background preloader

Entreprenöriellt lärande – vad är det?

Entreprenöriellt lärande – vad är det?
Jag skrev tidigare ett inlägg om hur jag tänker kring LPP-arbetet och då lovade jag att jag även skulle skriva ett inlägg om entreprenöriellt lärande. Begreppet entreprenöriellt lärande är nytt för många av oss men innebörden är inte ny på något sätt. Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att stimulera arbetet kring entreprenörskap i skolan och detta ska genomsyra skolans alla nivåer. Enligt regeringens Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet (.pdf) ska entre­prenörskap löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet. Hela utbildningssystemet. Entreprenörskap är en av EUs 8 nyckelkompetenser för livslångt lärande och de entreprenöriella kompetenserna är efterfrågade på arbetsmarknaden. Entreprenörskap är ett nytt ämne i gymnasieskolan. En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. (Lgr 11, kap 1) Det är dessa generella kompetenser som man kallar för det entreprenöriella lärandet och Skolverket definierar det (.pdf) så här: /Anna Kaya Related:  LärandeskolutvecklingBakgrund och begrepp

Lekfulla barn blir kreativa vuxna Kreativitet handlar om att se nya möjligheter hos oss själva och den verklighet och de ting vi har omkring oss. Geniers kreativitet genererar banbrytande processer eller produkter, medan vardagslivets kreativitet innebär att processen eller produkten är ny för den enskilda kreatören. Barn tänker ofta "tänk om..." i sin låtsaslek, som är en lek med alternativa möjligheter. Antagligen har de vuxna som säger att barn är speciellt kreativa själva aldrig blivit uppmuntrade till att befinna sig i förändringsläget oftare än i bevarandeläget. Vår kreativitetsgrupp i ämnet psykologi definierar kreativitet som ett produktivt eller generativt nytt sätt att se på sin omvärld och på sig själv. Andra forskare, bland annat Harvardprofessorn Teresa Amabile, inriktar sin definition på slutprodukten av processen. Många forskare med mig anser emellertid att det finns olika sorters kreativitet: bland annat geniers kreativitet och vardagslivets kreativitet. Text: Eva Hoff

Snabbkurs för Tomas Tobé och andra som inte hunnit sätta sig in i de senaste 20 årens forskning om bedömning i skolan | Skolöverstyrelsen.se Med anledning av diverse politiska utspel om fördelar med mer betyg, prov och läxor och det lättvindiga avfärdandet av kritiken mot dessa utspel, har jag tagit fram en Youtube-kurs för stressade utbildningsdebattörer. Den börjar med Skolverkets material kring värdet av en skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Därefter följer intervjuer och föreläsningar med några av väldens främsta forskare kring motivation, lärande och bedömning. För dem som föredrar föreläsningar på svenska har jag även lagt till några av mina egna föreläsningar om bedömning och lärande. Flera duktiga lärare och rektorer som riktat kritik mot politikernas betygsiver har lättvindigt avfärdats som betygsmotståndare (t.ex. här). Målet med kursen är att studenten ska kunna uttala sig om betyg och bedömning på ett sett som ligger i fas med forskning om motivation, lärande och bedömning och ett modernt samhälles förväntningar på skolan. 1. 2. 3. 4. 5.

Entreprenöriellt lärande – ett förhållningssätt | Från 80 till 100 ”Det blir viktigt när det är på riktigt”. Dessa ord från Ragnar Åsbrink, Skolverket, inledde SKL:s seminarium om entreprenöriellt lärande igår. Orden tillhör från början en 12-årig pojke som beskrev arbetet när kommunen bad en skolklass om hjälp för att planera ett nytt resecentrum. Och det är precis det här som entreprenöriellt lärande handlar om. Ett begrepp vars innehåll egentligen inte alls är något nytt. Varför är det då viktigt med ett särskilt fokus på dessa frågor? Tre exempel – tre olika perspektiv Efter Skolverkets inledning fick vi lyssna på tre olika exempel som alla hade olika utgångspunkter. Agneta Gatel, förvaltningschef i Kinda kommun beskrev huvudmannens ansvar och hur viktigt det är med ledningens stöd i arbetet. Cecilia Molin och Jessica Rosengren från Eskilstuna gav en bild av hur ett entreprenöriellt förhållningssätt präglar arbetssättet i Gökstensskolan. Ett förhållningssätt – ej en metod Vad behövs mer? Skolan behöver än mer öppna dörrarna för omvärlden. Inledning

ASL – språklekar och motorikövningar istället för bokstavsformande Publicerad av Charlotte Christoffersen Vi är just nu inne i ett skifte när det handlar om läs- och skrivinlärning i skolan. Om 10 år kommer det vara helt främmande för oss hur vi fram till nu har tänkt att det ska gå till. De sista åren har ett stort antal pedagoger i Stockholm fått utbildning och handledning i ASL av Carola Rehn-Lindberg och hennes kollega på Medioteket i Stockholms stad. ASL möter barnet där den är Många barn lär sig att skriva och läsa oavsett metod och arbetssätt men Rehn-Lindberg tror att det framför allt är barn som i annat fall skulle ha det tufft med att lära sig skriva och läsa som är hjälpta av ASL – samtidigt som strategin även stimulerar de barn som redan är eller som är på god väg att bli läsare och skrivare. Varför är det bra att först lära sig skriva? Arne Trageton, som står bakom strategin ASL, har utgått från att det är lättare att lära sig skriva än att läsa. -Fast då tänkte man på pennan som skrivredskap. Avkodning och inkodning De första skrivuppgifterna

Sjumilapraktiken – Framtidsvärden i praktiken ”Eleverna söker färdiga svar på komplexa frågor” När Louise Limberg, professor i biblioteks- och informationsvetenskap, föreläser inför skolbibliotekarier och lärare möter hon ofta förväntningar om att hon ska presentera forskningsresultat som bevisar att skolbibliotek är nödvändiga för elevernas kunskapsutveckling. – Det råder det inget tvivel om att de är. Men det är minst lika angeläget att försöka ta reda på vilken betydelse verksamheten har i dag, och på vilket sätt, säger hon. Louise Limberg har studerat olika aspekter på samspelet mellan informationssökning och lärande, med fokus på hur eleverna använder och bearbetar den information som de hittat. Hennes utgångspunkt grundar sig i en lång praktisk erfarenhet som tog form under 70-talet då hon arbetade som gymnasiebibliotekarie. Skolbibliotekets huvuduppgift är läsfrämjandet och att stärka elevernas infor-mationskompetens. – Man pratar för lite om hur eleverna ska kunna omvandla information till meningsfull kunskap, säger hon. – Det sker ofta på en ganska abstrakt nivå.

Free.  Open-source.  Peer-reviewed. High-quality textbooks for your college course. - OpenStax College Free. Open-source. Peer-reviewed. High-quality textbooks for your college course. An Easy Choice for Faculty Built to standards that faculty expect. Learn More >> The Right Price for Students The perfect price for a student budget: free. Learn More >> An Institutional Standout Looking for ways to make your institution stand out as an affordable alternative? Learn More >> Entreprenöriellt lärande i förskolan Mats Larsnäs, it-pedagog i Kungsbacka Kungsbacka har hittills genomfört två omgångar av utbildningar för förskollärare kring entreprenöriellt lärande och digitala verktyg. En stor del av kommunens 75 förskolor är engagerade i projektet som leds av Mats Larsnäs tillsammans med Ingela Lundh från Pedagogisk centrum på GR Utbildning. – En del av det entreprenöriella lärandet handlar om samverkan med samhället utanför förskolan. Att barnen finns i samhället och att samhället kommer in i förskolan. Det är ett arbete som kan få en extra dimension med digitala verktyg, menar Mats Larsnäs. – Det är i stort sett bara fantasin som sätter gränser. Ta barns kompetens på allvar – Hur underlättar vi som vuxenvärld att barnen tar för sig, skapar, gör saker. Och med digitala verktyg i sina händer kan även de yngsta barnen dela med sig av sina perspektiv, till exempel i form av filmer skapade med surfplatta och enkla appar. Ensam är inte stark Text: Carina Näslundh

Appar för elever i behov av läs- och skrivstöd By phaewilk MorgueFile Jag brinner för att alla elever ska få tillgång till litteraturen, att få uppleva bokstävernas underbara värld. Jag är själv en bokmal men läser idag nästan uteslutande med öronen (jag lyssnar på ljudböcker). Inte för att jag har läs- och skrivproblem utan för att jag gillar det:) Jag har ett val. Jag önskar att alla elever på sina egna villkor ska få möjlighet till att ta till sig alla spännande äventyr som gömmer sig bakom alla bokstäver, och inte bara det. Att om man som jag har behov av glasögon är det helt naturligt att man blir uppmanad att gå till en optiker och undersöka vilka glasögon som är lämpliga för att jag ska kunna fungera i vardagen på samma sätt som alla andra…. By Sgarton MorgueFiles Men om jag har svårt att läsa eller skriva är det inte lika självklart att jag blir uppmanad att använda något redskap för att kunna presetera lika bra som mina klasskamrater. Vem skriver idag på en dator utan rättstavningsfunktion? Här kommer några förslag på appar

Kooperativ redovisning – Kooperativt Lärande Eleverna har haft i uppgift att intervjua sina föräldrar om deras yrken. De har sedan skrivit en beskrivande text om detas yrken. I stället för att som på traditionellt sätt stå inför hela klassen och redovisa så har de fått redovisa för varandra i små grupper. Innan vi startade skrev vi på tavlan vad man ska tänka på när man redovisar på detta sätt. Nu är alla yrkena samlade i en mapp så de finns tillgängliga för alla att läsa. Att redovisa kooperativt När man arbetar i klasser upp mot 25-30 elever kan redovisningar ta lång tid, även om du låter eleverna arbeta i par eller grupper. I "Allmänt" Konsten att konstruera frågor I all undervisning och speciellt när du använder dig av KL behöver du som lärare snabbt konstruera spännande frågor som leder till diskussioner, undersökningar eller handlingar. Struktur: Huvuden ihop! Grunden i kooperativt lärande är att vi tänker tillsammans.

"Stöket är inte bara lärares ansvar" Marcus Samuelssons svar, i förra numret av Skolvärlden, till en lärare som har problem med störande elever, är symptomatiskt för mycket av det som gått snett i svensk skola. Jag vill ingalunda bestrida att Samuelsson har kloka råd att förmedla – givet förutsättningarna i våra klassrum. Såsom framgår av hans resonemang förväntas lärare ta alla problem med arbetsro som ett personligt misslyckande; följaktligen är det också ett personligt ansvar för läraren att lösa problemen. ”Lärare som misslyckas med sitt ledarskap har inga universalverktyg att ta till.” Marcus Samuelssons inställning visar på något jag ser som ett fundamentalt systemfel: att vi alltid diskuterar denna problematik utan att med ett ord nämna elefanten i rummet. Vi har alltså att göra med orsakssamband som ligger långt utanför den enskilde lärarens räckvidd. Beror alltså våra disciplinproblem på att svenska lärare är mer benägna till aggressivitet och bestraffningar än lärare i andra länder?

Per Kornhall Häromdagen gjorde jag en presentation på ett seminarium som var ett samarrangemang mellan Sällskapet riksdagsledamöter och forskare (Rifo) och Kungliga Vetenskapsakademin. Seminariet hade titeln ”Vad säger forskningen om betygen, lärarna och det fria skolvalet?”. Docent Britt Lindahl, från Högskolan i Kristianstad, presenterade forskning kring lärare, professor Jan-Eric Gustafsson, från Göteborgs universitet, presenterade forskning om betyg och jag presenterade forskning om effekter av skolval. I ett tidigare blogginlägg presenterade jag en lista på sådan forskning. För det första finns det två mycket tydliga slutsatser man kan dra utifrån den forskning som finns på effekter av skolval: Skolval ger inte högre kvalitet. Det innebär att man kan ha olika modeller för skolval, men man kan inte låtsas som att det inte skulle medföra problem. Vad är det då Nihad menar? John Hattie (2014) refererar till Fiske & Ladd och skriver: Från USA kommer en mängd forskning. Och Frankenberg m.fl. 2011: 1.

Gårdagens skola för framtidens barn? | Hej! säger Micke Gunnarsson. 2 miljoner minuter det är den tid vi ungefär vistas i vad vi idag kallar skola. Från att du som litet barn säger hej till förskolan tills den dag du sjunger ”Vi har tagit studenten!” Till detta kommer en hel del läxläsning ovanpå det. 2 miljoner minuter. Det är mycket tid. Skolan skapades i mångt och mycket för att fostra och lära barn att passa in i ett industrisamhälle. Idag är det precis tvärtom på alla fronter skulle jag vilja säga. Barn ska inte längre förberedas för ett industrisamhälle utan snarare till ett nätverkssamhälle som är komplext, ständigt i förändring, där kreativitet och entreprenörskap är viktigt oavsett vad du än kommer att jobba med. Så hur tar vi vara på den medfödda lust till lärande som vi redan har från födseln? Jag tror att vi just nu vuxit ur skolan. När detta komplexa tänk möter det linjära, när skolans analoga strukturer och arbetssätt möter det digitala skapas friktion och frustration. Vi har kanske missat det viktigaste av allt. Kram/Micke

Related: