Franska revolutionen Franska revolutionen inleddes med stormningen av Bastiljen den 14 juli (numera Frankrikes nationaldag) år 1789 och avslutades med Napoleon Bonapartes statskupp 1799, Brumairekuppen. En annan uppfattning betraktar revolutionen såsom avslutad med Thermidorkrisen 1794 då de mest radikala revolutionära makthavarna störtades. Det är även möjligt att betrakta franska revolutionen som avslutad när Napoleon Bonaparte lät sig krönas till kejsare 1804, eftersom revolutionen härmed genomlöpt ett varv från monarki till kejsardöme. Frankrikes motto Frihet, jämlikhet, broderskap (franska Liberté, égalité, fraternité), officiellt antaget under den tredje franska republiken, har sina rötter i de slagord som associeras med den franska revolutionen och fick sin nuvarande form 1793. Revolutionen innebar att första franska republiken utropades 1792, men hade även stor inverkan på övriga Europa och världen, och definieras som början på senmodern tid. Bakgrund och orsaker[redigera | redigera wikitext]
Franska revolutionen Den franska revolutionen inleddes med bildandet av den 14 juli (numera Frankrikes nationaldag) år 1789 och avslutades med Napoleon Bonapartes statskupp 1799, Brumairekuppen. En annan riktning betraktar revolutionen såsom avslutad med Thermidorkrisen 1794 då de mest radikala revolutionära makthavarna störtades. Det är även möjligt att betrakta franska revolutionen som avslutad när Napoleon Bonaparte lät sig krönas till kejsare 1804, eftersom revolutionen härmed genomlöpt ett varv från monarki till kejsardöme. Revolutionen hade förebådats under lång tid före 1789 av upplysningen och dess filosofer, Voltaire och Rousseau med flera, samt med tankar om folkstyre och människans förnuft, vilka inspirerade befolkningen till uppror och krav på större jämlikhet gentemot kungamaktens och adelns provocerande lyxliv. Många såg den brittiska parlamentarismen som ett föredöme. Revolutionen fick stor inverkan även på övriga Europa och världen. Bakgrund och orsaker[redigera | redigera wikitext]
Franska revolutionen | Det långa 1800-talet Revolution: En snabb eller djupgående förändring, en fullständig omformning av ett lands politiska, ekonomiska och/eller sociala system. Reform: Att omforma, omgestalta, förbättra. En förändring till ett nytt och bättre tillstånd i samhället. Radikal: Någon som eftersträvar omfattande förändringar. Stånd: Samhällsgrupp, socialt skikt, samhällsklass Feodal: Struktur i ett samhälle med utpräglad över- och underordning. Aristokrati: Det översta och mäktigaste sociala samhällsskiktet (överklass/adel). Privilegier: Företrädesrätt, särskilda förmåner, fördelar Envälde: Ett statsskick där den offentliga makten utövas av en envåldshärskare med absolut (fullständig) makt, t.ex. en diktatur. Kapital: Tillgångar i form av t.ex. pengar, fastigheter och skepp. Statskassa: Statens tillgång på pengar. Statsskuld: Pengar som staten är skyldig andra länder eller enskilda organisationer/aktörer. Skatt/beskattning: En obligatorisk avgift som företag och personer betalar till staten/myndigheter.
French Revolution Devolutionskriget Devolutionskriget (ibland första fransk-nederländska kriget) var ett krig 1667—1668 mellan Frankrike under kung Ludvig XIV och Spanien, utkämpat i Spanska Nederländerna. Då Filip IV av Spanien avled 1665, åberopade Ludvig, som var svärson till Filip, devolutionsrätten för sin gemål Maria Teresias räkning och begärde en del av arvet efter hennes far, nämligen Brabant och andra delar av Spanska Nederländerna, där devolutionsrätten var gällande. Förutom att denna lag endast innehöll bestämmelser rörande enskilda personers arvsrätt, så hade Maria Teresia, när hon äktade Ludvig, högtidligen avsagt sig alla arvsanspråk på spanska länder. Ludvigs fordringar inkräktade på de arvsanspråk som Karl II (Filips son i ett senare gifte) hade. Då kraven avvisades försökte Ludvig genom krig erövra de begärda områdena. Devolutionskriget i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1907)