background preloader

Text, underlag, nyhet lässtrategi

Text, underlag, nyhet lässtrategi
– Vad betyder ”specerivaror”? Kan man dela på ordet – vad är varor? Något man köper, ja. – Vilken är funktionen? Klass 8 grön och Laila Guvå på Tunaskolan i Tumba tittar närmare på ett citat ur boken om Gilbert Grape, som råkar sitta på klassrumsväggen. Så här kan man göra för att förstå ord, berättar Laila Guvå för eleverna. – Eller så googlar man, säger en tjej. – Ja, men det är inte alltid man förstår förklaringen av ordet, svarar Laila. Visar. Att förklara ord som eleverna kan få problem med sitter förstås i ryggraden för alla andraspråkslärare. – Då måste de ha egna strategier för att ta reda på betydelsen. Från forskningen samlade de strategier för ordförståelse, textförståelse och frågeförståelse som är lätta att tillämpa för eleverna. På textnivå handlar det mycket om att lära sig läsa mellan raderna. – Min erfarenhet är att eleverna ofta hoppar över den typen av frågor. – Om du inte förstår vad som står på raderna så är det svårt att förstå det som står mellan raderna. – Cirkus!

En språkutvecklande NO-lektion | Min undervisning Jag och min åk6-kollega har bestämt oss för att prova en metod som kallas cirkelmodellen lite mer strukturerat för att utveckla våra elevers förmåga att skriva olika typer av texter. Min kollega är sv/en-lärare och jag ma/no-lärare. Som NO-lärare tänker jag mycket på vad viktigt det är att eleverna lär sig att förklara olika saker, gärna skriftligt också och bestämde mig därför för att fokusera extra på det. I ett tidigare inlägg här på bloggen har jag beskrivit hur vi tittade på en film som visar när jag lagar en tilltryckt pingisboll genom att koka den. Vi beskrev vad som hände på filmen och funderade på vilka frågor man kunde/behövde ställa för att kunna förklara det som hände. Sedan läste vi olika texter, pratade och funderade över vilka av frågorna vi skulle kunna ta reda på genom att göra undersökningar. Idag smög vi också igång med fas 2, att studera olika exempeltexter och hitta genretypiska drag hos texttypen vi ska arbeta med.

50 appar för SVA/SFI-undervisning av nyanlända | IKTsidan Här kommer min lista över 50 appar för både yngre och äldre nyanlända barn och ungdomar. I listan finns både appar som är gratis och appar som kostar pengar. Eftersom priset varierar och appar ibland släpps gratis under begränsad tid har jag valt att inte skriva ut något pris. Apparna står inte i någon ordning utan bara lite huller om buller som de hamnat i mina mappar. Letar du bara efter appar som är gratis har jag valt ut och satt en stjärna på 5 favoriter som jag gillar extra mycket. Tyda– engelsk-svensk-engelsk ordbok med förklaringar UTalk svenska – lär svenska med bilder och frågor. Bitsboard*- i appen gå till katalog och sök på svenska för att hitta de flashcards som du kan använda. SVAAPP– första månaden gratis sedan 109kr för hela skolan oavsett antal elever. Läskod-Fokus på tidiga läs-och skrivinlärningen. Table Top– kommunikationsverktyg med översättning Alfavux-pedagogisk app för ordinlärning. Ord i fokus- det finns tre kategorier i appen att välja mellan. Ordspelet Babbel svenska

lappkullan | Hellre en skrattande klass – än en sovande! ”Så kan svenska elevers läsförståelse förbättras” Vad som är problemen i den svenska skolan och hur den svenska skolan ska förändras har blivit en av de riktigt heta debattfrågorna i Sverige. Särskilt efter PIRLS-resultaten i december 2012 och Pisa-resultaten i december 2013, som båda visade en stark negativ utveckling för svenska elevers resultat i läsförståelse, det vill säga både för elever i fjärde skolåret och för 15-åringar. Många inlägg är viktiga och insiktsfulla, men min uppfattning är att betydelsen av vad som sker i själva undervisningen inte diskuterats tillräckligt. Jag dristar mig till att, mot bakgrund av en jämförelse med Kanada, som har signifikant bättre resultat än Sverige i alla internationella kunskapsmätningar, i fem punkter sammanfatta några orsaker som kan ha bidragit till svaga läsförståelseresultat i Sverige. Dessa har inte tillräckligt lyfts fram i den skolpolitiska debatten: • Behovet av ett mer utvecklat professionellt språk inom området läsförståelse i den svenska skolan.

Cirkelmodellen- en väg till bättre måluppfyllelse - Vad vet ni om Sverige? Gunilla Lindberg ställer frågan till sina fjärdeklassare som får i uppgift att två och två skriva ner vad de kan. "Stockholm är Sveriges huvudstad", "Det är förbjudet att slå barn i Sverige", "Sveriges prins heter Carl Philip". Högarna med lappar växer men efter ett tag börjar det gå lite långsammare, eleverna går och kollar på kartan och börjar diskutera: Hur var det, var Gotland Sveriges största ö? I större grupper läser eleverna upp vad de skrivit, därefter kategoriserar de alla lappar genom att placera ut dem på ett större papper. I klassrummet bredvid sitter klass 3B i par och läser upp ord för varandra: häcka, ruva och hjässa. Cirkelmodellen ökar språkutveckling Klasserna befinner sig i fas ett av cirkelmodellens fyra faser - bygga upp kunskap, läsa texter för att få förebilder, skriva gemensam text och skriva en egen text. Men arbetet med cirkelmodellen tar tid. Första fasen inleder Förebilder i fas två Lätt att glömma fas tre Fas fyra avslutar

MediaCenter i Västerbotten » Se föreläsningar från Temadagen – Ökad läsförståelse Den 28 januari genomfördes temadagen Ökad läsförståelse på Nordanåteatern i Skellefteå inför 350 deltagare från Västerbotten och Norrbotten. Temadagen arrangerades av MediaCenter tillsammans med Skellefteå kommun och Länsbiblioteket Västerbotten. Här nedan kan du i efterhand se några av föreläsningarna. Först ligger åhörarkopior(.pdf) för några föreläsningar: Anne-Marie KörlingSkellefteå kommunInga-Maj EliassonMTMMichael Tengberg Inledning – Staffan Åkerlund Språket, en demokratisk rättighet – Ann-Marie Körling Skellefteå kommun om sitt arbete för ökad läsförståelse – Brita Hjelm-Brännström och Cecilia Kåmark Talböcker direkt till eleven : hur tjänsten Egen nedladdning fungerar - Jenny Nilsson (och Annalena Hedmans presentation) Undervisningsmodellen dialogisk strategiundervisning – Michael Tengberg, lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet Avslutning – Ann-Marie Körling

Lektionsförslag: Den enklaste språkberikarlektionen börjar med begrepp och ord Detta är en mycket enkel lektion. Jag brukar visa den då jag föreläser. Finns inget enklare faktiskt. Du har en bok, en text, vilken som helst. Det kan vara en berättelse du läser, ett matematiktal du ska problematisera och undersöka med eleverna, en tidningstext du tänker ha i undervisningen eller något annat som ska läsas ihop. Ur den texten skriver du upp tre ord. Jag använder min handstil eller så skriver jag med digital text: Dessa tre ord ska nu ut i klassen. Jag berättar inte varför jag skrivit upp orden, jag tycker om spänning och överraskningar, det retar hjärnanJag läser orden högtEleverna läser orden högt, unisontJag modellar nästa steg då jag säger välj ett ord och sätt in det i en mening; Rättvisa mellan syskon är ofta något syskon bråkar om. Syftet med detta är att involvera eleverna i språket. Som jag brukar säga: Körlings Ord

Ett bedömningsmaterial för språkligt och digitalt arbete i varje skolämne behövs För en tid sedan skrev jag ett inlägg här på bloggen, där jag hävdade att Lgr 11 gjorde oss alla till språklärare. Påståendet grundade jag i det faktum att många av de förmågor som eleverna ska utveckla under skolåren kräver ett välutvecklat språk. Deras kunskapsutveckling måste följas av en språklig utveckling, om de ska ha chans att utveckla de förmågor som uttrycks i den nya läroplanen.För att visa på att förmågorna i Lgr 11 kräver ett akademiskt språkbruk använde jag mig av Göran Svanelids sammanfattning av de centrala förmågorna i Lgr 11 som han kallar the Big 5: De fem viktigaste förmågorna i styrdokumenten. Analysförmåga Beskriver orsaker och konsekvenser. Kommunikativ förmåga Samtala. Metakognitiv förmågaTolka. Förmåga att hantera information Söka, samla, strukturera/sortera och kritiskt granska information. Begreppslig förmågaFörstå innebörden av begreppen. "Språket ses som vår viktigaste resurs för utveckling och lärande i olika skolämnen.

VÖL

Related: