background preloader

BFL + Genreundervisning = Sant

BFL + Genreundervisning = Sant
Med tanke på de uppskattade inlägg om bedömning för lärande och andraspråksutveckling och kamratbedömning som Robert Walldén tidigare har publicerat på Skollyftet bad vi honom skriva ett inlägg om den rapport han nu skrivit klart. Robert Walldén har skrivit en rapport inom masterprogrammet i pedagogiskt arbete som heter Genrepedagogikens vad, hur och varför i undervisningen av vuxna andraspråkselever och i detta inlägg delar han med sig av sina nyvunna kunskaper och erfarenheter. Kan man ägna för mycket tid åt att analysera sin egen undervisning? Jag upplever att jag åtminstone har tangerat gränsen för vad som är fruktbart under denna termin, då jag återigen har arbetat halvtid samtidigt som jag läser kurser i pedagogiskt arbete och svenska som andraspråk. Inledningsvis vill jag gärna göra de kopplingar mellan genrepedagogik och bedömning för lärande som av utrymmesskäl inte gjordes i rapporten. Genrepedagogiken som gemensam referensram Genrepedagogik och kamratbedömning /Robert Walldén

http://skollyftet.se/2013/06/13/bfl-genreundervisning-sant/

Related:  GenrepedagogikLektionsuppläggGenrepedagogikgenrepedagogik

Vad är genrepedagogik? Genrepedagogik - en modell ”Den genrepedagogiska modellen syftar till att stegvis, med hjälp av en explicit undervisning, stötta eleverna att utveckla inte bara sitt vardagsspråk utan även ett effektivt skolspråk.” skriver Johansson och Sandell Ring (2012) i sin bok Låt språket bära, genrepedagogik i praktiken. Det handlar bland annat om att eleverna ska bli medvetna om olika texters olika språkliga mönster och strukturer samt att olika texter har olika syften. Man brukar säga att genrepedagogiken vilar på tre ben: Lektioner med stationer och gemensam lärarledd läsning Skönlitteraturen och samhället Som jag har skrivit om i tidigare inlägg så läser en av mina klasser i årskurs två på samhällsprogrammet just nu Thérèse Raquin eller Den unge Werthers lidanden. Nu har vi kommit ganska långt i romanerna och som avslutande uppgifter ska eleverna längre fram dels delta i ett boksamtal, dels hålla ett försvarstal (”En författares försvar”) där de ikläder sig rollen av författaren och skriver och framför ett tal där de försvarar sitt verk och sitt syfte inför en kritisk samtida publik. Inför uppgifterna är det inte bara viktigt att eleverna läser romanen utan också förstår romanens plats i litteraturhistorien. I det centrala innehållet i kursen Svenska 2 står det att kursen ska behandla… ”relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, dvs. hur skönlitteraturen har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen.”

Genrepedagogik och cirkelmodellen - att utmana och stötta ”Idag ska vi skriva sagor. Ta nu fram era sagoböcker och låt fantasin flöda”. Så här kunde det nog låta i mitt klassrum, innan jag fick upp ögonen för genrepedagogik och cirkelmodellen. Vägledd läsning – så gick det! - När lektionen är slut, kommer ni att veta mer om andra världskriget! Ungefär så sa jag när lektionen började, sedan satte vi oss vid rundabordet och jag tog fram mitt exemplar av ”Anne Franks dagbok”. Vi pratade om vad en dagbok är och jag berättade att just denna dagbok var mycket speciell och har blivit översatt till många språk.

Att arbeta för genremedvetenhet i klassrummet I detta blogginlägg kommer jag redogöra för samt diskutera hur man som lärare kan arbeta för en ökad genremedvetenhet hos sina elever. I texten kommer jag beröra Jim Cummis fyrfältare samt två specifika undervisningsmodeller som utgår från ett ämnesdidaktiskt såväl som explicit språkdidaktiskt perspektiv. Dessa modeller är cirkelmodellen och SIOP. Detta för att lyfta betydelsen av att integrera ämne och språk i sin undervisning. Som Lindberg och Sandwall skriver i sitt förord i Språket och kunskapen – att lära på sitt andraspråk i skola och högskola: ”En synlig, explicit och systematisk språkutvecklande undervisning baserad på de språkliga krav som ställs inom de olika skolämnen är en förutsättning för skolframgång för dessa (andraspråks-) elever.” (2005, s 4, mitt tillägg)

Vilka elever planerar du för? ”Det finns en tendens bland både lärare och rektorer /…/ att dela in eleverna i ”svaga”, ”starka” och ”medel” efter vad de presterar i olika ämnen. Underförstått finns det en föreställning om vad en ”normal” elev förväntas klara av. ” (ur Skolinspektionens rapport Rätten till kunskap) Genrepedagogik på mitt sätt Jag har den senaste tiden försökt sätta mig in i genrepedagogiken och försökt hitta en modell som passar mig och mina elever. Jag arbetar just nu med de allra yngsta och jag har nästan tagit för givet att genrepedagogik är lite för svårt att greppa för yngre barn som knappt kan läsa. Men, döm om min förvåning, det underlättar även för de här eleverna. Jag har länge varit intresserad av genrepedagogik och hur man med hjälp av den pedagogiken kan arbeta språkutvecklande.

Några mycket enkla och användbara tips när man undervisar andraspråkselever i läsning och skrivning: 1 Låt eleverna skriva frågor till karaktärerna de läser om. Det väcker engagemang, aktiverar elevens eget tänkande och hjälper en som lärare att förstå elevens tankar om texten. Frågorna kan man sedan använda för ytterligare undervisning. Cirkelmodellen - ett konkret exempel Jag hör lite då och då att lärare är nyfikna på cirkelmodellen och hur man kan arbeta utifrån den. Cirkelmodellen, eller cykeln, för undervisning och lärande är en pedagogisk modell som vuxit fram inom genrepedagogiken. Genrepedagogiken handlar i grund och botten om explicit undervisning, att synliggöra och tydliggöra sådant som eleverna annars förväntas klara på egen hand. Det kan handla om att synliggöra olika texttypers syfte, struktur och språkliga drag men det kan även handla om att synliggöra hur man använder sitt språk i olika sammanhang. Explicit undervisning handlar även om vikten av att modella språkanvändandet (oavsett om det handlar om muntligt eller skriftligt språk) och se till att undervisningen, med hjälp av stöttning och återkoppling, anpassas utifrån elevernas förutsättningar och behov. Vill du läsa mer har Nationellt centrum för svenska som andraspråk en bra sida med information om vad genrepedagogik är för något.

Närläsning ger koll på kemin – Kol. Bra, då markerar ni ordet ”kol”. Vad är kol? – Ett grundämne. Lejonet och musen - ett språkutvecklande arbete Jag och några av våra nyanlända elever i åk 1-3 har arbetat med en fabel som heter Lejonet och musen. Vi har först och främst arbetat muntligt med fabeln men sedan gått från det muntliga till det skriftliga via ett skriftlikt muntligt språk. Vi började med att jag berättade fabeln med hjälp av leksaksfigurer och sedan fick eleverna göra likadant för varandra. Alla ville prova och man märkte tydligt att eleverna hade betydligt lättare att prata och berätta och aktivt använda sitt svenska språk när de fick låtsas vara ett lejon eller en mus. Under vårt muntliga berättande samlade vi in "expertord", dvs ord, uttryck och kunskap man behöver för att bli expert på att berätta fabler men även för att berätta just Lejonet och musen.

Språkutveckling med genrepedagogik, IKT och formativt lärande I ett par veckor har jag och två kollegor arbetat ämnesövergripande kring temat lag och rätt i år 7. Den ena kollegan, som är lärare i so, har på sina lektioner undervisat eleverna hur rättssystemet i Sverige ser ut och fungerar samt hur lagstiftning och normuppfattning påverkar varandra i samhället. Bildläraren (den andra kollegan) har arbetat med nyhetsbilden som text, där eleverna fått studera nyhetsbildens språk och objektivitet.

Related: