background preloader

Förmågan att lyssna

Förmågan att lyssna
Det finns en språklig färdighet som är oerhört viktig men som vi inte alltid undervisar explicit i, nämligen förmågan att lyssna. Många gånger tror jag att vi tänker att förmågan att lyssna utvecklas per automatik men lika lite som förmågan att läsa eller skriva utvecklas automatiskt gör förmågan att lyssna det. Det krävs träning och det krävs att någon modellar och undervisar om hur man gör när man aktivt lyssnar. Hur pass mycket fokus på elevernas förmåga att lyssna har vi när vi planerar, genomför och utvärderar vår undervisning? Hur mycket fokus på elevernas förmåga att lyssna har vi när vi gör våra bedömningar? Lyssna, tänker ni kanske nu, lyssna ingår ju som en självklar del av förmågan att kommunicera och att samtala. Förmågan att lyssna i läroplanen Att kunna kommunicera är centralt i mötet med andra människor oavsett ämnesområde eller var i livet och samhället en människa befinner sig. Ur: Få syn på språket – Skolverket Att utveckla förmågan att lyssna Strategier före lyssnandet Related:  Språkutvecklande arbetssättStödstruktur/genrepedagogikmuntligt

Språkutvecklande undervisning i praktiken Jag har just tittat på en liten film från England, en film som handlar om språkutvecklande undervisning i en skola med en majoritet av elever som har "english as an additional language". En film som på ett tydligt och inspirerande sätt beskriver vad språkutvecklande undervisning behöver handla om. Nämligen interaktion och rätt grad och form av stöttning. Titta hur aktiva eleverna är. Jag önskar fler filmer som denna. Lesson Idea (Common Core) Lesson Reflection: Getting Students to Talk (14 min) All Subjects / All Grades / Discussions Teaching Practice Post-its: Little Notes for Big Discussions (2 min) All Grades / ELA / Discussion Learning to Communicate and Work Together (14 min) All Grades / All Subjects / Class Discussion

Ny bok om språkutvecklande fokus i alla ämnen - Gothia Fortbildning Att undervisa med ett språkutvecklande fokus i alla ämnen ger fler elever möjlighet att lyckas i skolan. En språkinriktad undervisning som utgår från elevernas förförståelse gynnar alla elever, men särskilt de med svenska som andraspråk och elever från hem utan studietradition. – Det tydligaste man ser i ett klassrum där det praktiseras språkutvecklande arbetssätt är att elevengagemanget och elevaktiviteten är hög. Det råder en flerstämmighet där många elever vågar komma till tals och där eleverna utifrån sin förförståelse och kunskap vågar testa sig fram, där de vågar ta sig an och ifrågasätta stoffet, säger Hanna Stehagen, författare till boken Språk i alla ämnen som utkommer inom kort. Boken presenterar en mängd kunskaps- och språkutvecklande modeller, strategier och verktyg som främjar elevernas läs- och skrivförmåga och motiverar dem att bli delaktiga i den egna lärprocessen – oavsett ämne. Boken vänder sig till lärare som undervisar i grundskola 7-9 samt gymnasiet.

Texter att lyssna på inför NpSva9 2010-01-08 11:26 Joakim Wendell Här nedan hittar du texter och uppgifter till ett gammalt nationellt prov. Texterna är i pdf-format, så du behöver Adobe reader för att kunna läsa dem. OBS! Att fundera på angående texterna: Vad handlar texten om? Vad är det för slags text? Finns det några texter du tycker är intressanta? Finns det några texter som är ointressanta? Är det några texter som är svåra att förstå sig på? Finns det några texter som har något gemensamt innehåll? Du kan lyssna på texterna här: Introduktion: Mig äger ingen: En avhoppares berättelse: Sådana människor: Miljöflyktingar att vänta: Bluff om klimatet: Att få in ett slag: {jsmallfib [repository]}

Peter Nordstrand | Fem goda råd om berättande (Pecha Kucha) I måndags var jag en av talarna på Pecha Kucha i Göteborg. Det finns mycket att säga om det här med berättande och min 6 minuter och 40 sekunder långa presentation skrapade bara på ytan. Förmodligen skulle presentationen mått bra av fler konkreta och verkliga exempel, men den strikta begränsningen tvingar fram prioriteringar. Det är ju också det som är meningen. Jag vill ge några goda råd om vad man kan tänka på när man skall berätta om sitt företag, en förening eller kanske om sig själv. Det var en gång tre små grisar som skulle bygga var sitt hus. Men den tredje grisen arbetade hela dagen och hela natten och byggde ett stadigt hus av sten och det rådde inte vargen på, så han försökte klättra in genom skorstenen istället. Men där hade den förutseende grisen ställt en stor kittel med kokande vatten och den trillade vargen rakt ner i. Så hur skall vi se på den här historien egentligen? Det där är viktiga och relevanta frågor, men idag vill jag fokusera på vad jag berättar, snarare än hur.

Lejonet och musen - ett språkutvecklande arbete Jag och några av våra nyanlända elever i åk 1-3 har arbetat med en fabel som heter Lejonet och musen. Vi har först och främst arbetat muntligt med fabeln men sedan gått från det muntliga till det skriftliga via ett skriftlikt muntligt språk. Vi började med att jag berättade fabeln med hjälp av leksaksfigurer och sedan fick eleverna göra likadant för varandra. Alla ville prova och man märkte tydligt att eleverna hade betydligt lättare att prata och berätta och aktivt använda sitt svenska språk när de fick låtsas vara ett lejon eller en mus. Under vårt muntliga berättande samlade vi in "expertord", dvs ord, uttryck och kunskap man behöver för att bli expert på att berätta fabler men även för att berätta just Lejonet och musen. När vi lekt och återberättat fabeln många gånger fotade vi av leksaksfigurerna, målade några bakgrunder och lade in allt i appen Puppet pals. Eleverna fick även återberätta fabeln genom att de fick rita varsin "scen" och skriva något litet till.

Gothia Fortbildning – kompetensutveckling för professionella - Hanna Stehagen om språkutvecklande undervisning Hanna Stehagen är grundskollärare 4–9 samt gymnasielärare och författare till boken Språk i alla ämnen – Handbok för kunskaps- och språkutvecklande undervisning. Här delar hon med sig av sina bästa tips kring språkutvecklande arbetssätt. Varför menar du att alla lärare bör jobba med språkutveckling, och inte bara språklärare? – Jag menar att språk och kunskap är två sidor av samma mynt. För att en elev ska kunna tillgodogöra sig och uttrycka sin kunskap i skolans olika ämnen behöver hon eller han förstå och kunna använda ett avancerat ämnestypiskt språk. Jag tänker att det är helt omöjligt att separera språket från kunskapen – hur ska eleven annars kunna uttrycka sin förståelse för exempelvis processer i kemiämnet eller i so-ämnena? – Jag tror att det som lärare är lätt att hamna i ett bristtänk, där jag lastar mina elever för ett misslyckande som egentligen faller tillbaka på mig som lärare. Vad kan man uppnå om man jobbar språkutvecklande? – Du sa tre tips? Vill du veta mer?

Kvinnliga präster - Svenska kyrkan - Om oss Redan 1919 väcktes frågan om kvinnors möjlighet att bli präster. Det skulle dröja nästan 40 år innan kvinnan fick tillträde till prästämbetet. När kvinnorna fick rösträtt 1921 kom även frågan om kvinnors möjligheter att få statliga tjänster i fokus. Två år senare fick kvinnor rätt till statliga arbeten och allmänna uppdrag, efter en lagändring. Lagen gällde däremot inte för prästtjänsten eftersom kyrkomötet valt att skjuta frågan på framtiden. En långdragen process Efter andra världskriget blev statliga ämbeten och tjänster lika enligt lag för kvinnor och män. En utredning kom där man inte såg några hinder för kvinnliga präster, förutsatt att det redan fanns en manlig präst i församlingen där de anställdes. Ett lagförslag om kvinnors möjlighet att bli präster kom 1957. Året efter lade regeringen fram en proposition i riksdagen om kvinnors behörighet till prästerlig tjänst. Sin första kvinnliga kyrkoherde fick Svenska kyrkan tio år senare och första domprost år 1990.

Pecha Kucha | TALARTIPS – tips, fakta, nyheter och intervjuer om presentationsteknik, retorik, PowerPoint & infodesign Pecha Kucha är ett fantastiskt föreläsningsformat: 6 minuter och 40 sekunder av fullständigt fokus på ett ämne och med det visuella i centrum! För den som vill pröva idéer är det en perfekt labbänk – det går i prinicip inte att misslyckas eftersom entusiasmen är gränslös, stämningen förlåtande och hugskott och excentricitet har hög status. De bästa svenska PK-nätverken hittar du i Göteborg, Stockholm, Örebro och Norrköping. Hittills har jag hållit åtta PKN-presentationer. Om detta gör mig till Sveriges meste Pecha Kucha-presentatör vet jag faktiskt inte – jag tar gärna emot tips. 1. ”Historia & informationsdesign” Göteborg den 3 december 2008Stockholm den 7 maj 2009Norrköping den 22 september 2009 2. ”PowerPoint 2013” Örebro den 3 februari 2011Norrköping den 30 mars 2011Stockholm den 6 april 2011 3. ”Mina förebilder” Anstalten Kumla den 28 juli 2011 4. ”Integritet”

Related: