanställa • Använda begrepp • Kommunicera • Ge respons • Motivera • Se sammanhang • Presentera • Jämföra • Redogöra • Dra slutsatser • Planera För att eleverna ska klara av de språkliga kraven behöver vi i skolan undervisa explicit även om dem.

"Finlitteratur är bättre för läsförståelsen än kioskvältare" LitteraturMagazinet Debatt Efter PISA-undersökningen diskuteras flitigt hur trenden ska vändas. Hur ska läsförståelsen bland ungdomar förbättras? Klart vi ska uppmuntra barnen att läsa mycket.

teknikochnatur Beskrivning: En lekplats innehåller illustrationer av många av fysikens grunder, och fenomen som lutande plan, pendel, hävstång, friktion, rotation och acceleration kan upplevas med hela kroppen. Utrustning: Arbeta språkutvecklande i fysik och svenska med IKT Artikel nr 1 2016: Mot rymden via cyberspace: Ett ämnesövergripande projekt i fysik och svenska Uttrycket “Alla lärare är språklärare!” är inget nytt men har idag fått ett större fokus.

Related: