background preloader

Kunskap och kvalitetstrappa - frokenlundgren, Borås

Kunskap och kvalitetstrappa - frokenlundgren, Borås
Kunskaps- och kvalitetstrappa På en av väggarna i klassrummet har vi satt upp en kunskaps- och kvalitetstrappa. Den är användbar till mycket inom formativ bedömning. Som man hör på namnet kan den visa olika kvalitet på kunskap men också framförallt olika kvalitet på förmågor. Med hjälp av den kan vi diskutera och få en ökad förståelse över vart vi ska i vår utveckling. Vad är målet? Det har arbetssättet är väldigt konkret för eleverna.

http://frokenlundgren.se/?page_id=54

Related:  Formativ bedömningTydliggöra mål och kunskapskravDator, iPadlite av varje

”Fokusera på de meningsfulla uppgifterna” Effektiva bedömningar – Jag tror att nyckeln är att fokusera på de meningsfulla uppgifterna, inleder Christian Lundahl. Ett misstag många lärare gör är att de fokuserar på det som är lätt att mäta. Det som är lätt att mäta är inte alltid det som är viktigast och därmed inte heller det som bör bedömas. Några av Christian Lundahls råd för ett mer effektivt bedömningsarbete är att formulera prov med färre frågor, låta eleverna bedöma varandra samt ge kollektiv återkoppling. 1.

Framgångskartan – ett sätt att synliggöra lärandet Efter två förkylningar och mässan NKUL i Norge har jag äntligen lyckats ta mig samman och skrivit ihop denna text. En text som jag sett väldigt mycket fram emot att skriva sedan jag fick frågan. Om Josef Holmqvist (@holmqvist85 på Twitter) Jag heter Josef Holmqvist. Jag mottog fredagen den 3e maj min lärarexamen som ger mig behörighet att undervisa elever i ämnena idrott och hälsa (år 1 grundskola – år 3 på gymnasiet) samt naturkunskap (3-9 Bi, Fy, Ke och NK på gymnasiet).

Coarkboard och Glogster tillsammans med eleverna Superpedagog Jag och mitt arbetslag är med i projektet STEPS: Strategiskt entreprenörskap i skolan. Under vårt senaste möte diskuterade vi bedömning för lärande och tydliggörande av mål och kunskapskrav. När vi avslutade vår STEPS-eftermiddag fick vi alla en läxa: att testa ett nytt sätt att presentera/tydliggöra målen/kunskapskraven för eleverna. Så igår tänkte jag att jag skulle vara en duktig elev och göra min läxa. Att lära tillsammans: pedagogisk planering Varmt välkomna tillbaka till en ny spännande termin! Nu ska vi sätta igång med ett temaarbete som heter Norden. I det temat är det tänkt att ni alla ska få möjlighet att lära er mer om Norden.

Provfri matematik – bedömning i praktiken Här är matrisen jag använde för att bedöma muntliga (och skriftliga) resonemang som jag skrev om i förra inlägget. Vi bedömer tre aspekter som rör två förmågor i biologi. Här är matrisen som wordfil: Matris resonemang word och här är den som pdf: Matris resonemang pdf Om Webbstjärnan Webbstjärnan är en del av .SE:s satsningar för att utveckla internet och internetanvändandet. I korthet går det ut på att vi ger lärare och elever som är verksamma i den svenska skolan möjligheten att få lära sig mer om hur Internet fungerar genom att delta i tävlingen Webbstjärnan. Webbstjärnan är en skoltävling om att publicera sitt skolarbete på Internet, och såväl grundskole- som gymnasieelever kan delta. Webbstjärnan också erbjuder kostnadsfria workshops och seminarium för lärare som vill komma igång med webbpublicering och lära mer om webbens möjligheter, så som vilket material du får använda och hur du hittar det.

Framgångsrik undervisning: fokus på elevers tankesätt, snarare än på matriser: Venue: Lärarutbildning: Linköpings universitet Anja Thorsten, Linköpings universitet och Malin Tväråna, Stockholms universitet Om fokus läggs på att ta reda på hur eleven har förstått ämnesinnehållet i stället för om eleven har förstått är det lättare att ta reda på vad som behöver förändras i undervisningen. På så sätt skulle bedömningen bli ett mer konstruktivt redskap för att få alla elever att utvecklas och lära sig. De senaste åren har en samsyn kring att bedömning har stor betydelse för elevers lärande blivit vedertagen i svensk skola. I Vetenskapsrådets SKOLFORSK-rapport (2015) beskrivs dock att en förenklad och instrumentell syn på formativ bedömning har kommit att växa fram både i forskning och i skolpraktiken. Enligt rapporten är det vanligt att bedömningsmodeller snarare är inriktade mot att forma eleven, än mot en djupare analys av undervisningen.

Bedömning för lärande i praktiken På Hulta, strax utanför Borås stadskärna, ligger Ekarängsskolan, en F-6 skola som är omgiven av stora grönområden och ett flertal fotbollsplaner, något som både eleverna och lärarna på skolan är väldigt stolta över. Skolan är inne på sitt andra år med bedömning för lärande, BFL. De har gått på utvecklingsenhetens föreläsningar och rektorn har sedan drivit arbetet vidare bland annat genom att samtalsgrupper har skapats och att alla lärare fått varsitt exemplar av Christian Lundahls bok Bedömning för lärande. – Vi ska arbeta med den här första strategin att dela målen med eleverna den här närmaste tiden. Arbetsgång för formativt läsförståelsearbete i klassrummet Hur kan jag arbeta med en faktatext i klassrummet så att mina elever verkligen förstår den? Nedan följer ett förslag på hur jag tänker arbeta med faktatexter under kommande läsår. Detta förslag på arbetsgång är ett resultat av min läsning av Barbro Westlunds Att bedöma elevers läsförståelse (2013) och Catharina Tjernbergs Framgångsrik läs- och skrivundervisning (2013) samt ett resultat av min sommarläsning av litteratur som behandlar formativ bedömning. Att tänka på när du genomför läsförståelseundervisning i ditt klassrum: Tänk hela tiden högt med eleverna så att du synliggör sina mentala processer för dem.

Elevexempel i praktiken, eller, modeller för framgång - Didaktiska laboratoriet Syftet med elevexempel Elevexempel är till för att eleverna ska kunna se vad de ska lära sig. Jag har ofta hört frasen "man ska inte behöva uppfinna hjulet två gånger" i dialog om att lå na andra lärares undervisningsmaterial.

Synligt lärande lucka 17 Lucka 17Det här med återkoppling i två riktningar - hur kan man göra? Återkoppling från lärare till elevEffektiv återkoppling kommer "i rätt tid" och upplevs av eleverna vara "bara till mig" och "just vad jag behöver för att få hjälp att gå vidare". I några studier har man kommit frram till att det inte alltid blir så. Carless (2006) kom frm till att merparten av den återkoppling lärare ger vänder sig till hela klassen och det mesta av den tas inte emot av någon elev - eftersom ingen enskild elev tror att den gäller honom eller henne. Lärare anser att deras återkoppling är betydligt mer värdefull än vad eleverna gör, elever kan uppleva återkoppling förvirrande, ickemotiverad och inte förståelig. ett annat fall kan vara när elever tror att de har förstått lärarens återkoppling när de inte har det.

Flippa pedagogiska planeringar I början av året fick jag inspiration att förändra presentationen av de pedagogiska planeringarna. Jag tycker att de pedagogiska planeringarna är ett bra redskap för att hjälpa mig att hålla fokus på de mål vi jobbar mot. Det är så oehört lätt att sväva iväg och upptäcka att när bedömningen ska göras är det nästan omöjligt. Skolan en lärande organisation! ”För att rektor ska kunna följa och stödja lärarens utveckling behöver bedömningen vara en integrerad del i vardagsarbetet. Då kan den enskilda läraren fortlöpande få återkoppling på vad hon eller han hittills har utvecklat och behöver utveckla för att nå verksamhetens mål. Ett sådant arbetssätt kan även ge rektor återkoppling på hur arbetet med det pedagogiska ledarskapet fungerar och vad hon eller han behöver ändra eller utveckla för att nå bättre resultat. Rektor behöver därför med jämna mellanrum se tillbaka, sammanfatta och synliggöra lärarnas lärande.”

Related: