Language learning: what motivates us? "Where's your name from?" I wasn't expecting to be the subject of my interview with John Schumann, but the linguistics professor had picked up on my Persian surname. Talking to me from California, where he is one of the world's leading academic voices on language learning, he effortlessly puts my own Farsi to shame. Schumann learned Farsi in Iran, where he was director of the country's Peace Corps Teaching English as a Second Language (TESL) programme. Shumann's work and that of his colleagues in UCLA's Neurobiology of Language Research Group, is concerned with the processes that happen within the brain when we learn a language. In 2009, Schumann published The Interactional Instinct: The Evolution and Acquisition of Language. "We've developed a theory called 'the interactional instinct'," Schumann says. Could this interactional instinct, then, be the key to learning additional languages? Native English speakers continue to be notoriously bad at mastering foreign languages.
The 8 Minutes That Matter Most I am an English teacher, so my ears perk up when writers talk about their process. I've found the advice handy for lesson planning, too. That's because both writing and planning deal with craft. In writing, you want your audience to be absorbed. You want them to care about your characters. John Irving, the author of The Cider House Rules, begins with his last sentence: I write the last line, and then I write the line before that. That is the crux of lesson planning right there -- endings and beginnings. The eight minutes that matter most are the beginning and endings. Here are eight ways to make those eight minutes magical. Beginnings 1. YouTube reaches more 18- to 34-year-olds than any cable channel. 2. If you want to create a safe space for students to take risks, you won't get there with a pry bar. 3. Toss a football around the class before you teach the physics of a Peyton Manning spiral. 4. Kelly Gallagher says that students should write four times as much as a teacher can grade. 1.
ROSE GARDEN Malevik Så funkar det – Att vidga sina vyer i språkundervisningen Igår hade jag min första föreläsning och det var en väldigt rolig upplevelse som utmanade mig rejält. Jag hade skrivit manus och förberett mig väl så när det väl var dags kunde jag prata fritt. Men det var också en av sakerna som jag oroat mig för – tänk om jag får blackout. Jag ville med föreläsningen vara så konkret som möjligt och visa på insynen i mitt klassrum och hur vi arbetar med de projekt vi skapar. Jag hade plockat ut tre områden – BlackOutPoetry, Sommarprat och Banksy/Flash Fiction. Jag tipsade även om Pearltrees som jag glömde länka i summeringen så här kommer en länk till den pärla vi har i Engelska 6-9 samt den i Svenska 6-9. Jag hoppas vi ses i det utvidgade kollegiet och kan fortsätta att lära av varandra.
Strategier – en viktig grund att stå på Jag har funderat mycket på vad som utmärker min undervisning, och kommit fram till ordet strategier. Det finns tydligare i kursplanerna nu är tidigare, och jag nämner ordet på var enda lektion i språk jag har. Nyligen skapade jag en bild för att förtydliga förmågorna i språk, och strategierna ligger som en grund för allt det andra. För att göra eleverna medvetna om hur strategierna fungerar och vilka de faktiskt redan använder förtydligare jag hela tiden. ”Nu ska vi göra Simon says. Vilken strategi kan man ta till om man är osäker på vad jag sade? Vi övar också strategier genom att t.ex. spela word game, en favorit bland de allra flesta elever jag haft. De digitala strategierna är något jag brukar ta med i mina föreläsningar, bland annat finns det några i underlagen från engelsklärarkvällen i Göteborg och SETT2015. Den som vill fördjupa sig i ämnet ytterligare bör ta sig tid att läsa Lena Börjessons publikation för Skolverket, Om strategier i engelska och moderna språk.
Att skissa en trädgård | Blomstertorget Skulle ni vilja ändra något på er trädgård så tycker jag att denna tid på året passar bra till reflektion. Är det någon del som känns trist eller bara outnyttjad? Tror du att ni skulle använda trädgården ännu mer om den bara kändes lite mer välkomnande och ombonad? Ibland kan det kännas svårt att se möjligheterna och endast se sin trädgård i delar som alla går att förändra. Oavsätt om ni bott länge i ert hus eller om ni går och drömmer om att bygga ett helt nytt hus så är det nog läge att sätta sig ner och skissa och fundera över vad vill vi med vår trädgård nu och i framtiden? För en tid sedan så träffade jag en familj som beslutat sig för att bygga ett nytt hus. Jag fick frågan om jag ville rita en trädgård till det nya huset och vi tog ett första samtal om vad de tänkte. Inledningsvis lyftes ett antal frågor som vad ska vi göra med några av de träd och buskar som växer i trädgården. För mig känns det riktigt att använda sig av det som finns i trädgården idag.
Lärplattformar – på gott och ont Under den gångna veckan har jag varit i kontakt med flera lärare som berättat att de är tvingade att skriva långa och krångliga planeringar i förutbestämda mallar. Lärarna får sällan svar för vem planeringarna skrivs och när de avkräver svar får de tillbaka mumlande och svepande formuleringar som det är det här systemet vi har nu och det måste ni använda. Det vill säga att huvudman svarar varken på frågan för vem lärarna planerar eller om systemet verkligen är ändamålsenligt. Detta är ett svek mot både lärarna och eleverna. Egentligen behöver det inte vara så svårt. Hur den enskilda skolan eller läraren väljer att planera är högst individuellt. En planering ska fungera som ett stöd för elevernas lärande, väcka tankar och i bästa fall utmana eleverna (kognitiva konflikter). På vilket sätt får eleverna stöd av planeringen? Om huvudman har svårt att svara på frågorna ovan och fortsätter att hävda det är det här systemet vi har… finns här några länkar till artiklar som rör ämnet:
Värdegrundskalender