background preloader

Hemgrupper och expertgrupper

Hemgrupper och expertgrupper

En guide till SIOP- Sheltered Instruction Observation Protocol Att tänka på när du planerar och genomför din undervisning ...Språk: Att förmågorna i Lgr/Gy 11 kräver stor språklig kompetens. Språk och kunskap är två sidor av samma mynt. Svårt att inhämta kunskap utan ett fungerande språk och svårt att tillägna sig ett språk utan ett ämnesinnehåll! Begrepp: Att ge explicit undervisning i ämnets språk, uppmärksamma allmänspråkliga uttryck (med anledning av, hög grad av) och nominaliseringar ( ex. "Den utdragna torrperioden orsakade missväxt"), genom att exempelvis göra ordbanker eller "översättningar" som kopplas till sitt sammanhang. Material: Att skapa medvetenhet kring de typiska texttyperna i ämnet och visa på hur kunskapen struktureras på olika sätt beroende på ämne. Ex. Kontextbundenhet: Att eleverna har riktligt med kontexuellt stöd när de ska utveckla sin språkliga förmåga samt när du väljer material. Att förförståelsen ska löpa som en röd tråd : Vad tänker mina elever på när jag säger ...? 1. Hur ska jag bedöma mina elever? Ex.

Kamratrepsonsmallar för skrivning vid formativ bedömning Har lovat att dela med mig av mina responsmallar, sk pre flight-checklist inom svenska. De används inom nyckelstrategin att akrivera eleverna som lärresurser för varandra, för att tydliggöra för eleven och lära av sina och andras misstag. Det underlättar också rättningsbördan för lärare. Jag har responsmallar för nedanstående hittils men planen är att utöka allt eftersom vi arbetar vidare. Här finns en allmän som en av mina barndomsvänner gjort. Vid skrivandet kan de ha nytta av denna Lathud. Vid bedömning av elevtexterna rekomenderar jag Språket på Väg del 2 från Skolverket där det finns matriser för kriterier i de olika stegen. Lejonet och musen - ett språkutvecklande arbete Jag och några av våra nyanlända elever i åk 1-3 har arbetat med en fabel som heter Lejonet och musen. Vi har först och främst arbetat muntligt med fabeln men sedan gått från det muntliga till det skriftliga via ett skriftlikt muntligt språk. Vi började med att jag berättade fabeln med hjälp av leksaksfigurer och sedan fick eleverna göra likadant för varandra. Under vårt muntliga berättande samlade vi in "expertord", dvs ord, uttryck och kunskap man behöver för att bli expert på att berätta fabler men även för att berätta just Lejonet och musen. När vi lekt och återberättat fabeln många gånger fotade vi av leksaksfigurerna, målade några bakgrunder och lade in allt i appen Puppet pals. Som stöttning under arbetet med återberättandet hade eleverna vår expertordbank där det fanns många intressanta och användbara ord, alltifrån "en mus - flera möss" till "lejonet röt" och "sensmoral". Eleverna fick även återberätta fabeln genom att de fick rita varsin "scen" och skriva något litet till.

Två stjärnor och en glödlampa – kamratbedömning Kamratbedömning, ett bättre sätt att bedöma elevtexter? Eleverna lär av varandra och får se olika kvalitéer hos kompisarna. Genom att läsa och diskutera olika texter, både egna och andras, kan de få tips och stöttning för att utveckla sitt skrivande. Viktigt att eleverna pratar om vad man gillar i texter och vad som gör en text spännande, rolig, ledsam osv. Vad i texten får läsaren att vilja veta mer? Läraren i filmen nedan berättar att när eleverna bedömmer varandra är de rakare och ärligare än vad lärare ofta vågar vara. Se denna film och bli inspirerad:) Relaterade Webbverktyg en del av skolans vardag? Sitter och läser Christina Löfvings bok, Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen. I "Allmänt" Digitala skollyftet Tack vare mitt "utvidgade kollegie" på Twitter ramlade jag över en spännande sak; Det digitala skollyftet. Använd potentialen hos din iPad till mer än appar Inspirerande sätt att arbeta med iPad.

Länkskafferiet - Skolämnen Denna sida lär ut konsten att tala inför publik. Uppbyggnaden av ett tal och hur det ska framföras för att fånga åhörarna beskrivs. Lyssna på stora tal av Churchill, Kennedy, Martin Luther King, Olof Palme, Ronald Reagan, Mona Sahlin, Earl Spencer vid Dianas begravning, Bill Clinton, Tony Blair och kung Carl XVI Gustaf. Kamratbedömning utvecklar I en tredjeklass på Hagaskolan i Umeå arbetar eleverna med kamratbedömning i svenskan. – Först sitter vi och skriver, sen läser vi varandras sagor. Vi ska ge beröm på två saker, sedan får man önska något som man tror kan göra sagan bättre, berättar Melvin. Melvin och Ella sitter bredvid varandra i klassrummet. När de skriver jobbar de med var sin berättelse. Efter en stund är det dags att spara, för snart ska de byta dator med en kamrat. Kamratbedömning ska ingå i skolarbetet enligt läroplanen. – Vi som arbetar med de yngre eleverna på skolan har varit på föreläsningar om modellen ”Att skriva sig till läsning”. ”Two stars and a wish” Karin hade läst Christian Lundahls bok ”Bedömning för lärande” och blev påmind om något hon läst tidigare. – Jag frågade barnen om vad man kan ”tycka” om en text? Modeller för bra texter Ella och Melvin tycker att det är roligt att läsa varandras sagor. – Ja, man kan få idéer till en annan saga, säger Melvin. Han ger exempel på vad som kan ge en stjärna:

Centrum För Lättläst - Populära lektioner På den här sidan har vi listat tio lektioner som många har laddat ned. Vi vet inte om de passar dina elever, men många lärare har funnit dem intressanta 8 SIDOR - att läsa och skriva artiklar Det här är en lektionsplanering för ca 8 lektioner med instruktioner och 4 övningar till 8 SIDOR. Arbetsblad ingår. Många av mina elever är ovana vid att läsa tidningar och förstår därför inte artikelns utformning, jag har därför valt att väva samman läsandet och skrivandet av artiklar. Sagomodellen - att arbeta med sagor Vid inskrivningssamtalet med en nyanländ pojke eller flicka som ska gå i min förberedelseklass brukar jag fråga om det finns någon favoritsaga som han eller hon kommer ihåg från sitt hemland. Bakom varje artikel finns människor Ibland upplever jag att elever har svårt att förstå att i en värld där mycket är fiktion finns det saker som verkligen händer på riktigt. Mitt Land eller Mitt hemland MITT LAND eller MITT HEMLAND är ett klassiskt tema i SVA-grupper.

Klassrumsorganisation – att skapa ett klassrum för lärande Då jag skapar klassrum funderar jag över hur det är att vara elev i detta rum. Jag tänker så här: För vem är detta rum?Hur ska många kunna vara här samtidigt? Jag kan konstruera mängder av frågor kring klassrummet men detta är de mest basala frågorna i mitt klassrumsorganisatoriska tänk. Här är de modeller jag följer i mitt klassrumsutvecklande. Skolmiljöerna i skolorna på Nya ZeelandFrån skolmiljöer i SydAfrika och AmerikaFrån teorierna och då främst de socialkonstruktivistiska – vilket betyder att människan är social och lär genom att vara tillsammans med andra människor.Vygotskijs teorier om samtal och dialogJohn Deweys syn på demokrati och lärandets handlingAtt jag omsätter läroplan och kursplanerna i rummet Jag tänker inte hemtrevligt. Jag har funnit att jag alltid organiserar utifrån ett slags cirkeltänk. Det är underbart när klassrummet är ihopplockat efter att städare har polerat golven under sommaren. Det tar tid att skapa ett klassrum för lärande. Detta är ett av mina klassrum.

Klassrumsmöblering – rummets berättelse Vi möblerar klassrum av gammal tradition. Vi möblerar dem kanske inte alls. Vi får dem. Så här tänker jag då jag organiserar mina klassrum: Om jag är en elev här inne – hur kan jag ta mig från en plats, exempelvis min bänk till pennor och papper. Då jag arbetar med mina klassrum, bygger upp dem, är jag medveten om varje sak och varje pedagogisk betydelse. Jag skulle vilja säga att det är det. Vad vill jag med klassrummet? Jag grubblar mycket på klassrumsorganisationen. Och när vi är därinne – är det här en miljö för lärandet?

Related: