background preloader

Lærer: Læsning er ikke en alene-ting

Lærer: Læsning er ikke en alene-ting
"Identitet. Selvom du spiller mange roller, vil der altid være kun en af dig", læser en dreng op for sin makker. Et andet sted i klassen sidder tre drenge og taler om Maslows behovspyramide, mens de drejer fra side til side på kontorstolene. I små grupper sidder drengene fra Vestre Skoles 9. årgang og snakker om samfundsfaglige emner i seancer af fem minutter. Lærer Lars Olesen kører et forløb, hvor hvert bord har en kort, faglig tekst, som eleverne skal læse for hinanden og diskutere i løbet af fire minutter. Det sidste minut skal eleverne skrive noget om teksten, for eksempel de svære ord, hvad den handler om, eller hvad der nu måtte falde dem ind. Faglig læsning er noget, man gør sammen Ud af 64 skoler blev Vestre Skole i Middelfart sammen med fire andre skoler udvalgt til at deltage i et eksemplarisk forløb i Lærerforeningens læseprojekt 'Vi læser for livet'. "9. klassen har fået et andet forhold til tekster.

http://www.folkeskolen.dk/536259/laerer-laesning-er-ikke-en-alene-ting

Related:  Samtalsstrukturer och gruppindelningarläsförståelseSpråketPraktisk pedagogik i klassrummetpraktisk pedagogik i klassrummet

Mjuka övergångar förbättrar undervisningen? ”Jag tar ett exempel till” säger läraren frustrerat och vänder sig åter mot whiteboarden. Han vet att han börjar tappa eleverna. Genomgången borde vara klar nu, men han vet också att det är många som ännu inte förstått. ”Ni där nere i hörnet, nu vill jag att ni också är med!” uppmanar han med bestämd röst. "Läsförståelsestrategier får inte bli en receptbok" För tio år sedan fick Barbro Westlund Utbildningsakademins stora pris för sin nytänkande undervisning i arbetet som lågstadielärare. Efter en tid som lärarutbildare beslutade hon sig för att disputera. Strax före jul lade hon fram sin avhandling ”Att bedöma elevers läsförståelse – en jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår” vid Stockholms universitet.

Läsundervisningen i svenska för årskurs 7-9 Att eleverna är duktiga på att läsa är en förutsättning för att de ska kunna ta del av undervisningen i alla ämnen. Ändå finns det stora kvalitetsskillnader mellan lektionerna på enskilda skolor. Det visar Skolinspektionens kvalitetsgranskning av läsundervisningen i svenska på ett 40-tal grundskolor. Skolinspektionen har granskat läsundervisningen i årskurs 7-9 på 40 slumpvis utvalda skolor, både fristående och kommunala. Att undervisa nyanlända elever Många frågor som jag får rör undervisningen av nyanlända elever. Många undrar hur man kan arbeta med läs- och skrivinlärning med nyanlända och många undrar hur man kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande med nyanlända elever. Det är inga lätta frågor att besvara och många gånger har jag önskat att det fanns tydliga exempel att dela med sig av. Gärna exempel där man får se lärare undervisa. När jag och min kollega Monica Lindvall fick möjlighet att skriva en text till Skolverkets utprövningsomgång av Läslyftet valde vi att skriva en text som vi hoppas att lärare i de allra flesta ämnen och årskurser kan finna intressant. Till vår text "Samtal före, under och efter läsning" valde Skolverket sedan att ta fram fyra olika undervisningsfilmer där olika läsrelaterade aktiviteter ur vår text omsätts i praktiken.

Mjuka övergångar förbättrar undervisningen? ”Jag tar ett exempel till” säger läraren frustrerat och vänder sig åter mot whiteboarden. Han vet att han börjar tappa eleverna. Genomgången borde vara klar nu, men han vet också att det är många som ännu inte förstått. ”Ni där nere i hörnet, nu vill jag att ni också är med!” uppmanar han med bestämd röst. En snabb titt på klockan – oj, vad det har tagit tid. En blick ut över klassen – oj vad de är trötta på att lyssna. Struktur: Runda bordet – Kooperativt lärande En struktur inom kooperativt lärande kallas på engelska ofta för Write around eller Roundtable. Vi väljer här att kalla den för Runda bordet. I runda bordet får eleverna möjlighet att dela med sig av sina kunskaper både till få och många. De får chans att se flera olika lösningar och kommunicera med varandra kring dem. Övningen skapar ett ömsesidigt lärande där allas del är viktig då eleverna i gruppen bygger vidare på varandras svar och bygger en helhet tillsammans.

Ömsesidig undervisning för ökad läsförståelse Det är en sen eftermiddag i slutet av höstterminen och ett tjugotal lärare har samlats i Susanne Kristensens klassrum på Munkhätteskolan för ett sista tillfälle att förkovra sig i och bli inspirerade till att använda sig av RU – reciprok undervisning*. RU som också kan kallas för RT- reciprocal teaching handlar om ömsesidig undervisning för ökad läsförståelse. Eleverna lär av varandra med läraren som modell. Kurstillfället ligger helt rätt i tiden. Att elevers läsförståelse har sjunkit de senaste åren är ingen nyhet.

Språkutvecklande arbetssätt Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Matteundervisning missar modellering Vilket är det bästa telefonabonnemanget, hur ska trafiken planeras eller varför inte: Hur många vargar ska finnas i Sverige för att upprätthålla en hållbar rovdjurspolitik? För en lång rad båda privata och samhälleliga problem är en matematisk modell själva grunden för att förstå och kunna lösa frågan, antingen vi är medvetna om det eller inte. I gymnasiets kursplan är också matematisk modellering ett centralt innehåll, som eleverna ska lära sig. Hur arbete med matematisk modellering ser ut i yrkeslivet och i skolan har Peter Frejd undersökt.

Ny forskning – det utmärker en skicklig lärare Under de senaste 20 åren har det forskats intensivt om läs och skrivsvårigheter. Men trots att kunskapen har ökat fortsätter elevernas resultat att sjunka i internationella jämförelser. Orsaken är klyftan mellan teori och praktik, menar Catharina Tjernberg, lärare och forskare vid Stockholms universitet. – Kunskapen når inte lärarna. Forskarna måste bli bättre på att knyta an till vardagen, de måste ut och föra en dialog med lärare för att överbrygga klyftan. I dag vet vi att det är den handlingsorienterade kunskapen, där man förmår omvandla teori till praktisk pedagogik i klassrummet, som är viktigast, säger hon.

Related: