background preloader

BFL + Genreundervisning = Sant

BFL + Genreundervisning = Sant
Med tanke på de uppskattade inlägg om bedömning för lärande och andraspråksutveckling och kamratbedömning som Robert Walldén tidigare har publicerat på Skollyftet bad vi honom skriva ett inlägg om den rapport han nu skrivit klart. Robert Walldén har skrivit en rapport inom masterprogrammet i pedagogiskt arbete som heter Genrepedagogikens vad, hur och varför i undervisningen av vuxna andraspråkselever och i detta inlägg delar han med sig av sina nyvunna kunskaper och erfarenheter. Kan man ägna för mycket tid åt att analysera sin egen undervisning? Inledningsvis vill jag gärna göra de kopplingar mellan genrepedagogik och bedömning för lärande som av utrymmesskäl inte gjordes i rapporten. Genrepedagogiken som gemensam referensram Detta behov av tydliga kriterier inom en gemensam referensram kan uppfyllas av genrepedagogiken. Genrepedagogik och kamratbedömning Vilka specifika erfarenheter har jag då gjort under terminen, när jag har försökt omsätta mina nyvunna kunskaper inom genrepedagogik? Related:  Lektionsupplägg

Lektioner med stationer och gemensam lärarledd läsning Skönlitteraturen och samhället Som jag har skrivit om i tidigare inlägg så läser en av mina klasser i årskurs två på samhällsprogrammet just nu Thérèse Raquin eller Den unge Werthers lidanden. Nu har vi kommit ganska långt i romanerna och som avslutande uppgifter ska eleverna längre fram dels delta i ett boksamtal, dels hålla ett försvarstal (”En författares försvar”) där de ikläder sig rollen av författaren och skriver och framför ett tal där de försvarar sitt verk och sitt syfte inför en kritisk samtida publik. Inför uppgifterna är det inte bara viktigt att eleverna läser romanen utan också förstår romanens plats i litteraturhistorien. I det centrala innehållet i kursen Svenska 2 står det att kursen ska behandla… ”relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, dvs. hur skönlitteraturen har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen.” I övrigt brukar jag i dessa sammanhang använda UR:s serie ”Hej Litteraturen!”. Åsa

Vilka elever planerar du för? ”Det finns en tendens bland både lärare och rektorer /…/ att dela in eleverna i ”svaga”, ”starka” och ”medel” efter vad de presterar i olika ämnen. Underförstått finns det en föreställning om vad en ”normal” elev förväntas klara av. ” (ur Skolinspektionens rapport Rätten till kunskap) Låt oss utgå ifrån att det finns olika prestationsgrupper i våra klasser. Hur kan vi då använda denna kunskap till vår fördel när vi planerar vår undervisning? Alla lärare vet att de har elever som har olika lätt för att nå målen och vilka dessa elever är, men varför planerar vi inte undervisningen utifrån den kunskapen? ”24 av 40 skolor i kvalitetsgranskningen anpassar inte eller bara delvis undervisningen efter elevernas behov och förutsättningar. Att diskutera Vika anpassningar brukar du göra för att stödja och utmana elever som har svårt respektive lätt för att nå undervisningsmålen?

20 Questions To Guide Inquiry-Based Learning 20 Questions To Guide Inquiry-Based Learning Recently we took at look at the phases of inquiry-based learning through a framework, and even apps that were conducive to inquiry-based learning on the iPad. During our research for the phases framework, we stumbled across the following breakdown of the inquiry process for learning on 21stcenturyhsie.weebly.com (who offer the references that appear below the graphic). Most helpfully, it offers 20 questions that can guide student research at any stage, including: What do I want to know about this topic? These stages have some overlap with self-directed learning. References Cross, M. (1996). Kuhlthau, C., Maniotes, L., & Caspari, A. (2007).

Octalysis: Complete Gamification Framework (This is the Gamification Framework that I am most known for. Within a year, it was translated into 9 different languages and became classic teaching literature in the gamification space in the US, Europe, Australia and South America.) Octalysis: Complete Gamification Framework Gamification is design that places the most emphasis on human motivation in the process. Most processes design around function and efficiency – they try to get the job done as quickly as possible. Even though many Gamification techniques were in use long before video games were around, games were one of the earliest examples of a holistic approach to implementing Human-Based Design – so now we call it Gamification. In the past few years, I have been digging deep into the formulation of a complete framework to analyze and build strategies around the various systems of Gamification. In the end, I came up with a system that I feel is instructive, useful, and elegant. The 8 Core Drives of Gamification 8) Loss & Avoidance

An Updated Digital Differentiation Model Ten months ago I published a Digital Differentiation model on this blog. I've been using the model to guide the work I do each day and I've been sharing it via webinars and hands-on training sessions.Of course, ten months is a long time in the world of edtech, and I've added some new tools and resources to my personal teaching toolkit, so I decided it was time to update the model and tweak it just a bit. The original article and interactive graphic can still be found on this blog. Here is the new post: Technology is a tool that can be used to help teachers facilitate learning experiences that address the diverse learning needs of all students and help them develop 21st Century Skills, an idea supported by the Common Core. At it's most basic level, digital tools can be used to help students find, understand and use information. 3 Components: Essential Questions Student-driven learning experiences should be driven by standards-based Essential Questions. Flexible Learning Paths

A Teacher's Guide to Differentiating Instruction Introduction Does effectively teaching 30 students in one classroom require teachers to develop 30 lessons, one tailor-made for each student? Or should teachers “aim for the middle” and hope to reach most students in a given lesson? The answer is not simple. What is Differentiation? Simply stated, differentiation is modified instruction that helps students with diverse academic needs and learning styles master the same challenging academic content. How to Start Four planning steps set the stage for effective differentiated instruction. Vary Materials Author Joyce Van Tassel-Baska (2003) suggests that the selection of materials for use in the classroom is a crucial next step to effective differentiated instruction. Nonfiction and fiction, written at a variety of reading levels. The use of varied materials will encourage these students to understand the concept of “main idea” not only within language arts but in other settings as well. Vary Process Vary Assessment Conclusion References Good, M.

Curriculum differentiation - Schools Plus - The Department of Education Ideas on adjusting the curriculum to meet the needs of all students Schools Plus would like to acknowledge that the information listed below is a body of knowledge that has been collected from a variety of sources - teachers, workshops, classrooms and schools. Set achievable tasks providing regular feedback throughout the activity Teach the student to organize themselves by listing tasks to be done and when they are due. A visual system for younger students, a diary for older students. Sequence activities Have the student’s full attention before giving instructions Instructions, routines and rules should be kept short, concise, clear and positive.

The How To's of Planning Lessons Differentiated by Learning Profile Figure 10.1. Focus on Learning Profile Learning-Style Preferences Learning style refers to environmental or personal factors. Intelligence Preferences Intelligence preference refers to the sorts of brain-based predispositions we all have for learning. Culture-Influenced Preferences Culture affects how we learn, as well. The goal of the teacher is, therefore, not to suggest that individuals from a particular culture ought to learn in a particular way, but rather to come to understand the great range of learning preferences that will exist in any group of people and to create a classroom flexible enough to invite individuals to work in ways they find most productive. Gender-Based Preferences Gender also influences how we learn. Combined Preferences Combinations of culture and gender will create unique constellations of learning preferences in individuals. Some Guidelines for Learning-Profile Differentiation Remember that some, but not all, of your students share your learning preferences. Ms.

5 Assessment Forms That Promote Content Retention If we hope to construct enduring understanding in our students, it's critical that, now more than ever, we know their strengths and interests. By incorporating students' strengths and weakness into authentic learning experiences from the beginning of each unit, while at the same time including opportunities for feedback, metacognition and revision, we promote a variety of cognitive and emotional benefits that can lead to academic success. For example, students with interpersonal learning strengths find that cooperative group work increases perseverance. Students with artistic, computer, dramatic or organizational skills benefit from appropriate opportunities to engage in building knowledge through their strengths and interests. It follows that assessments should also provide opportunities for each student's unique learning style to access his or her highest performance success level. The First 3 Assessment Forms Tests Where Notes or Textbooks are PermittedTake-Home TestsStudent-Made Tests

Dra nytta av det som spelen gör bra En av de kanske viktigaste områdena inom formativ bedömning är återkoppling. Men det är inte bara återkopplingens kvalitet som sägs vara en viktig framgångsfaktor för elever. Det är också hastigheten med vilken eleven får återkoppling på det som hen uppvisat. Så hur gör du och jag, läraren, denna återkoppling snabbare och mer effektivt för att arbeta formativt? Alla vet att vi ju inte kan uppfinna fler timmar om dygnet och vi kan inte ändra hur scheman ser ut eller är strukturerade – åtminstone inte på kort sikt. Något jag diskuterade förra veckan var hur jag ser vinster med att spelifiera lärandet – alltså att vi inkorporerar vissa element från spelens värld in i vårt klassrum för att dra nytta av det vi kan lära av dem. Du misslyckades (men det gör ingenting) Spelare som kastar sin karaktär utför ett stup, blir träffade av fiendens kulor eller konkursar sin djurpark har något gemensamt. Så hur kan lärare och skolan lära av detta? Beskriv lektionen och kursens mål tydligt.

Better Lessons - Free Lesson Plans math english language arts Kindergarten Counting & Cardinality Operations & Algebraic Thinking Number & Operations in Base Ten Measurement and Data Geometry First Grade Operations & Algebraic Thinking Number & Operations in Base Ten Measurement and Data Geometry Second Grade Operations & Algebraic Thinking Number & Operations in Base Ten Measurement and Data Geometry Third Grade Operations & Algebraic Thinking Number & Operations in Base Ten Numbers & Operations-Fractions Measurement and Data Geometry Fourth Grade Operations & Algebraic Thinking Number & Operations in Base Ten Number & Operations—Fractions Measurement and Data Geometry Fifth Grade Operations & Algebraic Thinking Number & Operations in Base Ten Number & Operations—Fractions Measurement & Data Geometry Sixth Grade Ratios & Proportional Relationships The Number System Expressions & Equations Geometry Statistics & Probability Seventh Grade Ratios & Proportional Relationships The Number System Expressions & Equations Geometry Statistics & Probability Eighth Grade Geometry

Elevaktiv bedömning främjar lärandet och frigör tid En av många utmaningar lärare står inför är bedömning av elevers lärande och återkopplingen till eleverna om deras lärande. En individuell återkoppling till varje elev är tidskrävande. Det kan också vara mycket svårt att få elever att faktiskt använda sig av den återkoppling de får på ett konstruktivt sätt. Ett sätt att möta dessa utmaningar är att involvera eleverna själva i bedömningsprocesserna. I boken Att bedöma och sätta betyg: Tio utmaningar i lärarens vardag varvas forskningsresultat med beskrivningar av lärares erfarenheter av olika bedömningsprocesser. Författarna vill belysa centrala begrepp och dilemman i arbetet med bedömning och presentera förslag på lösningar till effektivare och mer elevaktiva bedömningsprocesser. Anna Grettve, journalist, och Marie Israelsson, lärare, är två av författarna som tidigare bl.a. medverkat i Skolverkets arbete med att ta fram de nya läroplanerna för skolan, Lgr-11 och Lgy-11. Återkoppling – en väsentlig del av undervisningen Se också:

Related: