background preloader

Det professionella samtalet

Det professionella samtalet
Det professionella samtalet Memorandum kring föreläsningen/seminariet kring samtalsmetodik med författaren, leg psykolog Bengt Grandelius Ett professionellt samtal har som syfte att åstadkomma någon form av utveckling eller förändring. Ett professionellt utvecklande samtal måste ha två parter som betraktar varandra som rimligt jämbördiga som människor, även om man har olika utbildningsbakgrund och roll i samtalet eller befinner sig i olika levnadsomständigheter, exempelvis om den ena parten är en professionell pedagog (förskollärare, lärare m fl) och den andra parten en lågutbildad förälder mitt i en familjekris där orken nästan tagit slut. Grunden för förmågan att förmedla jämbördighet är den grundsyn man har. Ofta intar vi vissa bestämda hållningar och synsätt på människor omkring oss. När allt kommer omkring bär vi trots allt på fler likartade än olikartade tankar och erfarenheter och det kan faktiskt vara ett gott stöd för en själv att ta del av andras upplevelser. Samtalet Related:  Språkutvecklande undervisning, och arbetssättKollegialt lärande

Språkutvecklande arbete kring gudar och hjältar Eleven återger delar av innehållet i några berättelser ur Bibeln samt i berättelser om gudar och hjältar i olika myter. - Lgr 11 Vi har visst blivit helt sålda på VÖL-tabeller i vår klass! Det blir så tydligt när man startar upp ett nytt område i till exempel SO. Utifrån en bild har vi förutspått och skrivit ner vad vi redan vet om vikingarnas tro och vad vi önskar veta. Vi gick sedan gemensamt igenom vad de kommit fram till. Veckan därpå repeterade vad vi lärt oss och tittade på vår VÖL-tabell, som suttit uppe på klassrumsväggen. Det dök upp flera frågor kring asagudarna och vi letade fram mer information. Med hjälp av tankekartan fick alla skriva egna meningar i sin skapelseberättelsebok. En del har frågor om hur många meningar de måste skriva. När de kände sig klara fick de vara konstnärer och rita en bild av något som dykt upp i deras huvud under arbetet. Här följer en del av alla fina skrivarbeten:

Inspiration till kollegialt lärande med UR:s programserie Språkforskningsinstitutet har i samarbete med Karin Rehman som medverkar i UR:s programserie Språket bär kunskapen (Länk till annan webbplats, tagit fram ett handledningsmaterial med diskussionsfrågor, språkövningar och fördjupning. Materialet ska ses som ett underlag för diskussion i det kollegiala lärandet och utger sig inte för att vara ett heltäckande läromedel. Förhoppningen är att det ska väcka nyfikenhet, intresse och inspiration till att vilja fördjupa sig i de undervisningsmodeller som berörs i programmet. Diskussionsfrågor och förslag till övningar Här finns en handledning med diskussionsfrågor och förslag till övningar. Utifrån vilka ni är, hur mycket tid ni har och vad ni vill fokusera på väljer ni ert sätt att använda materialet. Flera träffar i följd Ni är till exempel ett arbetslag med kollegor som undervisar i olika ämnen. Ett förslag till studieplan för fyra pass om en och en halv timme.

Stretchbegreppet löper genom avhandlingen om en-till-en | Fleischer Kompetens... Det drar ihop sig till halvtidsseminarium. Har haft en lite skakig process framåt, med en avhandlingsplan som kanske kunde varit mer tydlig från början. Nå, så blir det när man byter handledare och forskarutbildningsämne, inget att gråta över. Hur som, professorn är nöjd med designen av min tredje och fjärde artikel, vilket innebär att det finns en helhetsram att arbeta utifrån, som äntligen är SPIKAD! Denna kommer presenteras och diskuteras på mitt halvtidsseminarium som är 2 december, preliminärt. Låt oss rekapitulera. Det intressanta och upplyftande, som inte varit självklart under hela processen, är att stretchadheten som begrepp (stretchad värld, stretchat kunskapsbegrepp), som jag utarbetar i artikel 2, publicerad i Education Inquiry (läs den gärna), kommer löpa som en röd tråd genom de kommande studierna. Du kanske också gillar detta

Kollegialt lärande nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling Vad händer egentligen i klassrummet? Hur går undervisningen till? Vad fungerar och vad fungerar inte? Dörren till klassrummet är stängd och det är ovanligt att lärare talar med varandra om sin undervisning, påpekar den nyzeeländske forskaren John Hattie i ”Visible learning”. När lärare tillsammans med kolleger analyserar och utvärderar sin undervisning leder det till ett bättre resultat hos eleverna. Det är en av de viktigaste framgångsfaktorerna och det vetenskapliga stödet för effekterna är starkt. Lära och lära om Enligt John Hattie bör läraryrket kännetecknas av ett kontinuerligt och systematiskt lärande. Skolverkets kommande satsning på matematik ska baseras på kollegialt lärande, vilket kan ge lärare och rektorer skolutvecklingsverktyg som de också kan använda inom andra ämnesområden. Kritiskt granska sitt eget och andras arbete Kollegial fortbildning påverkar Kompetensutveckling ska vara centralt understödd, systematisk och helst innehålla inslag av extern expertis.

Arbeta språkinriktat med digitala verktyg! Verktyg som kan bidra till ett språkinriktat arbetssätt: googledrive wattpad, pixntell Filminspelningsverktyg: mobilkamera, kamera, lärplatta, dator iMovie Moviemaker videoscribe Skriv och läs upp text: appen skolstil Om eleverna vill öva uttal: dragon dictation. För att öva stavning: spello eller skolans abc. För att utveckla sin ordkunskap finns apparna: hitta ordet, korsord, wordfeud, glosboken, lexin, google translate, hp ord eller så kan du göra egna ordspel i edmodo. Exempel på presentationsverktyg: neadpod, keynote, prezi, google presentationer, powerpoint, glogster, issuu, film. När eleverna utvärderar och reflekterar kring sitt lärande kan detta göras i en digital loggbok eller i unikum. Vill eleverna hellre sätta upp post it lappar kan detta göras i klassrummet eller digitalt med www.en.linoit.com Detta kan också användas för att skapa begreppskartor och utveckla elevernas literacitet och skolspråk.

Kollegial handledning leder till öppenhet och samarbete Genom åren har många olika former av kollegial kompetensutveckling växt fram. Vad sker när man försöker genomföra ett kollegialt grupphandledningsprogram? Vilken kompetensutveckling kommer till stånd och hur utvecklas lärarskickligheten vid en sådan kollegial handledning? Dessa frågor undersöker Lill Langelotz, universitetslektor vid Högskolan i Borås, i sin avhandling ”Vad gör en skicklig lärare?”. Under perioden 2008-2011 följde och intervjuade Langelotz ett arbetslag bestående av sammanlagt 12 lärare och fyra lärarstudenter som främst undervisade elever i år 7-9. Gemensamma beslut underlättar genomförandet På den studerande skolan valdes kollegial handledningsmodell i samråd mellan rektorn och lärarna, men det var rektor i sin roll som pedagogisk ledare som initierade idén. Handledningsprocessen har inspirerats av boken ”Kollegahandledning i skolan” och består av nio steg, som lärarna förväntades hålla sig strikt till, menar Langelotz: Studiecirkeln - inspiration för kollegialt lärande

Min egen språkutvecklande utbildning Så här i slutet på läsåret tänker jag på lärandet som pågått mellan mig och mina elever, men även min egen utveckling som pedagog. Snart avslutas mitt femte läsår, jag tog min lärarexamen 2009. Det har varit ytterligare ett år av lärande. Speciellt tack vare det utvecklade nätverket = mitt utökade kollegium på Twitter och olika grupper på Facebook. Det samt att jag deltagit i det #digitala skollyftet har betytt, och betyder oerhört mycket för min egen utveckling. Jag har även, efter rekommendationer av samma kollegium, köpt en rad olika böcker som jag har studerat på min fritid. Det har varit roligt att också se, att få syn på elevernas utveckling. Dock finns det mycket mer att jobba med. Men jag kämpar på med de egna studierna. Tyvärr får jag sällan uppskattning för att jag studerar på egen hand av min arbetsgivare. Nyligen var jag på ett studiebesök på en större skola i en norrländsk stad, där man jobbat länge med undervisning i svenska som andraspråk.

Kollegialt lärande nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling Vad händer egentligen i klassrummet? Hur går undervisningen till? Vad fungerar och vad fungerar inte? Dörren till klassrummet är stängd och det är ovanligt att lärare talar med varandra om sin undervisning, påpekar den nyzeeländske forskaren John Hattie i ”Visible learning”. När lärare tillsammans med kolleger analyserar och utvärderar sin undervisning leder det till ett bättre resultat hos eleverna. Det är en av de viktigaste framgångsfaktorerna och det vetenskapliga stödet för effekterna är starkt. Lära och lära om Enligt John Hattie bör läraryrket kännetecknas av ett kontinuerligt och systematiskt lärande. Skolverkets kommande satsning på matematik ska baseras på kollegialt lärande, vilket kan ge lärare och rektorer skolutvecklingsverktyg som de också kan använda inom andra ämnesområden. Kritiskt granska sitt eget och andras arbete Kollegial fortbildning påverkar Kompetensutveckling ska vara centralt understödd, systematisk och helst innehålla inslag av extern expertis.

book2 Audio Trainer - Learn 50 Languages Online for Free Free language lessons in over 50 languages book2 contains 100 lessons that provide beginners with a basic vocabulary. With no prior knowledge, you will learn to fluently speak short sentences in real-world situations in no time. The book2 method successfully combines audio and text for effective language learning. THE BOOKS accompanying the audio files are reasonably priced and will supplement your language learning. However, not all books have been printed yet. Learn Spanish, German, Italian, French, Chinese in quick and easy lessons The 100 lessons help you to quickly learn and use a foreign language in various situations (e.g. in a hotel or restaurant, on a vacation, small talk, getting to know people, shopping, at the doctor, at the bank etc.). Learn more about our Voice Talents! Learn Spanish and over 50 other languages online with book2

Lärmodul – Kollegialt lärande, att arbeta tillsammans Denna Lärmodul är framtagen i Lärmoduler för kollegialt lärande av:Michael Rystad - utvecklingsstrateg, SvedalaLydia Folke - rektor, Västerås med feedback från Åsa Söderström, – lärare, Jönköping. Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där lärare genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap för att utveckla undervisningen. En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen är att lärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning. Det innebär att diskutera undervisningssituationer och didaktiska frågor, att lyfta upp problem och svårigheter samt att kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget. Detta skapar goda förutsättningar för en utvecklad och förbättrad undervisning (Lärportalen.se). Denna modul syftar till att skapa en gemensam plattform för att möjliggöra detta kollegiala lärande lokalt på den egna skolan eller i den egna gruppen som kan vara skol- eller kommunöverskridande. Planera

Del 1: Myter kring flerspråkighet som hindrar kunskapsutvecklingen i skolan Främjande av flerspråkighet i skolan ger elever med annat modersmål bästa möjliga förutsättningar för kunskapsutveckling. Det visar internationell och nationell forskning. Ett antal myter kring flerspråkighet står dock i vägen. Under SPRÅKDAGEN* 2013 i Malmö stad talade språkforskaren Anna Flyman Mattson från Lunds Universitet. Del 1 Myt 1: Svenskan kommer att försvinna eller utarmasMyt 2: Språket följer en norm för hur man ska tala svenskaMyt 3: Barn lär sig ett nytt språk snabbt Del 2 (Publiceras den 25 sept) Myt 4: Modersmålet utvecklas på bekostnad av andraspråketMyt 5: Flerspråkiga blandar ihop språkenMyt 6: Forskningen är oenig kring flerspråkighet Myt 1 – Svenskan kommer att försvinna eller utarmas- NEJ, förändringar av språk är naturligt och dessutom räknas svenskan som ett starkt språk. Tidigt påverkades svenskan av latin, grekiska, engelska och franska. Hundra år senare händer samma sak fast lite annorlunda. - Det är intressant att vi inte har lärt av historien.

Gott resultat när lärare handleder varandra – Det kollegiala lärandet och delandet av kunskap är överhuvudtaget under stark framväxt i svensk skola. Det kan man se i olika lärarlyft som använder kollegial handledning eller liknande kompetensutvecklingsmodeller, exemplevis forskningscirklar, säger Lill Langelotz, anställd vid Högskolan i Borås. – När arbetslag infördes i skolan vid mitten av 90-talet innebar det inte per automatik att fokus sattes på de pedagogiska frågorna. I många fall stannade det vid att arbetslaget löste de praktiska frågorna. Handledning kan vara ett sätt att skapa ett pedagogiskt forum, säger hon. I sin avhandling har hon under två och ett halvt år följt ett arbetslag med lärare på en grundskola. Arbetslaget träffades en gång per månad då ett aktuellt undervisningsproblem för någon av lärarna analyserades och diskuterades. Resultatet visar att lärarna utvecklade en ökad kommunikativ förmåga som de kunde använda både i ett kollegialt samarbete och i arbetet med eleverna.

Related: