background preloader

Kollegialt lärande

Kollegialt lärande

http://kollegialt.ntitg.se/home

Related:  Forskning, handledning, kollegialt lärandeKollegialt lärandeanettehskolutveckling lärande och lärarrollenKollegialt lärande

Erfarenhetsutbyte kritisk del i kollegialt samarbete Under de senaste åren har skolpersonalens kompetensutveckling och kvalitetshöjande insatser, med fokus på bland annat kollegialt lärande, samarbete och erfarenhetsutbyte, haft en framträdande plats i skoldebatten. Sådana förändringsprocesser kan vara utmanande för alla inblandande. I avhandlingen ”Samarbete och lärande” belyser Lisa Stedt vid Örebro universitet hur lärare formar villkor för samarbete och deras möjligheter att lära av varandra genom samarbetet. Gratis material att ladda ner - My.Perfect.Baby.se Här samlar vi gratis material för barn med funktionsnedsättningar inom områdena diagnos/syndrom/språkstörning. Teckenmaterial, böcker, tips,lek och rapporter, etc. Tipsa oss gärna om mer på kontakt@myperfectbaby.se Böcker i pdf fil Det blev ett barn

Gott resultat när lärare handleder varandra – Det kollegiala lärandet och delandet av kunskap är överhuvudtaget under stark framväxt i svensk skola. Det kan man se i olika lärarlyft som använder kollegial handledning eller liknande kompetensutvecklingsmodeller, exemplevis forskningscirklar, säger Lill Langelotz, anställd vid Högskolan i Borås. – När arbetslag infördes i skolan vid mitten av 90-talet innebar det inte per automatik att fokus sattes på de pedagogiska frågorna. I många fall stannade det vid att arbetslaget löste de praktiska frågorna. Handledning kan vara ett sätt att skapa ett pedagogiskt forum, säger hon. Reflektion i ensamhet inte effektivt för skolutveckling Begreppet ”continuous professional development” (CPD) används för att beskriva livslånga fortbildningsprocesser och professionella yrkesbehov. Karen McArdle och Norman Coutts vid University of Aberdeen (Skottland) diskuterar reflektionsprocessens roll vid kollegialt lärande. Idén är att lärare på ett bättre sätt ska kunna utveckla sina yrkeskunskaper och därigenom förbättra undervisningen. I sin artikel ”Taking teachers’ continuous professional development (CPD) beyond reflection” är McArdle och Coutts kritiska till föreställningen om den reflekterande praktikern, d.v.s. en ensam individ som sitter på sin kammare och i avskildhet granskar sin undervisningspraktik. Istället förespråkar de en kollegial reflektionsprocess kring skolans behov, undervisningens mål, lärarnas undervisningspraktik och implementering av nya metoder.

Kollegan ser dig — läskigt eller lärorikt? Sofia har varit yrkesverksam i 14 år. Hon undervisar i sex ämnen från år 6 till 9. Trots sin erfarenhet var hon nyfiken på att få individuell coachning när skolan fick ett er­bjudande från Skol­verket att delta (se faktaruta). — Kvällen innan min coach skulle komma på besök i klassrummet kände jag mig lite nervös. Det var läskigt men samtidigt spännande, berättar Sofia. Tio tips för en inkluderande skolstart Många barn och ungdomar är nervösa nu, inte bara pirr i magen utan kanske har de ångest inför omställningen från lov till skola. Hjälp dem att komma tillbaka genom att förbereda dem noga på vad som sker den närmaste veckan. Här är tio tips för att få elever som har en positiv inställning till skolan:

Ge barnen rätt sorts beröm - Norrköping I småbarnslitteraturens filosofiska standardverk ”Nasse hittar en stol” finns en replik som blivit bevingad i vår familj. Nasse har aldrig sett en stol och vet inte hur man använder den. Han prövar på alla möjliga olika sätt vilket väcker olika reaktioner hos omgivningen. En tant dyker upp och utbrister ”Kan du sitta så jättefint alldeles själv?

Kollegialt lärande Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där lärare genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap för att utveckla undervisningen. En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen är att lärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning. Det innebär att diskutera undervisningssituationer och didaktiska frågor, att lyfta upp problem och svårigheter samt att kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget. Detta skapar goda förutsättningar för en utvecklad och förbättrad undervisning (Lärportalen.se). Se film från Skolverket om Kollegialt lärande och formativ bedömning (7:08). Moment A – individuell förberedelse Moment B – kollegialt arbete Moment C – aktivitet Moment D – gemensam uppföljning

Bättre lärare med kollegialt samarbete I sin avhandling ”Vad gör en skicklig lärare? En studie om kollegial handledning som utvecklingspraktik” har Lill Langelotz följt ett antal lärare vid en skola i Göteborg under två och ett halvt år. Lärarna ingick i ett arbetslag som testade ett sätt att handleda varandra för att på så vis öka kompetensen och samarbetet på skolan. En gång i månaden träffades lärarna och utifrån ett bestämt nio-stegs-program diskuterades olika frågor, problem och vardagliga bekymmer. "Lär av och med varandra – bortom tid och rum" Hur hinner du vara så aktiv i sociala medier, Anna? Den frågan får jag ofta och mina motfrågor, som jag ibland bara formulerar tyst för mig själv, blir: ”Hur hinner du hålla dig uppdaterad när du måste söka efter all information på egen hand? Hur hittar du tiden att sätta dig ner med kollegor från när och fjärran för att reflektera över din egen undervisning?” Sedan jag aktivt började använda sociala medier som ett verktyg för professionellt lärande har jag utvecklats enormt mycket. Jag har lärt mig mer under ett fåtal år än jag gjort under många år som verksam lärare.

"Elevernas behov ska styra lärarnas fortbildning" Lärare ska fortbildas i grupp, alltid utgå ifrån elevernas behov och är beroende av ett starkt och tydligt pedagogiskt ledarskap. Det är kärnbudskapet i Helen Timperleys fors­kning, som bland annat består av metaanalyser som hon genomfört tillsammans med kollegor på University of Auckland i Nya Zeeland, där hon är professor i pedagogik. Resultaten presenterades i boken Det professionella lärandets inneboende kraft (på svenska 2013), som snabbt fått stor spridning. – Sedan den kom har jag arbetat ännu mer med skolledare och fått insikter om vikten av att sätta upp mål för personalen, vara specifik med sina förväntningar och utarbeta en viss typ av möteskultur. Just nu jobbar jag med ledarskapspraktiker för rektorer i Australien. Jag skulle kunna skriva en ny bok om det, men den blir nog inte av, säger Helen Timperley.

Nytt stödmaterial för arbetet mot kränkande behandling Stödmaterialet Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda syftar till att ge rektorer, lärare och annan personal i grundskolan och gymnasieskolan kunskaper och inspiration för att utveckla sitt arbete med att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Alla elever ska känna sig trygga och respekterade som de är. Barns och elevers rätt till skydd mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling finns för att vi vet att det främjar möjligheterna att lära och utvecklas. Nolltolerans gäller och all skolpersonal omfattas av arbetet. Skollagen är tydlig och ansvaret ligger i slutändan hos huvudmannen. Men det går inte att ta fram en mall för hur de komplexa social samspel som ligger bakom kränkningar och trakasserier ska hanteras.

Professionsutveckling utifrån teori och inifrån praktik @ Nordström Education Skrivet av Daniel Nordström Det finns ingen bättre praktik än en väl beprövad teori. I det här blogginlägget summeras den första delen av två inlägg som berör forskning om kollegialt lärande och lärares professionella lärande och utveckling. Inlägget är en del av en bloggserie om VARFÖR utvecklings- och förändringsprocesser bör bedrivas genom ett kollegialt lärande, VAD säger forskningen och HUR man kan organisera det kollegiala lärandet och lärares professionsutveckling. Här hittar ni en sammanfattning av forskningen inom området med länkar till de forskningsöversikter som ligger till grund för blogginlägget. Forskningsbaserat förhållningsätt och arbetssätt

Related: