background preloader

NRCF: Lekplatsfysik

NRCF: Lekplatsfysik
Related:  fyke

Fysik på lekplatsen Lämplig årstid: året runt Med hjälp av olika lekredskap på en lekplats kan man uppleva, och lära om, kraft och rörelse. Hela kroppen blir aktiv i ett sådant lärande. I detta naturskoleblad vill vi ge några exempel på enkla undersökningar som kan göras på de flesta lekplatser. Texten har tagits fram i samarbete med Nationellt resurscentrum för fysik, se länk längst ner på sidan. Vad är krafter? Kraftbegreppet infördes av Isaac Newton i slutet av 1600-talet. Begreppet kraft används idag inom fysiken för att förklara och beskriva hur och varför olika föremål rör sig. Här kommer exempel på några vanligt förekommande lekredskap, och krafter som kan upplevas på dessa. Klätterställning Klättra upp och släpp olika par av föremål och jämför hur snabbt de faller till marken. Undersök vidare genom att konstruera fallskärm till något av föremålen, med t.ex. kaffefilter eller muffinsformar. En av naturkrafterna i universum är gravitationen. Balansbom Gungbräda Gunga Hur får gungan fart? Rutschkana

teknikochnatur Beskrivning: En lekplats innehåller illustrationer av många av fysikens grunder, och fenomen som lutande plan, pendel, hävstång, friktion, rotation och acceleration kan upplevas med hela kroppen. Utrustning: En lekplats. Om man vill kan man ta med något av måttband och tidtagarur (t.ex. mobilens), föremål att släppa eller rulla, en liten slinky som kan ändra längd när den gungar, en flaska med lite saft eller kaffe. Ålderkategori: Förskola,Grundskola 1-3,Grundskola 4-6 Typ av resurs: Praktiskt arbete: experiment/laboration inomhus. Mål i förskolan: Tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld. Detta material har utarbetats av: Ann-Marie Pendrill, NRCF. Kommentera » Tipsa en kollega »

Hitta regler Hitta regler är en samling förslag på övningar som tar sin utgångspunkt i elevernas kunskaper om kraft och rörelse. Alla människor har upplevelser av begreppen balans, tyngdpunkt, jämvikt, rörelse, friktion och tyngdkraft. Här beskrivs en undervisning som tar vara på just dessa upplevelser och låter eleverna utveckla dem vidare. Meningen är att eleverna ska undersöka aktiviteter och miljöer för att hitta regler istället för att bevisa någon annans regler. Som lärare kan man utnyttja att eleverna har vana att röra sig i olika miljöer och använda cyklar och annan utrustning. Deras upplevelser av och kunskaper om kraft och rörelse i dessa situationer blir en resurs i fysikundervisningen. En arbetsgång Materialet bygger på en arbetsgång i sju steg. Steg 1. Progressionen i arbetsgången De första stegen i arbetsgången, steg 1-4, fungerar som en start för elever i alla grundskolans årskurser. Rätt och fel är inte viktigt. Diagnostiskt material

UPPTÄCKARGLÄDJE | - LEKA OCH LÄRA NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Allt startar med en tydlig pedagogisk planering I vår lärmodul kring Språk i alla ämnen har vi vid det senaste tillfället tittat på Anna Kayas filmer om att lyfta de språkliga målen i undervisningen. Det handlar om att lyfta fram de språkliga förmågor som skall tränas, sätta upp mål och ha ett språkinriktat arbetssätt. I vårt stora ämnesövergripande tema om Astrid Lindgren har vi nu kommit till att vi skall arbeta mot kursplanens mål i Fysik samtidigt som vi utgår från de illustrationer som finns i Astrid Lindgrens böcker. Här nedan hittar ni både Anna Kayas filmer och den pedagogiska planering som vi har utgått ifrån. Språkliga mål Vad och varför? I vår planering har vi utgått från Gibbons 4 faser där det vi på ett medvetet sätt utgår från elevernas vardagsspråk för att så småningom nå ett mer abstrakt skolspråk. Som en uppstart till detta tema och som aktivitet i fas 1 planerade vi för att gå till lekparken och experimentera. Fas 1 Förutsättningslöst gav vi oss ut till lekparken med ett gäng aktivitetskort.

Ämneskunskap i fysik-kemi Permanenta magneter Magneterna är kända åtminstone från garderobsdörrars och penalers låsmekanismer. På kylskåpsdörrar fäster man papper med knappliknande magneter. Den magnetiska växelverkan sträcker sig alldeles tydligt över ett avstånd: en magnet påverkar föremål som befinner sig en bit från magneten. En järnspik dras till en magnet. Vi gör försök med stavmagneter. I försöken användes först enfärgade magneter, eller magneter som är tejpade så, att färgen på polerna inte syns. Magnetpoler Vi undersöker hur små spikar fästs vid magneterna. Vi fortsätter försöken med stavmagneter, som har bara två poler, vilka befinner sig vid magnetstavens ändpunkter. Vi iakttar att vissa poler hos stavmagneterna starkt dras till varandra, men om den ena magneten vänds om, repellerar magnetpolerna varandra; magneterna hålls i detta läge inte ihop. Vi undersöker vår iakttagelse mera systematiskt. Slutledningar: En magnet har alltid åtminstone två olika poler. Kompassen Vi undersöker en kompass. Bild 0 Bild 23

Skapande & levande teknik | A topnotch WordPress.com site En språkinriktad undervisning ger ALLA elever möjlighet att lyckas Tidigare har jag skrivit ett blogginlägg om vikten av att göra tydliga pedagogiska planeringar där de språkliga målen framgår. Jag gav ett exempel på hur vi inom ett ämnesområde i Fysik planerat och startat upp ett arbetsområde där vi utgått från Gibbons fyra faser. Under fas 1 begav vi oss till lekparken för att experimentera och testa olika saker utifrån aktivitetskort som eleverna fick utföra i smågrupper. Läs mer här; Vi har nu fortsatt detta arbete i klassrummet och efter att arbetat oss igenom de 4 faserna är det fantastiskt att se hur eleverna faktiskt använder de nya begreppen på ett helt annat sätt än från början. Fas 2 Efter att vi varit i lekparken och eleverna fått använda sitt vardagsspråk i de olika experimenten var det dags att introducera de begrepp/nyckelord som vi valt ut. Fas 3 Dessa små redovisningar var fantastiska att ta del av. Fas 4 Så här uttryckte en elev sig i skrift;

Experimentskafferiet Vi gör musik - Arbetsområden - Teknik tillsammans - CETIS Arbetsområdet Vi bygger bilar är under omarbetning och anpassning till Lgr 11. Målgrupp: Årskurs 4-6 Här följer en kort beskrivning av arbetsområdet Vi bygger bilar. Hela arbetsområdet går att ladda ner via pdf-filen som finns längst ned på denna sida. Många barn tycker om leksaksbilar, både bilar som man drar igång och radiostyrda bilar. Bilen måste tilltala den person som skall använda den. Bilen kan vara en modell av en verklig bil eller en fantasibil. Övergripande mål Målen med detta arbetsområde är: eleven skall bli förtrogen med hur man kan styra och reglera olika föremål eleven skall kunna planera och genomföra en konstruktion där styrning och reglering ingår som en del Hämta undervisningsmaterialet "Vi bygger bilar" För att öppna pdf-filer behövs programmet Adobe Reader som är gratis. Relaterade länkar Övrigt Bilder på bilar som barn har byggt

Nationellt resurscentrum för fysik | Lekplatsen som fysiklaboratorium Aktuellt: Oktober 2014: LMNT-nytt: Friktion - experiment med klossar och rutschbanor ... (artikel från NRCF i samarbete med Byskolan i Södra Sandby) Om fysik på lekplatsen Redan i förskolan skall barn få möjlighet att uppleva "enkla fysikaliska fenomen".Lekplatsen erbjuder många möjligheter att studera fysik med hela kroppen och själv undersöka några av fysikens grundläggande principer - från förskola till universitetsnivå. För skolår 1-3 finns lekplatsen med i det centrala innehåll Tyngdkraft och friktion som kan observeras vid lek och rörelse, till exempel i gungor och rutschbanor. För skolår 4-6 nämns Krafter och rörelser i vardagssituationer och hur de upplevs och kan beskrivas, och för skolår 7-9 Krafter, rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer ... På gymnasiet ingår t.ex. Krafter som orsak till förändring av hastighet och rörelsemängd. Se också: Lekplatsfysik, Ann-Marie Pendrill, NRCF.

Närläsning ger koll på kemin – Kol. Bra, då markerar ni ordet ”kol”. Vad är kol? – Ett grundämne. Bra, då markerar ni ”grundämne”. – De flesta andra föreningar. Ja, det har jag också skrivit. – Syre, väte, kväve. Det är ingen svensklektion, utan kemilektion i åttan på Bagarmossens skola. Hans Erkhammar har länge märkt att eleverna fått allt svårare att läsa lärobokstexterna i NO. – Jag tror att alla NO-lärare upplever att eleverna har svårt för faktatexter, säger han. Även läromedelsförlagen har upptäckt att eleverna läser sämre. – Man kan inte bara acceptera det och förenkla och förkorta. Birgitta Thorander arbetar med kemitexterna på svensklektionerna.Foto: Anna Simonsson För två år sedan gick Hans Erkhammar därför en kurs i Reading to Learn tillsammans med svenskläraren Birgitta Thorander och engelskläraren Anette Resare-Jansson. – Jag är inte svensklärare men jag kan ämnet. Birgitta Thorander håller med. I början protesterade eleverna lite och ifrågasatte varför de skulle arbeta med texter på NO:n. – Kolväten. Bra!

7 experiment som låter dig upptäcka snö, is och kyla – Småttingar Vintern är en perfekt årstid för spännande upptäckter utomhus. Så stanna inte inne! I hopp om att kunna inspirera dig och barnen i ditt liv att ge er ut och leka i vinterlandskapet har vi här samlat experiment som på ett kreativt och roligt sätt låter dig upptäcka allt det fantastiska med snö, is och kyla. Klicka på länkarna för att komma till utförliga instruktioner till experimenten! Experiment #1 Gör en snövulkan med ofarliga saker du har i köket @ Science Sparks Experiment #2 Få isen att växa och växa… @ Teach Preschool Experiment #3 Blås bubblor i kylan @ Fireflies and Mudpies Experiment #4 Fånga snöflingor @ Lemon Lime Adventures Experiment #5 Gör studsande snöbollar @ Coffee Cups and Crayons Experiment #6 Få isen att brusa @ Toddler Approved Experiment #7 Bygg en igloo av isbitar @ Preschool Powol Packets Relaterade 23 sinneslådor för småttingarna att upptäcka 5 fiskar du kan pyssla Låt dig inspireras av dessa fem pysseltips för att skapa dina egna fantasifulla fiskar!

Related: