background preloader

Läsanalys

Läsanalys
I boken ”Vägen till skriftliga omdömen” beskriver Anne-Marie Körling ett arbetsredskap som hon kallar för läsanalys. Jag har provat det ett tag och det hjälper mig att se mina elevers läsutveckling och på så sätt ge mig feedback på hur jag ska utveckla min undervisning. Så här gör man: ”Kopiera en sida ur elevens självständiga läsning, eller en kopia av läxan, faktaboken. Då eleverna är införstådda i arbetet gör de själva underlaget. Då eleven läser sin text i boken följer läraren med i sin kopia. Notera varje sak du önskar samtala med eleven om. Notera korrekt läsning vid varje rad med ett ok. Ringa in ord som du vill undersöka hur eleven förstår. Skriv in de korrigeringar eleven gör under sin läsning – då eleven självkorrigerar sin läsning notera med SK. Utveckla din förmåga att anteckna under läsningen. Då du är klar med dina noteringar, samtal med eleven, låt eleven vara den som berättar om sin läsning. (Körling, 2009, s.135) -Olle rättade sig själv flera gånger när han läste! -Ja!

Leta efter de spirande små fröna Min 4-åring har under de senaste veckorna visat flera gånger att hon är på väg att ‘knäcka koden’. Hon har utvecklat sin metaspråkliga förmåga och hon har börjat ljuda bokstäverna i ord som hon känner igen. Häromdagen stod hon med senaste Bamse och ljudade högt: /b-a-m-s-ä/ …mamma varför är det ett E? Det ska ju vara ett Ä! Allt detta har fått mig att återigen intressera mig för hur den informella läs- och skrivinlärningen går till, därför plockade jag fram en bok ur bokhyllan som vi hade på Lärarhögskolan. Det var Caroline Libergs bok Hur barn lär sig läsa och skriva. Men trots att jag tyckte om boken på lärarutbildningen och dessutom införskaffade mig andra upplagan för några år sedan, eftersom den bland annat innehåller nyare forskning och fler sätt att kartlägga barns läs- och skrivutveckling, så har den blivit stående i bokhyllan. Liberg skriver så kloka ord om bedömning: Kort beskrivet går det ut på att eleven läser en text högt för läraren. Hur gör du när du inte kommer på ett ord?

50 olika sätt att redovisa en bok Jag hittade ett gammalt papper hemma bland mina gamla skolböcker. Det var en lista som vi fick från vår svenska lärare när jag gick i grundskolan. Det var någon gång under 90-talet men det går fortfarande att använda dessa idéer till redovisningar, så nu delar jag med mig av listan till er. Uppträd som en av personerna i boken - berätta om dig själv och din roll i berättelsen.Gör en intervju med en av personerna i boken.Spela upp en scen ur boken.Gör en beskrivning av en av personerna, muntligt eller skriftligt. Vill du ha fler tips på hur man kan redovisa en bok?

Att läsa, skriva och kommunicera bättre | Svensk grammatik - testa dig! Läsförståelsestrategier i praktiken Ett annorlunda föräldramöte....med spågummor, detektiver, frågeapor ochcowboys En magisk kväll med läsande mammor och pappor Det var inte för inte som jag var lite nervös inför denna kväll – tror aldrig jag har involverat så många kända och okända i mina galenskaper tidigare – men det är alltså det som händer när man hänger på sociala medier. Man dras med, och peppar andra – peppas själv och idéerna bara sprutar! Den första januari blev jag förstelärare i ämnet svenska i årskurserna 1-9 – wow! Min skola har, under ett par år, implementerat och arbetat med RT-reciprocal teaching som metod där vi sett fantastiska framsteg hos våra elever. Lite snabbt surr med kollegorna i arbetslaget som sa ”Gör – kör!” Så här blev det: Fritids hade gjort iordning en superhärlig skattjakt, där eleverna och deras syskon fick ledtrådar i form av sekvensbilder, tex en inzoomad bild på en liten tavla (del av), ett bordsben, en bit av en gardin…osv. Okej, över till mig och mitt klassrum… Med tända kandelabrar och spamusik kom föräldrarna in och satte sig.

Hur diagnostiserar vi läsning i skolan? | pedagogiken Jag fick nyligen en fråga om hur jag tycker vi ska arbeta med diagnostisering av läsning i skolan på Twitter. Frågan kom från skolbibliotekarien Cilla Dalén (@cilladalen). Det är ingen lätt fråga att besvara och det finns många olika provtyper. Jag ska här inte haka upp mig på dessa utan vill i stället betona att vi inte bör göra det svårare för oss än vad som är nödvändigt. Man kan välja vilken text som helst som är lämplig för åldern på de barn som ska diagnostiseras och ställa frågor på innehållet som ska besvaras. Men med tanke på den stora mängd elever som ska testas och tiden det tar att rätta kan det vara ännu bättre med ett multiple-choice-test. Observera att sådana här prov enbart kan användas i diagnostiskt syfte, ur andra synvinklar är de väldigt bristfälliga. Man bör skriva på varje prov vilken tid eleven lämnade in det. Observera att jag inte påstår att bioligibokens fakta om bakterier ska tas bort från undervisningen.

Språkutvecklande arbetssätt Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Materialet i utvecklingspaketet ger stort utrymme för egna reflektioner och diskussioner i grupp. Alla språkliga färdigheter som att lyssna, tala, läsa och skriva berörs. Stöd i läroplanerna I de två första kapitlen i grundskolans, grundsärskolans, sameskolans och specialskolans läroplaner betonas det språkutvecklande perspektivet. Förslag på arbetsgång Att utveckla sin undervisning så att den får ett mer medvetet fokus på språkliga aspekter är en process som löper över tid. Förslag på arbetsgång Greppa språket

Ny planeringsmodell testas för fjärilarna @stehagen @antlin | Lära för livet Jag provar ett nytt sätt att planera – för mer överblick och kanske enklare hantering. Vi får se vad jag tycker om det – och kollegorna. Hanna Stehagen – tack för idéen med språkmålen. Och Therese Linnér – tack för hjälpen att strukturera. Som sagt – vi är inte klara än…. ”Sakprosa lika viktig som sagor” Forskaren Barbro Westlund var en av de första i Sverige som pekade ut betydelsen av hur man högläser för barnen, inte bara att man gör det. – Hur man läser är verkligen något jag vill betona. Därför är det också avgörande vilka böcker man väljer, säger hon. Barbro Westlund har lång erfarenhet av högläsning, både som förälder och lärare. I dag är hon forskare och undervisar lärare i läs- och skrivutveckling. När det gäller frågan om vilka böcker man ska välja, refererar Barbro till en studie i USA, där föräldrarna fick i uppdrag att läsa högt ur mer faktabaserade böcker. – Det betyder inte att man ska sluta läsa sagor. Trots att läsningen av faktaböcker har lyfts fram i den nya läroplanen för grundskolan, behandlas sakprosan ofta litet styvmoderligt av såväl lärare som föräldrar, menar Barbro Westlund, inte minst när det gäller högläsning. En förklaring är att svenska som ämne har en tradition av att fokusera på den renodlade skönlitteraturen. ”Så stod det inte”, kan de säga.

Related: