background preloader

Skriva essä

Skriva essä
En essä är en text där du diskuterar ett eget ämne ganska fritt. Essän går att jämföra med en debattartikel eftersom du ska föra ett resonemang och komma med egna åsikter. Skillnaden är att du inte måste komma fram till ett entydigt svar. Din essä ska stå på två ben; det ena är fakta och det andra personliga tankar, eller resonemang. Förberedelse Exempel på förberedelseskiss:Ämne: MänniskomötenKällor: SvD, 2009Stödord:RädslaFörståelseFrågeställning:”Kan förståelse för rädsla göra det lättare att träffa främmande människor?” Inspiration Leta upp och läs en essä på nätet som tar upp ett ämne du är intresserad av. Research Välj själv ett ämne du vill undersöka närmare.Leta information om ämnet du valt. Frågeställning Formulera en avgränsad frågeställning om ditt ämne, dvs. försök ställa en detaljerad fråga som du ska svara på med din essä. Innehåll Rubrik Exempel på rubrik: Kan förståelse för rädsla göra det lättare att träffa främmande människor? Inledning Exempel på inledning: Textmassa Fakta:

Om att utveckla elevers språk och skrivande i kursen Svenska 2 – så här gör j... Hej på er! Utmaningar i klassrummet Tycker ni som jag att det blir lite mer utmanande att som lärare i svenska undervisa i språk skrivande i Svenska 2? Kraven på den språkliga uttrycksförmågan i skrift blir högre och jag som undervisar på studieförberedande program möter elever som i många fall i årskurs ett kommer med erfarenheten att de alltid har haft lätt för att skriva och uttrycka sig. I Svenska 2 händer något, tycker jag. Hur kan jag då konkret arbeta med språkövningar tillsammans med eleverna så att de kan röra sig mot ett språk som är ”träffsäkert, klart och varierat och innehåller goda formuleringar”? Tio tips till dig som vill utveckla ditt skrivande Hur går jag då tillväga? Att läsa andras texter med fokus på språket och att göra gemensamma språkövningar på tavlan Som jag har twittrat om lite gjorde vi i samband med debattartikelarbetet en hel del övningar kring Martin Ahlstedts och Ann-Christine Normans text ”Stärk svenskans och litteraturens roll på yrkesprogrammen!” Åsa

Varför kan studenterna inte skriva? Universitetsläraren på sommarlov gör som andra semesterfirare: sträcker ut sig i gröngräset och låter tankarna fladdra kring det gångna arbetsåret. O, alla dessa drivor med studentinlämningsuppgifter man rättat! Varför kan en del inte skriva? Bristerna är av tre slag. Det första är rena språkriktighetsfel: särskrivningar, dem i stället för de, osammanhängande styckeindelning, stor och liten bokstav, ordböjning och meningsbyggnad. ”Boken börjar med miljön sedan kommer huvudpersonernas bakgrunder. Andra kan nog sätta punkt och pluralböja, men klarar inte det stilläge och den begreppsanvändning som hör till allmänt vetenskapsspråk: varför måste de skriva ”Resultaten för de olika delarna är skrivna under sina egna forskningar” när de menar ”Resultaten inom varje delstudie redovisas var för sig”? Och för det tredje skriver studenterna fel texttyp. Ja, ja, det här har ju forskningen visat sen länge: Ann Blückert och Sofia Ask om stilen och begreppen, Mona Blåsjö om texttyperna.

Ångest är min arvedel (konsten att hantera sin rättning, del 1) - Robin Smith Klockan är 03.28 och jag är vaken. Hjärtat klappar lite för fort, tankarna snurrar och jag kan varken somna om eller förmå mig att stiga upp och ta tag i det som håller mig vaken – rättningen. Eller bedömning som vi väl väljer att kalla det idag. Alltså, jag har inte ångest över hur jag ska bedöma texterna eller hur jag pedagogiskt ska återkoppla till eleven. Sist jag skrev lovade jag att vara konkret denna gång och att berätta hur jag försöker utveckla skrivandet hos mina elever trots att tiden är knapp, alltför knapp, för att ge återkoppling till varje elev på varje skrivuppgift. När Skolporten presenterade Marie Nordmarks avhandling om hur digitalt skrivande utmanar svenskundervisningen började jag leta efter metoder för att på ett milt sätt tvinga eleverna att planera sina texter, skriva utkast och redigera dessa till färdiga och genomarbetade verk. I elevernas strävan mot fullkomlighet kommer materialets mallar för self och peer assessment väl till pass.

Att utveckla den egna undervisningen - ett exempel utifrån Läslyftet Bakgrund Jag är handledare för en läslyftsgrupp på Pauliskolan i Malmö. Gruppen består av fem språklärare och två bibliotekarier. Jag valde att fokusera på skrivhandingen referera utifrån innehållet i del 3 som handlade om förmågan att sammanfatta och tematisera ett innehåll, och jag ville att mina elever i svenska 3 skulle få träna att göra detta med ett ekonomiskt språk eftersom deras tidigare texter visat behov av det. Värt att notera är att förmågan att referera är något man tränar under hela gymnasietiden (och tidigare) men att det är en väldigt komplex process som kräver många förmågor av eleven. Genomförande Nedan följer den presentation jag använde när jag skulle presentera mitt arbete för gruppmedlemmarna i Läslyftsgruppen. Bild 2: Eleverna hade alltså nyligen fått skriva ett PM och den litteratur jag valde för övningarna hade varit relevant för den uppsats och den frågeställning de just skrivit. Bild 5: Här finns de slutsatser jag själv kunde dra utifrån genomförandet.

Related: