background preloader

Ipad-satsning_final.pdf

Ipad-satsning_final.pdf
Related:  Digital teknik

Podguide | ABF Pod Börja med en idé - hitta ert format! När ni ska göra er helt unika podcast behöver ni inte bara tänka igenom ämnet och lyssnarna. Ni behöver också fundera lite på vilka ni själva är. Fila på ämnet Vad ska podcasten handla om? Ringa in era lyssnare Vem ska lyssna på podcasten? Hitta er unika ingång Vad är unikt med er podcast? Tänk på tonen Vilken ton och vilket anslag vill ni att podcasten ska ha? Spika formen och fixa tekniken! Formen ska spikas och inspelningen ska förberedas. Podcastens byggstenar Bestäm hur podcasten ska vara uppbyggd och strukturerad.Vill ni till exempel ha en särskild inledning, olika teman och vissa återkommande inslag? Fördela roller och ansvar Om ni är flera som gör podcasten – vem ska göra vad? Manus eller bara stolpar? En del vill ha ett färdigskrivet talmanus, andra väljer att bara sätta upp stolpar som de improviserar kring. Rätt teknisk utrustning Det finns många olika inspelningsprogram att ladda ner. Spela in och lägg ut! Testkör en vända Tystnad – tagning!

Flippat klassrum och de fem misstagen Idag skrev Edward Jensinger ett mycket bra inlägg om Fem misstag! som skolan upprepar ideligen. (Edward brukar skriva bra inlägg, så det här är absolut inget undantag. Läs gärna igenom allt han har skrivit om du inte har gjort det.) Det är ibland en väldigt tur att jag få hjälp att spärra upp ögonen åt det håll dit näsan egentligen redan pekar. Det inlägg som Edward skrivit bygger på en dragning som gjordes av Mark West på den öppna hearing som gjordes i riksdagen i onsdags med medverkan av bland annat flera skolaktörer. West tar, som sagt var, upp fem punkter - fem misstag - som görs inom skolan när det gäller IKT. Misstag 1- Teknik blir ett självändamål och inte ett medel. Jag har aldrig arbetat med en-till-en. Jag kan på sätt och vis förstå att en rektor eller huvudman inte vill spotta ur sig fruktansvärt mycket pengar på en lärarkår som använder datorerna som skrivmaskiner eller låter eleverna ägna lektionerna till att klicka på appar utan syfte eller mål. lektion - prata om filmen

Future Timeline | Technology | Singularity | 2020 | 2050 | 2100 | 2150 | 2200 | 21st century | 22nd century | 23rd century | Humanity | Predictions | Events What is digital literacy? Digital literacy is the topic that made the ETMOOC learning space so irresistible to me… I think as educators we spout off about wanting our students to be digitally literate, but not many of us (myself included) have a firm grasp about what that actually means, and quite a number of us are still attempting to become digitally literate ourselves. Whatever that means. It turns out, defining digital literacy isn’t such an easy task. The etmooc community was fortunate enough to hear Doug Belshaw speak on this topic in a recent webinar. I’ve followed Doug on Twitter for quite some time, and it turns out his dissertation investigates just what is digital literacy… and his TED talk can be viewed here. Doug explained that digital literacy is quite ambiguous, and he doesn’t have all of the answers when it comes to defining these terms. 30 definitions of digital literacy represented in one of the first texts about the topic (from Gilster, published in 1998!!)

I huvudet på en slöjdlärare | Den här sidan handlar om allt som rör sig i en slöjdlärares tankar Ändrade villkor för lärande när alla elever får egen dator Anna Åkerfeldt, som är doktorand i didaktik vid Stockholms universitet vid institutionen för pedagogik och didaktik, har under tre år (2009-2011) deltagit i ett utvärderingsprojekt där en kommun satsade på att sponsra de kommunala skolornas elever och lärare med bärbara datorer i en så kallad en-till-en satsning. I projektet följdes fyra klasser över en treårsperiod. Eleverna som deltog var i åldern 7-18 år. Resultaten visar på en komplex bild av implementeringen av en-till-en: Lärare har lämnat ”tips och trix”-stadiet och för nu samtal om vikten att använda datorn för att kunna öppna upp klassrummet till det omgivande samhället. De pekar samtidigt på vikten av it-pedagoger som stöd i arbetet med digitala resurser. Redskapen påverkar hur uppgifterna utförs En del av projektet, men framförallt Annas avhandlingsarbete, fokuserar hur digitala resurser påverkar individers möjlighet och förutsättningar att representera sin kunskap i skolan: Mindre lärobok, mer visuellt material

IT i Naturen 10 Common Misconceptions About The Flipped Classroom 10 Common Misconceptions About The Flipped Classroom by Kelly Walsh, emergingedtech.com What have you heard about the flipped classroom? That it’s just the latest education fad? That it only works for certain academic subjects? Following are 10 of the most common erroneous ideas about flipped teaching and learning that you may come across, and a brief explanation of why each of them is misinformed. 1. Flipped instruction, a.k.a. the flipped classroom, is an evolution of the phrase “reverse instruction”, which first appeared in print in 20001. 2. As attested to above, the concept of was formally birthed about a decade and a half ago and has been gaining steam ever since. 3. One of the main things I try to clear up right away when I introduce flipped instruction to teachers is that they have to flip all or most of their content. 4. This just doesn’t make sense. 5. 6. 7. 8. Digital learning content can take many forms. 9. 10. (1) Lage, M.J., Platt, G.J., & Treglia, M. (2000).

Futurewise Region Halland Nedan finner du presentationerna som Peter Siljerud höll i oktober 2014. Klicka på pilarna för att navigera i presentationerna nedan. Notera att presentationerna inte står helt på egna ben utan är tänkt att presenteras live. (Presentationen är i Flashformat vilket inte stöds av Apples mobiler och surfplattor i dagsläget.) Har du problem att visa presentationen? 1) Presentationen ska fungera på både Mac och PC. 2) Om inte detta är felet kan det bero på att bandbredden är för låg. 3) Om inte det heller är felet kan det ha att göra med datorns minne som kan vara för litet. 4) Om inte det heller är felet kan det förstås vara en tillfällig störning på Prezis server och då kan du prova igen lite senare. Klicka här för att läsa mer om boken 100 trender (nominerad till Årets marknadsföringsbok).

Handbok för IKT-pedagoger Kunskapsplattan IKT i skolan, del 10: Plotagon (Skapa animerade filmer på 5 minuter) Det här inlägget kommer till skillnad från tidigare inte att ha ett tema, utan det kommer istället att handla om ett enda program, nämligen Plotagon. Det finns inte så många program i stil med detta, men jag skulle tro att det kommer fler så småningom. I Plotagon skapar man animerade filmer genom att skapa en storyboard. Denna skapar du i sin tur genom att klicka på alternativ samt genom att skriva dialogen för vad du vill att karaktärerna ska säga. Tyvärr finns inte svenska som ett alternativ, så det är engelska som gäller. Det är däremot väldigt enkelt att använda programmet och filmen som är mitt exempel nedan skapar man på max 5 minuter. Ett exempel på en film som jag skapat m h a Plotagon ser du här: Exempel på film skapad i Plotagon (öppnas i nytt fönster) Plotagon är ett program som är gratis till Mac/PC. Välj sedan new movie och döp den till vad du vill. Nu får du upp din arbetsyta. Klick på scene (1). Klicka på SCENE (2) (som är blåfärgat) i din storyboard.

DATORN i UTBILDNINGEN Av: Peter Becker E-post: peter.becker@diu.se Ledare: Skolutveckling med IT och ET - eftertanke En solid, bred rörelse märks kring skolutveckling med stöd av it. Ta bara den bild som bröt igenom i samband med Sollentuna-satsningen och dess mediespegling i februari. Det som blev tydligt - bortom mediebruset om surfplattor, med sitt förenklade för eller emot - var att lärare i Sollentuna liksom på många andra håll bekräftade att arbetet med skriv- och läsutveckling går framåt. Med dator - och penna, dator - och böcker - inga antingen eller här! När Erica Lövgren, läs - och sknvutvecklare i Piteå och Gudäpplevinnare för sitt arbete, nyligen startade en Facebookgrupp växte gruppen med kanonfart - idag över 500 deltagare, och fortsatt rasar det in nyanmälningar. Och andra rapporterar hur arbetet mognat och fördjupats, såsom i Piteå, Ystad, Nynäshamn. Sedan finns förstås den forskning - med mer tekniska och designförtecken - som skapar nya förutsättningar. Datorn i Utbildningen nr 2-2012.

Related: