background preloader

Pojkars läsning

Pojkars läsning
Läsning och litteratur är enligt Bibliotekslagen en grund för folkbibliotekens verksamhet. Barn och unga är därtill prioriterade målgrupper såväl i nuvarande som kommande biblioteksplaner för Örebro kommun och för Örebro läns landsting. Barn och ungas läsning är ett utpekat utvecklingsområde i Örebro läns landstings kulturplan. Länsbiblioteket i Örebro län har av Kulturrådet beviljats medel för en förstudie om pojkars och unga mäns läsning. Förstudien har syftat till en ökad kunskap så att förutsättningarna ökar för att framgångsrikt genomföra en längre marknadsföringskampanj. Syftet med en sådan marknadsföringskampanj skulle vara att förändra attityden till litteratur, läsning och bibliotek hos unga män och pojkar 13-25 år. Förstudien har genomförts av Marianne Redman, bibliotekarie på Örebro Stadsbibliotek, genom inläsning av forskningsresultat och analys av andra, genomförda läsfrämjandeprojekt. Related:  normkritiskt- & genusperspektiv

Brain function 'boosted for days after reading a novel' - Science - News Being pulled into the world of a gripping novel can trigger actual, measurable changes in the brain that linger for at least five days after reading, scientists have said. The new research, carried out at Emory University in the US, found that reading a good book may cause heightened connectivity in the brain and neurological changes that persist in a similar way to muscle memory. The changes were registered in the left temporal cortex, an area of the brain associated with receptivity for language, as well as the the primary sensory motor region of the brain. Neurons of this region have been associated with tricking the mind into thinking it is doing something it is not, a phenomenon known as grounded cognition - for example, just thinking about running, can activate the neurons associated with the physical act of running. “We already knew that good stories can put you in someone else’s shoes in a figurative sense. Reuse content

Genus det bortglömda perspektivet i debatten - Bolla Färska siffror från PISA visar att svenska 15-åringar blir allt sämre på läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Sverige tillhör nu de fem sämsta bland OECD-länderna och läsförståelse är det område där könsskillnaden är störst. Undersökningen styrker skönlitteraturens betydelse för läsförståelsen. Gunilla Molloy fördjupar perspektivet.– Den som inte läser skönlitteratur förlorar förståelsen för andra människor och insikten om att världen inte bara ser ut så som jag ser den. Gunilla Molloy är docent i svenska med didaktisk inriktning vid Stockholms universitet och har även arbetat trettio år som lärare. Hela livssituationen spelar inDet som händer i klassrummet påverkas av elevernas hela livssituation, vilka sammanhang de är delaktiga i på fritiden och vilka värderingar de konfronteras med i sökandet efter en identitet. Bokvalet stöter bort pojkar I sin forskning har Gunilla Molloy följt en högstadieklass i en förort till Stockholm under tre år. Rubbade balansen

Sju punkter för att få pojkar att läsa! LitteraturMagazinet Debatt Barn gör som deras föräldrar gör! För att få barn att läsa måste deras föräldrar och andra vuxna börja läsa. "Ställ inte krav på barn och ungdomar och deras läsning som du inte kan leva upp till själv." – Det är sant att pojkar läser mindre och sämre än flickor, men det är framför allt sant att de läser andra texter, andra genrer och på andra sätt, säger hon. Hon slår ett slag för att omvärdera vad pojkar underförstått "bör" läsa. Här nedan har hon sammaställt ett sju-punktsprogram för att få pojkar att läsa mer. Barn gör som deras föräldrar gör och framför allt gör barn som föräldrar av samma kön gör. Råden är applicerbara oavsett kön, MEN Kåkå Olsen valde att skriva särskilt om pojkar därför att: Pojkar läser, statistiskt, mindre och sämre än flickor. Vill du läsa mer om pojkar och litteratur så finns Kåkå Olsens masteruppsats tillgänglig här. –Alla vinner på att vi vidgar definitionerna av vad som är läsning och vad det innebär att läsa, avslutar hon.

Barn blir bokslukare genom samtal Under de senaste 15 åren har svenska barns och ungas läsförmåga blivit allt sämre. Det visar både nationella och internationella utvärderingar. Catarina Schmidt har undersökt hur barns skrivande och läsande utvecklas. Vad händer efter att de har utforskat tecknen och knäckt koden? – Min undersökning visar att barn läser och skriver om de får goda tillfällen till det. Kortvarig läsningMen hennes forskning visar att även om den egna läsningen är obligatorisk i skolan är den kortvarig och leder inte heller till samtal om innehållet. – Det måste finnas en balans mellan form och innehåll. – Att kunna avkoda är självklart viktigt men vi måste också synliggöra betydelsen av att nå läsförståelse. Catarina Schmidt påpekar att det är viktigt för barn att få samtala om alla texter de möter. Lyhörda sponsorerSkolan har ett stort ansvar men Catarina Schmidt pekar även på vad hon kallar sponsorer. – Det handlar om att uppmuntra allting.

Pappor, fatta mod och ta samtalet med era söner om vikten av läsning Kopplingen mellan läsvana och bra betyg är det ingen, alltså ingen, som ifrågasätter. Ändå står vi där och hejar på killarna när de spelar fotboll, kommer med förslag på laguppställning, introducerar våra killar i vårt fotbollslags hela rika universum. Vi kör dem till träningen och säljer alla deras salamikorvar som klubben kräver. Allt detta gör vi. För våra killars skull. Men när det kommer till det där med böcker backar vi. Det är dags för det där samtalet. Du får ju räkna med att bli ifrågasatt. Men det finns hjälp att få. Men det måste göras. Johan Unenge

Det saknas en genusanalys av varför pojkar läser allt mindre Det är samhällets syn på manligt och kvinnligt som gör att pojkarna väljer bort läsningen. Det skriver docenten Gunilla Molloy i en debattartikel i tidningen Dagens Nyheter. Docenten Gunilla Molloy kritiserar den statliga Litteraturutredningen för dess analys om varför pojkar läser allt mindre. Hon skriver i en debattartikel i Dagens Nyheter (8 april 2013) att det inte är skolans fel att pojkarnas läsförståelse minskar – utan hela samhällets. Gunilla Molloy anser att det är fel att skylla många pojkars ointresse av att läsa på skolan. Frågan borde i stället analyseras ur ett samhällsperspektiv där en genusanalys borde vara det centrala. Hon påpekar att en viktig faktor till pojkars minskade läsförståelse helt enkelt är att det anses omanligt att läsa skönlitteratur i vårt samhälle – och om inte män läser böcker kommer inte deras söner att göra det heller. Gunilla Molloy skriver: Sju punkter för att få pojkar att läsa! LitteraturMagazinet Debatt: Sju punkter för att få pojkar att läsa!

Pojkars problematiska läsning : en diskursanalys med utgångspunkt från Läsandets kultur (SOU 2012:65) When it comes to reading, there are rather large differences between boys and girls in skill and frequency, and these differences have persisted for decades. For the last few years I have sensed an increasingly negative image of boys and men in the ”public conversation”. What to read is a matter of personal choice, yet this personal choice is, in this conversation, connected to war, men’s violence against women and misogyny in general. In contemporary research, boys’ declining school results has been described as being a “boy problem”, and the answer has been to question “boy culture” (and using girls’ school performance as the good example). But I don’t want to ”sense”. I would like to ”know”. In my study I revealed two discourses: “the literature discourse” and “the boy discourse”. Keywords Carol Lee Bacchi, discourse analysis, boys’ reading, men’s reading, masculinity

EN LÄSANDE KLASS 3 artiklar, 3 inlägg om högläsning Färre vuxna läser högt för sina barn färre timmar vid färre tillfällen. Forskarna är överens om att högläsning utvecklar barns ordförråd, ger en språklig medvetenhet, medvetenhet om genrer och textstrukturer samt ökar chanserna för att barn själva blir läsare. Vuxna fungerar idag inte i lika stor utsträckning som förr som läsande förebilder. Högläsning är något annat än tal, högläsning är en social handling, högläsning är att dela en upplevelse. President Obama fick (24/2 2009) under presidentkampanjen intervjufrågan om vad en medborgare kan göra för sitt barn. Han svarade ”turn off the TV, put away the video games, and read to your child”. Olika aspekter av läsning och högläsning togs upp i tre olika artiklar i tidningen DN förra veckan. Söker du inspiration kring högläsning så finns det en liten bok med titeln ”Den meningsfulla högläsningen” skriven av Anne-Marie Körling. Ja, det finns många skäl för högläsning.

Recension av Vår kamp : feministiska noveller, Antologi: Feministiska novellpärlor LitteraturMagazinet recenserar Illustratör: Elin Lucassi Det tydligaste gemensamma temat är samhällets stympande syn på femininitet som låser in individen i både yttre och inre begränsningar" ”Vår kamp” är en litterär och feministisk pärla och den bör genast beställas av varenda skolbibliotekarie i landet. De nio feministiska novellerna i ”Vår kamp” från de nio författarna Jenny Abrahamson, Helena Dahlgren, Anna Jörgensdotter, Jens Klitgaard, Katarina Mazetti, Anna Ringberg, Julia Svanberg, Vio Szabo och Anna Winberg, berör klass, makt och kön på ett sätt som får förnuft och känsla att flätas samman till ett upprört tillstånd som manar till förändring. Novellsamlingen innehåller berättelser om kontroll, förtryck, normer, fördomar och en sexualitet som ofta stympar jaget. Novellen "Jaguar" av Julia Svanberg är en brutal skildring av två systrars livsglädje och kamp för ett bättre liv i Colombia, där kvinnokroppen bespottas och skändas. Mottagen: 17 mars 2014 Anmäl textfel Dölj Anmäl textfel

Läsandet bland pojkar ökar kraftigt Pojkars läsförståelse har varit ett mörkt kapitel i den svenska skolhistorien. Men nya siffror från SCB visar att läsandet bland pojkarna i årskurs fyra till sex nu har ökat. – Är det en utveckling som håller i sig är det väldigt glädjande, säger läsforskaren Caroline Liberg. Internationella undersökningar som Pisa har etablerat bilden av hur svenska elevers läsförståelse blir allt sämre. Men ny statistik från SCB visar att den negativa utvecklingen redan kan vara på väg att vända. – Är det en utveckling som håller i sig är det väldigt glädjande. Caroline Liberg är överraskad av SCB:s resultat och är inte säker på vad som ligger bakom vändningen. Caroline Liberg tror att det är läsandet av skönlitteratur som ökat. – Vi har haft en väldig satsning på läsning av skönlitteratur. SCB har även frågat barnen om de följer nyheter minst en gång i veckan. Föreningen Läsrörelsen ligger bakom flera projekt för att få fler barn att läsa. – Det finns en stor press från skolan på att man ska läsa.

25 Reading Strategies That Work In Every Content Area 25 Reading Strategies That Work In Every Content Area Reading is reading. By understanding that letters make sounds, we can blend those sounds together to make whole sounds that symbolize meaning we can all exchange with one another. Without getting too Platonic about it all, reading doesn’t change simply because you’re reading a text from another content area. Science content can often by full of jargon, research citations, and odd text features. Social Studies content can be an interesting mix of itemized information, and traditional paragraphs/imagery. Literature? This all makes reading strategies somewhat content area specific. But if you’d like to start with a basic set of strategies, you could do worse than the elegant graphic above from wiki-teacher.com. For related reading, see 50 of the best reading comprehension apps, different ways your school can promote literacy, or how reading in the 21st century is different. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. To the above list, we’d add:

Sluta kämpa med killarna För sju år sedan debuterade jag med en ungdomsroman. Sedan dess har jag ständigt fått höra om killarna som inte läser. Så ofta att de på sätt och vis är mer bekanta än läsarna. Tydligare. Jag har hört det så ofta att jag stundtals varit övertygad om att mitt egentliga uppdrag är att få en kille att läsa. Även på Författarförbundet talar vi kärlekstörstande om dessa ickeläsande varelser. Om man nu verkligen vill göra något åt problemet, hur ska man gå till väga? Vad kan då jag som författare göra åt saken, förutom att skriva så bra böcker som möjligt? Jag har ingen patentlösning, men några tips som kan hjälpa en bit på väg. Att erbjuda eleverna samtal med professionella kulturskapare tycker jag att skolan skulle kunna bli mycket bättre på. Det gäller att vända perspektivet och fråga sig: Vad är en läsare? Gunnar Ardelilus Författare och översättare

Related: