Genus det bortglömda perspektivet i debatten - Bolla
Färska siffror från PISA visar att svenska 15-åringar blir allt sämre på läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Sverige tillhör nu de fem sämsta bland OECD-länderna och läsförståelse är det område där könsskillnaden är störst. Undersökningen styrker skönlitteraturens betydelse för läsförståelsen. Gunilla Molloy fördjupar perspektivet.– Den som inte läser skönlitteratur förlorar förståelsen för andra människor och insikten om att världen inte bara ser ut så som jag ser den. Gunilla Molloy är docent i svenska med didaktisk inriktning vid Stockholms universitet och har även arbetat trettio år som lärare. Hela livssituationen spelar inDet som händer i klassrummet påverkas av elevernas hela livssituation, vilka sammanhang de är delaktiga i på fritiden och vilka värderingar de konfronteras med i sökandet efter en identitet. Bokvalet stöter bort pojkar I sin forskning har Gunilla Molloy följt en högstadieklass i en förort till Stockholm under tre år. Rubbade balansen
Sju punkter för att få pojkar att läsa!
LitteraturMagazinet Debatt Barn gör som deras föräldrar gör! För att få barn att läsa måste deras föräldrar och andra vuxna börja läsa. "Ställ inte krav på barn och ungdomar och deras läsning som du inte kan leva upp till själv." – Det är sant att pojkar läser mindre och sämre än flickor, men det är framför allt sant att de läser andra texter, andra genrer och på andra sätt, säger hon. Hon slår ett slag för att omvärdera vad pojkar underförstått "bör" läsa. Här nedan har hon sammaställt ett sju-punktsprogram för att få pojkar att läsa mer. Barn gör som deras föräldrar gör och framför allt gör barn som föräldrar av samma kön gör. Råden är applicerbara oavsett kön, MEN Kåkå Olsen valde att skriva särskilt om pojkar därför att: Pojkar läser, statistiskt, mindre och sämre än flickor. Vill du läsa mer om pojkar och litteratur så finns Kåkå Olsens masteruppsats tillgänglig här. –Alla vinner på att vi vidgar definitionerna av vad som är läsning och vad det innebär att läsa, avslutar hon.
Det saknas en genusanalys av varför pojkar läser allt mindre
Det är samhällets syn på manligt och kvinnligt som gör att pojkarna väljer bort läsningen. Det skriver docenten Gunilla Molloy i en debattartikel i tidningen Dagens Nyheter. Docenten Gunilla Molloy kritiserar den statliga Litteraturutredningen för dess analys om varför pojkar läser allt mindre. Hon skriver i en debattartikel i Dagens Nyheter (8 april 2013) att det inte är skolans fel att pojkarnas läsförståelse minskar – utan hela samhällets. Gunilla Molloy anser att det är fel att skylla många pojkars ointresse av att läsa på skolan. Frågan borde i stället analyseras ur ett samhällsperspektiv där en genusanalys borde vara det centrala. Hon påpekar att en viktig faktor till pojkars minskade läsförståelse helt enkelt är att det anses omanligt att läsa skönlitteratur i vårt samhälle – och om inte män läser böcker kommer inte deras söner att göra det heller. Gunilla Molloy skriver: Sju punkter för att få pojkar att läsa! LitteraturMagazinet Debatt: Sju punkter för att få pojkar att läsa!
Pojkars problematiska läsning : en diskursanalys med utgångspunkt från Läsandets kultur (SOU 2012:65)
When it comes to reading, there are rather large differences between boys and girls in skill and frequency, and these differences have persisted for decades. For the last few years I have sensed an increasingly negative image of boys and men in the ”public conversation”. What to read is a matter of personal choice, yet this personal choice is, in this conversation, connected to war, men’s violence against women and misogyny in general. In contemporary research, boys’ declining school results has been described as being a “boy problem”, and the answer has been to question “boy culture” (and using girls’ school performance as the good example). But I don’t want to ”sense”. I would like to ”know”. In my study I revealed two discourses: “the literature discourse” and “the boy discourse”. Keywords Carol Lee Bacchi, discourse analysis, boys’ reading, men’s reading, masculinity
Recension av Vår kamp : feministiska noveller, Antologi: Feministiska novellpärlor
LitteraturMagazinet recenserar Illustratör: Elin Lucassi Det tydligaste gemensamma temat är samhällets stympande syn på femininitet som låser in individen i både yttre och inre begränsningar" ”Vår kamp” är en litterär och feministisk pärla och den bör genast beställas av varenda skolbibliotekarie i landet. De nio feministiska novellerna i ”Vår kamp” från de nio författarna Jenny Abrahamson, Helena Dahlgren, Anna Jörgensdotter, Jens Klitgaard, Katarina Mazetti, Anna Ringberg, Julia Svanberg, Vio Szabo och Anna Winberg, berör klass, makt och kön på ett sätt som får förnuft och känsla att flätas samman till ett upprört tillstånd som manar till förändring. Novellsamlingen innehåller berättelser om kontroll, förtryck, normer, fördomar och en sexualitet som ofta stympar jaget. Novellen "Jaguar" av Julia Svanberg är en brutal skildring av två systrars livsglädje och kamp för ett bättre liv i Colombia, där kvinnokroppen bespottas och skändas. Mottagen: 17 mars 2014 Anmäl textfel Dölj Anmäl textfel
Läsandet bland pojkar ökar kraftigt
Pojkars läsförståelse har varit ett mörkt kapitel i den svenska skolhistorien. Men nya siffror från SCB visar att läsandet bland pojkarna i årskurs fyra till sex nu har ökat. – Är det en utveckling som håller i sig är det väldigt glädjande, säger läsforskaren Caroline Liberg. Internationella undersökningar som Pisa har etablerat bilden av hur svenska elevers läsförståelse blir allt sämre. Men ny statistik från SCB visar att den negativa utvecklingen redan kan vara på väg att vända. – Är det en utveckling som håller i sig är det väldigt glädjande. Caroline Liberg är överraskad av SCB:s resultat och är inte säker på vad som ligger bakom vändningen. Caroline Liberg tror att det är läsandet av skönlitteratur som ökat. – Vi har haft en väldig satsning på läsning av skönlitteratur. SCB har även frågat barnen om de följer nyheter minst en gång i veckan. Föreningen Läsrörelsen ligger bakom flera projekt för att få fler barn att läsa. – Det finns en stor press från skolan på att man ska läsa.
Give boys screen time and they’ll start to read
How can we get boys reading? It’s a question that for decades has exercised teachers, parents and literacy campaigners, and one that will need to be comprehensively answered by the “Read On. Get On” campaign if it’s to meet its aim of every 11-year-old “reading well” by 2025. Research recently published by the National Literacy Trust and educational publisher Pearson shows that among low-income families, technology can be a “more engaging learning tool” for three- to five-year-olds than books. Early years are the vital time to get hooked on books. Tempting boys into fiction isn’t just about building literacy skills for the sake of passing tests: it’s about developing empathy and encouraging escapism. Not that immersion in Minecraft is to be sniffed at.
