Läsambassadören: ”Låt eleverna läsa vad de vill”
Anne-Marie Körling är legitimerad lärare, har skrivit böcker och föreläser på temat läslust, läsförståelse och språkutveckling. Under 2015 utnämndes hon till Sveriges läsambassadör. I snart två år har hon jobbat för att främja läsning hos barn och unga. Under seminariet lyfter Anne-Marie Körling fram att barn och ungdomar är duktiga på att läsa av vuxna. – Är det någonting de (barn) kan så är det att läsa av vuxenvärlden gör. Det kan handla om små detaljer i vardagen. – Det har inneburit att de som inte tycker om att läsa kommer och söker upp mig för att prata om läsning. En viktig punkt som läsambassadören poängterar är att man som lärare måste, tillsammans med eleverna, ge ordentligt mer lästid samt möjligheten att välja vad man vill läsa. – Det betyder att skolbiblioteket måste finnas, det måste finnas rikt med böcker, och den digitala läsningen måste uppmärksammas. – Jag skulle också vilja att vi mer började vardagsprata om läsfrågor, som: ”vad har du läst i dag?”.
Läsa för livet! Undervisa för att läsa för livet!
Det är allvarligt att inte bli textmedveten och textinkluderad. Fler elever hamnar utanför text och i en farlig marginal där utanförskapet ökar för varje år i skolan. Texterna blir svårare, mer komplicerade med ökad textmassa och fina trådar av hänvisningar till andra texter och … kan man inte är det ett utanförskap som gör ont i själen. Jag kan inte läsa blir en skam och något man försöker dölja. Skolan ska vara generös tänker jag alltid. Vi kan inte tänka ”kan inte” utan tänka ”lärare kan ge fler ingångar till text” och hur vi undervisar i text måste vara en pedagogisk tanke som finns i skolan och ständigt uppstår och har utrymme i de pedagogiska samtalen. Textbegreppet i kursplanerna är stort. Jag tänker på hur jag utvecklade mina textlektioner. Så här gjorde jag: * Jag högläste ett kort stycke ur skönlitterära böcker vid varje lektionsstart. * Jag högläste varje dag en bok. * Eleverna får ha en samtalspartner och en diskussionspartner. * Eleverna fick lägga sig i sina texter.
Lättaste ordberikarlektionen: läsa, skrika, använda, lyssna och dela orden
Här är några ord att mumsa på! Ja, så skulle jag skriva på tavlan. Ja, så skulle jag dela ut på papper. Njut av orden i årskurs nio, åtta, sju, sex, fem, fyra, tre, två och ett, ja i förskoleklass också. hasselmusbokollonekollonhasselnöttermossafjolårsgrästrädgårdsavfalllövormbunksresterdaggspindelnätbakgård Ord. Och för er kära lärare och vuxna: Orden är hämtade ur EN (!) Källa; Lotta Olsson och Maria Nilsson Thore; Konstiga djur, 2011 Och hur Lotta Olsson Och Maria Nilsson Thore använder orden läser du sedan ur boken under rubriken ”Nätet”.
Har du ont om tid?
Då rekommenderar jag dig att läsa Lära Barn att läsa (LegiLexi 2017). Som boktiteln anger och som du redan förstått så har boken fokus på att Lära barn att läsa. Jag har precis läst ut den lilla kortversionen av den e-bok med samma titel som publicerades för någon vecka sedan. Kortversionen är indelad i 15 kapitel på 3-5 sidor. Det går fort att läsa kortversionen av Lära Barn att läsa. att enbart hänvisa till ordböckeratt ordförrådsuppgifter kombineras med tidspressfylleriövningar där hela ord eller orddelar saknasatt lära ut nya svåra ord och ny ämneskunskap samtidigtatt enbart lägga energi på stavningatt tro att det räcker med sammanhanget för att förstå. En reflektion jag gör är att tidspress aldrig är något vi ska lägga in. Kortversionen kan vara riktigt bra att läsa för dig som utbildar dig till lärare i de tidigare skolåren. I nästa inlägg planerar jag att skriva mer ingående om de kapitel som behandlar läsflyt, läsförståelse och läsförmåga. Referenser: LegiLexi (2017).
Om skrivundervisningen: Tyst skrivning
Vi talar ofta om tyst läsning. Vi kan tala om allt det som ska ske i det tysta. Vi kan tänka om skrivningen som tyst. Att skriva är att kommunicera med sig själv och med yttervärlden. Då ett litet barn skriver sitt namn för första gången tänker jag – nu skriver barnet sin första självbiografi. I skolan ger vi elever skrivuppgifter. Skriva är både roligt, kreativt och utmanande. I skolan skriver elever. – Sätt igång och skriv! Ja, så uppmanar vi elever att skriva. Att skriva är en kommunikationsakt. I mina klassrum utvecklade jag skrivandet genom att: presentera en text långt innan eleverna skulle skriva eller göra något med dem. Hur vi arbetar och vad som utvecklar skrivandet är också ett pågående samtal i klassrummet. Nota bene: Jag har aldrig haft tillgång till dator, Ipads eller andra tekniska utmaningar utan våra arbeten har i huvudsak handlat om papper och penna.
Se till fantasi, tanke och kreativitet
Kunskaperna måste omsättas, röras om, få näring av något. Vad händer om vi omsätter kunskaperna inom något annat ämne? För att verka för kreativitet och tänkande måste vi pröva våra kunskaper inom något okänt och inom något vi inte prövat. I ett litet sammanhang kan det handla om ett brev som absolut inte får innehåll mer än en sanning och fyra påhittade historier. – Får jag skriva så, frågar en elev då jag utmanar eleven. Får jag pröva, det är roligt men får jag verkligen använda det jag själv tänker ut och hittar på. Jag tänker på dikten till Astrid Lindgren, den hyllar fantasin, leken och kreativiteten. Sakletarsoppa Ta en barndom, lägg den i sol Vänd den sakta i snö Rör sedan försiktigt ner drömmen om att ingen som lever ska dö Smaka av med det brutna löftet att aldrig, aldrig bli stor och tråkig utan sätt en propeller i ryggen så du växer dig liten och bråkig Häll tiden ur världen Håll upp den mot ljuset som en flicka på raka armar sin fläckiga häst Och ät den i sömnen Då smakar den bäst
