background preloader

Det professionella samtalet

Det professionella samtalet
Det professionella samtalet Memorandum kring föreläsningen/seminariet kring samtalsmetodik med författaren, leg psykolog Bengt Grandelius Ett professionellt samtal har som syfte att åstadkomma någon form av utveckling eller förändring. Ett professionellt utvecklande samtal måste ha två parter som betraktar varandra som rimligt jämbördiga som människor, även om man har olika utbildningsbakgrund och roll i samtalet eller befinner sig i olika levnadsomständigheter, exempelvis om den ena parten är en professionell pedagog (förskollärare, lärare m fl) och den andra parten en lågutbildad förälder mitt i en familjekris där orken nästan tagit slut. Grunden för förmågan att förmedla jämbördighet är den grundsyn man har. Ofta intar vi vissa bestämda hållningar och synsätt på människor omkring oss. När allt kommer omkring bär vi trots allt på fler likartade än olikartade tankar och erfarenheter och det kan faktiskt vara ett gott stöd för en själv att ta del av andras upplevelser. Samtalet Related:  Språkutvecklande undervisning, och arbetssättKollegialt lärande

Språkutvecklande arbete kring gudar och hjältar Eleven återger delar av innehållet i några berättelser ur Bibeln samt i berättelser om gudar och hjältar i olika myter. - Lgr 11 Vi har visst blivit helt sålda på VÖL-tabeller i vår klass! Det blir så tydligt när man startar upp ett nytt område i till exempel SO. Utifrån en bild har vi förutspått och skrivit ner vad vi redan vet om vikingarnas tro och vad vi önskar veta. Vi gick sedan gemensamt igenom vad de kommit fram till. Veckan därpå repeterade vad vi lärt oss och tittade på vår VÖL-tabell, som suttit uppe på klassrumsväggen. Det dök upp flera frågor kring asagudarna och vi letade fram mer information. Med hjälp av tankekartan fick alla skriva egna meningar i sin skapelseberättelsebok. En del har frågor om hur många meningar de måste skriva. När de kände sig klara fick de vara konstnärer och rita en bild av något som dykt upp i deras huvud under arbetet. Här följer en del av alla fina skrivarbeten:

Inspiration till kollegialt lärande med UR:s programserie Språkforskningsinstitutet har i samarbete med Karin Rehman som medverkar i UR:s programserie Språket bär kunskapen (Länk till annan webbplats, tagit fram ett handledningsmaterial med diskussionsfrågor, språkövningar och fördjupning. Materialet ska ses som ett underlag för diskussion i det kollegiala lärandet och utger sig inte för att vara ett heltäckande läromedel. Förhoppningen är att det ska väcka nyfikenhet, intresse och inspiration till att vilja fördjupa sig i de undervisningsmodeller som berörs i programmet. Diskussionsfrågor och förslag till övningar Här finns en handledning med diskussionsfrågor och förslag till övningar. Utifrån vilka ni är, hur mycket tid ni har och vad ni vill fokusera på väljer ni ert sätt att använda materialet. Flera träffar i följd Ni är till exempel ett arbetslag med kollegor som undervisar i olika ämnen. Ett förslag till studieplan för fyra pass om en och en halv timme.

Hur kan jag stötta NO-lärare att arbeta mer språkutvecklande? Frågan dök upp på Facebook ikväll, ställd av Malin Runering, och jag ägnade lite tid åt att svara och tipsa om lite lästips och annat. Annika Sjödahl tyckte att svaret skulle passa bra som ett blogginlägg och det har hon självklart helt rätt i så här kommer det: Vilka språkliga krav ställer kunskapskraven? Ja, hur kan man stötta NO-lärare att arbeta språkutvecklande? Först och främst tror jag att man behöver sitta ner tillsammans och titta på vilka språkliga krav kunskapskraven ställer på våra elever. Och hur påverkar det vår undervisning? Skolverkets stödmaterial Skolverket har arbetat fram ett stödmaterial som handlar om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och de delar som handlar om språkutvecklande arbetssätt inom naturvetenskapliga ämnen och teknik finns samlat på en och samma sida. Planera språkutvecklande Att diskutera Skolverkets kommentarmaterial Få syn på språket är intressant att ha som "bokcirkel". Och med ett konkret exempel ur kursplanen i biologi: Filmer Lästips Texttyper

Vad är vetenskap? | Mälardalens högskola Ordet vetenskap kommer från latinets "Scientia", som betyder kunskap. Inom högskolan förutsätts att det vi håller på med är vetenskapligt. Men, vad innebär det? Kunskap och metod Begreppet vetenskap kan innebära två saker: Vetenskap kan vara "fakta", "sanningar", kunskap. Frågan är om allt man vet, d.v.s. alla fakta, är vetenskap och om alla sätt att samla in kunskap kan kallas vetenskapliga. Endast kunskaper som är insamlade med vetenskapliga metoder kan kallas vetenskap. Fem krav på vetenskap Man skulle kunna ställa fem krav, som går in i varandra, på vad som är vetenskap: Vetenskap är ett förhållningssätt, i vilket man alltid är beredd att kreativt och kritiskt ompröva nuvarande "sanningar", uppfattningar och metoder. Nyfikenhet är en god utgångspunkt En viktig utgångspunkt för en forskare är nog nyfikenheten över att finna något som man inte redan vet. Alla frågor präglas av tankar och värderingar Frågor uppstår inte av sig själva, någon måste ställa dem. Sammanfattningsvis...

Stretchbegreppet löper genom avhandlingen om en-till-en | Fleischer Kompetens... Det drar ihop sig till halvtidsseminarium. Har haft en lite skakig process framåt, med en avhandlingsplan som kanske kunde varit mer tydlig från början. Nå, så blir det när man byter handledare och forskarutbildningsämne, inget att gråta över. Hur som, professorn är nöjd med designen av min tredje och fjärde artikel, vilket innebär att det finns en helhetsram att arbeta utifrån, som äntligen är SPIKAD! Denna kommer presenteras och diskuteras på mitt halvtidsseminarium som är 2 december, preliminärt. Låt oss rekapitulera. Det intressanta och upplyftande, som inte varit självklart under hela processen, är att stretchadheten som begrepp (stretchad värld, stretchat kunskapsbegrepp), som jag utarbetar i artikel 2, publicerad i Education Inquiry (läs den gärna), kommer löpa som en röd tråd genom de kommande studierna. Du kanske också gillar detta

Kollegialt lärande nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling Vad händer egentligen i klassrummet? Hur går undervisningen till? Vad fungerar och vad fungerar inte? Dörren till klassrummet är stängd och det är ovanligt att lärare talar med varandra om sin undervisning, påpekar den nyzeeländske forskaren John Hattie i ”Visible learning”. När lärare tillsammans med kolleger analyserar och utvärderar sin undervisning leder det till ett bättre resultat hos eleverna. Det är en av de viktigaste framgångsfaktorerna och det vetenskapliga stödet för effekterna är starkt. Lära och lära om Enligt John Hattie bör läraryrket kännetecknas av ett kontinuerligt och systematiskt lärande. Skolverkets kommande satsning på matematik ska baseras på kollegialt lärande, vilket kan ge lärare och rektorer skolutvecklingsverktyg som de också kan använda inom andra ämnesområden. Kritiskt granska sitt eget och andras arbete Kollegial fortbildning påverkar Kompetensutveckling ska vara centralt understödd, systematisk och helst innehålla inslag av extern expertis.

Lektionsobservationer Att få hjälp av en kunnig person, en rektor, en kollega eller någon annan med kompetens att bedöma en lektion kan vara till stor hjälp för en lärare. Skolinspektionen har utarbetat ett observationsschema för denna typ av bedömning. Schemat används i första hand i samband med Skolinspektionens kvalitetsgranskningar. Men det kan också med fördel användas av en kollega eller någon annan som sitter med under lektionen. Schemat utgår från forskning om vad som är bra undervisning. PDF-formatObservationsschema (PDF-fil, nytt fönster) Word-formatObservationsschema (Word-fil, nytt fönster)

”Så kan svenska elevers läsförståelse förbättras” Ny avhandling. Betydelsen av vad som sker i själva undervisningen har inte lyfts upp tillräckligt i debatten efter Pisarapporten. Centralt för resultaten i alla ämnen är läsförståelse. Det goda exemplet Kanada visar att svensk undervisning i läsförståelse kan bli bättre på flera avgörande punkter, bland annat hur läsförståelse förmedlas och att feedback kan användas i båda riktningarna mellan lärare och elever, skriver Barbro Westlund. Vad som är problemen i den svenska skolan och hur den svenska skolan ska förändras har blivit en av de riktigt heta debattfrågorna i Sverige. Jag dristar mig till att, mot bakgrund av en jämförelse med Kanada, som har signifikant bättre resultat än Sverige i alla internationella kunskapsmätningar, i fem punkter sammanfatta några orsaker som kan ha bidragit till svaga läsförståelseresultat i Sverige. • Behovet av ett mer utvecklat professionellt språk inom området läsförståelse i den svenska skolan. • Användning av begreppet feedback.

Arbeta språkinriktat med digitala verktyg! Verktyg som kan bidra till ett språkinriktat arbetssätt: googledrive wattpad, pixntell Filminspelningsverktyg: mobilkamera, kamera, lärplatta, dator iMovie Moviemaker videoscribe Skriv och läs upp text: appen skolstil Om eleverna vill öva uttal: dragon dictation. För att öva stavning: spello eller skolans abc. För att utveckla sin ordkunskap finns apparna: hitta ordet, korsord, wordfeud, glosboken, lexin, google translate, hp ord eller så kan du göra egna ordspel i edmodo. Exempel på presentationsverktyg: neadpod, keynote, prezi, google presentationer, powerpoint, glogster, issuu, film. När eleverna utvärderar och reflekterar kring sitt lärande kan detta göras i en digital loggbok eller i unikum. Vill eleverna hellre sätta upp post it lappar kan detta göras i klassrummet eller digitalt med www.en.linoit.com Detta kan också användas för att skapa begreppskartor och utveckla elevernas literacitet och skolspråk.

Kollegial handledning leder till öppenhet och samarbete Genom åren har många olika former av kollegial kompetensutveckling växt fram. Vad sker när man försöker genomföra ett kollegialt grupphandledningsprogram? Vilken kompetensutveckling kommer till stånd och hur utvecklas lärarskickligheten vid en sådan kollegial handledning? Dessa frågor undersöker Lill Langelotz, universitetslektor vid Högskolan i Borås, i sin avhandling ”Vad gör en skicklig lärare?”. Under perioden 2008-2011 följde och intervjuade Langelotz ett arbetslag bestående av sammanlagt 12 lärare och fyra lärarstudenter som främst undervisade elever i år 7-9. Gemensamma beslut underlättar genomförandet På den studerande skolan valdes kollegial handledningsmodell i samråd mellan rektorn och lärarna, men det var rektor i sin roll som pedagogisk ledare som initierade idén. Handledningsprocessen har inspirerats av boken ”Kollegahandledning i skolan” och består av nio steg, som lärarna förväntades hålla sig strikt till, menar Langelotz: Studiecirkeln - inspiration för kollegialt lärande

Framgång i undervisningen Tilltro till varje elevs förmåga, att skolan anpassar undervisningen efter varje elev och att lärarna fungerar som tydligare ledare – det är tre viktiga faktorer för en framgångsrik undervisning. Det visar en sammanställning av aktuell forskning som Skolinspektionen har tagit fram. Här kan du ladda ner sammanställningen. Forskning om vilka faktorer som leder till framgångsrik undervisning är en viktig utgångspunkt för Skolinspektionens arbete. Även om forskningsresultat kan ifrågasättas och tolkas på olika sätt pekar deras omfattande översikt på några centrala faktorer som de som ansvarar för undervisningen på en enskild skola, alltså huvudmän och rektorer, kan utgå ifrån i arbetet med att förbättra verksamheten. Här är några slutsatser som Skolinspektionen tar fasta på utifrån forskningen om hur undervisningen påverkar elevers studieprestationer:

Min egen språkutvecklande utbildning Så här i slutet på läsåret tänker jag på lärandet som pågått mellan mig och mina elever, men även min egen utveckling som pedagog. Snart avslutas mitt femte läsår, jag tog min lärarexamen 2009. Det har varit ytterligare ett år av lärande. Speciellt tack vare det utvecklade nätverket = mitt utökade kollegium på Twitter och olika grupper på Facebook. Det samt att jag deltagit i det #digitala skollyftet har betytt, och betyder oerhört mycket för min egen utveckling. Jag har även, efter rekommendationer av samma kollegium, köpt en rad olika böcker som jag har studerat på min fritid. Det har varit roligt att också se, att få syn på elevernas utveckling. Dock finns det mycket mer att jobba med. Men jag kämpar på med de egna studierna. Tyvärr får jag sällan uppskattning för att jag studerar på egen hand av min arbetsgivare. Nyligen var jag på ett studiebesök på en större skola i en norrländsk stad, där man jobbat länge med undervisning i svenska som andraspråk.

Related: