background preloader

Kombination av metoder bäst för läsutvecklingen

Kombination av metoder bäst för läsutvecklingen
Elever som får träna läsning med en kombination av olika metoder under en intensiv period gör större framsteg än elever som endast tränar med en metod, visar Linda Fälths forskning. – Lärare ska inte vara rädda för att kombinera olika metoder för elever som kämpar med sin läsning, säger hon. Varför blev du intresserad av ämnet? – Jag har jobbat som lågstadielärare i tio år och utbildade mig sedan till specialpedagog för att ytterligare kunna bemöta och hjälpa de elever som inte kom vidare i sin läsning. Jag har alltid haft ett intresse för de elever som inte kommer fram i samma takt som de andra. Vad handlar avhandlingen om? – Om insatser för elever i årskurs två som kämpar med sin läsning. – Ytterligare en grupp fick träna med en kombination av de båda datorprogrammen och den sista gruppen fick ordinarie specialundervisning. Vilka är de viktigaste resultaten? Vad överraskade dig? Vem har nytta av dina resultat?

http://www.skolporten.se/forskning/intervju/kombination-av-metoder-bast-for-lasutvecklingen/

Related:  teoriTIDNINGSARTIKLAR OCH BLOGGINLÄGGForskning om läs/skrivundervisning

"Finlitteratur är bättre för läsförståelsen än kioskvältare" LitteraturMagazinet Debatt Efter PISA-undersökningen diskuteras flitigt hur trenden ska vändas. Hur ska läsförståelsen bland ungdomar förbättras? Klart vi ska uppmuntra barnen att läsa mycket.

Med matris och loggbok — så lär de sig läsa bättre Ur axelremsväskan tar Louise Björkman upp två stora bibbor med blå anteckningsböcker som hon delar ut till de dryga tjugo eleverna i klass 8E. Trots att gardinerna är fördragna och klockan bara är strax efter nio på morgonen har solen redan värmt upp klassrummet på tredje våningen så mycket att flera elever genast sträcker sig efter de blå loggböckerna för att fläkta sig med dem. Senare kommer åskan att mullra över höjden mellan Söderleden och Viskan där Daltorpsskolan står. Nu är luften bara tryckande och fuktig och stämningen i klassrummet lugn på gränsen till loj. Det är lektion i svenska och eleverna ska få bedöma sin läsförståelse. Louise Björkman delar ut ett papper till var och en. ”Interferenser” lyder den översta rubriken som följs av ett rutsystem med textförklaringar.

Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande: En praxisorienterad studie med utgångspunkt i skolpraktiken Catharina Tjernberg har analyserat faktorerna som ligger bakom framgångsrikt läs- och skrivlärande och de pedagogiska förutsättningarna som främjar reflekterande didaktiska färdigheter, med fokus på elevernas utveckling av läs- och skrivförmågan. Svenskt abstrakt: Syftet med denna praxisorienterade studie var att med fokus på läs- och skrivlärande analysera framgångsfaktorer i lärares undervisning, samt undersöka vilka förutsättningar som finns i den pedagogiska miljön som kan tänkas främja ett reflekterat yrkeskunnande. Skolverkets rapporter liksom stora internationella undersökningar visar på att den konsensus som läsforskningen uppnått under 2000-talet inte nämnvärt påverkat verksamheten ute på skolorna (Fredriksson, 2012; Skolverket, 2008, 2007a, 2007b). En bakomliggande fråga i studien är därför vad som krävs för att forskningsresultat framgångsrikt ska kunna förverkligas i skolpraktiken.

BOKEN I UNDERVISNINGEN: Läsning i Vygotskijs utvecklingszon Jag skissade för många år sedan en undervisningstanke för hur jag skulle locka eleverna till böckerna. Jag tänkte utifrån Lev Vygotskijs utvecklingszon. Jag ska förklara genom skiss och genom mina ord. Modellen är egentligen cirkulär. Innehållet förflyttas i relation till elevernas kunskaper och läsande utveckling.

Brist på lekfullt lärande i läs- och skrivundervisningen Traditionellt lärarstyrda övningar dominerar undervisningen i läsande och skrivande i förskoleklass och årskurs ett. Detta lämnar lite utrymme för elevernas egna erfarenheter och lekfulla utforskande av skriftspråket . Det visar Marianne Skoog i sin avhandling ”Skriftspråkande i förskoleklass och årskurs 1”. Varför blev du intresserad av ämnet?

Reading to Learn - mycket intressant På twitter idag fick jag följande fråga: @Anna_Kaya , har du kommit i kontakt med "Reading 2 learn "? Jag är med i ett projekt kring språkutveckling och tycker att det är " kanon"!— ingeborg hull (@ingeborghull) January 21, 2012 Kamratrespons, fakta o föreläsningar Förra veckans kamratrespons av djurbilder börjar nå sitt slut. Många har ritat om och förbättrat sin bild flera gånger och börjar känna sig nöjda.Vi har samtalat om hur man läser med flyt och inlevelse. Tvåorna fick läsa en faktatext om en björn ur Diamantjaktens arbetsbok för en kompis och tillsammans prata om och rita in på vilket trappsteg de kan tänkas ligga i en läsutvecklingsmatris (källa: Cecilia Seiman). Under våren kommer jag träffa varje elev enskilt och samtala/diskutera deras läsutveckling inom läsflyt och läsförståelse.Läsläxan i veckan lästes upp för kamrat och två stjärnor och en idé-lapp klistrades in längre bak i läxboken. Från ovannämnda matris fick barnen mer idéer och tips.Skrivande av faktatext om eget valt djur i världen har de flesta blivit klara med. När vi ändå var i farten skrev eleverna en egen faktatext om björnen också.

Daglig intensiv träning bäst för lässvaga Omkring fem procent av skolbarnen har svårt med ordavkodningen och att komma igång med läs- och skrivinlärningen. De flesta läsforskare menar att det beror på brister i den fonologiska medvetenheten, det vill säga att de har svårt att förstå den ljudmässiga sidan av språket. I studien fick 50 nioåringar med läs- och skrivsvårigheter i årskurs tre daglig träning under 45 minuter i tolv veckor. Övningarna leddes av specialpedagoger som fått särskild träning vid Göteborgs universitet. Dessa nioåringar jämfördes med en lika stor kontrollgrupp som fick den undervisning som deras skola erbjöd, till exempel specialundervisning.

Närläsning ger koll på kemin – Kol. Bra, då markerar ni ordet ”kol”. Vad är kol? – Ett grundämne. Bra, då markerar ni ”grundämne”. Vad ingår kol i? Kamratrespons och faktainsamling om koalan! Kamratrespons på djurbild Med inspiration från förra veckans lektion om Austins fjäril ritade jag av en bild av en koala som jag visade för mina elever i åk 2. Eleverna fick ge kamratrespons till mig utifrån koalabilden jag hade ritat. Hur lär man barn att läsa? Många barn knäcker den skriftspråkliga koden på egen hand genom sina nyfikna frågor på ord och texter, medan andra barn behöver mer handfast hjälp för att komma underfund med hur skriftspråket fungerar. Forskare är idag överens om att det inte finns någon enskild läsinlärningsmetod som är universellt rätt för alla barn. Samtidigt finns det en hel del forskning som visar på viss konsensus. Det gäller till exempel vilka kompetenser barn behöver utveckla för att knäcka den skriftspråkliga koden.

Related: