background preloader

17 skäl för boken och vägen till de nationella målen för grundskolan!

17 skäl för boken och vägen till de nationella målen för grundskolan!
Svenska Barnboksinstitutet gav mig ett litet gult häfte som jag alltid bär med mig. Jag tycker om det lilla gula plånboksstora häftet med de 17 läspunkterna. Häftet heter SJUTTON SKÄL FÖR BARNBOKEN. ”Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.” UNDERBARA UPPDRAG, säger jag. Skäl nummer 1: ”Boken hjälper oss att utveckla vårt språk och ordförråd. Lgr 11: Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Citat: … varje ord definieras av andra ord, vilket innebära att när man stiger in i en del av språket stiger man in i hela språket. Jag tänker: Skolan ska ge eleverna ett rikt språk. Skäl nummer 2: ”Boken utvecklar vårt tänkande. Lgr 11: Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Jag tänker: Då vi delar litteraturupplevelser, exempelvis genom gemensam läsning eller högläsning, utvecklas det kreativa tänkandet. Skäl nummer 3: Lgr 11: Skäl nummer 4: Related:  Sagor och bilderböcker på högstadiet

Barbro Westlund och bilderböcker med mera I förmiddags hade jag förmånen att lyssna till Barbro Westlund, lektor och lärarutbildare vid institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet. Det var första gången jag hörde henne lajv efter att ha sett ett par föredrag och intervjuer med henne på nätet och läst hennes bok Att undervisa i läsförståelse och avhandling Att bedöma läsförståelse (se tidigare inlägg). Och det var mycket givande. Kände mig fullproppad av ny kunskap och inspiration efteråt. Det jag framförallt fastnade för var hur betydelsefull en lärare är för sina elever Det finns inte ett enda test som kan bedöma elevers läsförståelse, som är en komplex förmåga. Läraren har också stor betydelse när det gäller att välja texter till sina elever och sin undervisning. Jag tog också med mig inspiration till att oftare använda mig av bilder och bilderböcker i svenskundervisningen på högstadiet. Ett tips att använda för äldre barn är boken Om detta talar man endast med kaniner av Anna Höglund.

3 artiklar, 3 inlägg om högläsning Färre vuxna läser högt för sina barn färre timmar vid färre tillfällen. Forskarna är överens om att högläsning utvecklar barns ordförråd, ger en språklig medvetenhet, medvetenhet om genrer och textstrukturer samt ökar chanserna för att barn själva blir läsare. Vuxna fungerar idag inte i lika stor utsträckning som förr som läsande förebilder. President Obama fick (24/2 2009) under presidentkampanjen intervjufrågan om vad en medborgare kan göra för sitt barn. Olika aspekter av läsning och högläsning togs upp i tre olika artiklar i tidningen DN förra veckan. Söker du inspiration kring högläsning så finns det en liten bok med titeln ”Den meningsfulla högläsningen” skriven av Anne-Marie Körling. Är du lärare och söker inspiration kring läsning och undervisning i lässtrategier så föreslår jag att du läser något av Barbro Westlund, Monica Reichenberg eller Adian Chambers. Ja, det finns många skäl för högläsning.

Barn i böcker. Ett genusperspektiv på nyskrivna bilderböcker Detta är en C-uppsats från Göteborgs universitet/Sociologiska institutionen Sammanfattning: Bakgrund och syfteFörskolans läroplan är tydlig med att de som arbetar där skall motverka detraditionella könsmönstren som råder i samhället. Ett sätt kan vara att pedagogeranvänder bilderböcker för att arbeta med dessa frågor. Vår förhoppning medarbetet är att vi kan öka medvetenheten om genus- och jämställdhetsfrågor samtpåvisa vikten av att börja redan hos de små barnen. HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT.

Reading Guide: Novels About World War One We will never fully understand life in the trenches. We'll never know the smell of the mustard gas, or the sounds of the shells whistling through the air, or the feeling of the heat from the gun barrels. But the talented writers who served in World War I—Ernest Hemingway, Siegfried Sassoon, Robert Graves—permanently altered the literary landscape of the battlefield. A hundred years later, their works are still celebrated for the clarity they bring to the Great War—and to the human condition. Really, you could read any Pat Barker novel (Life Class, Toby's Room, Another World) for a moving evocation of the travails of the men and women coming of age during the Great War. Any list of war novels would be incomplete without this classic. Though not as masterful as some of her other works, West's story of a shell-shocked Army Captain's return to England after serving in the French trenches prefigured much of the psychoanalytical writing of the 1920s.

Våga läsa bilderböcker, barnböcker också för äldre barn – Att du vågar läsa bilderböcker för elever i årskurs sex, sa en lärare till mig efter ett studiebesök i min klass. – Jag läser bilderböcker för mina elever i årskurs nio också, svarade jag. Det är inte alls modigt att läsa berättelser om yngre barn för äldre barn och unga. Tvärtom. Jag läste Alfons Åberg för mina sexor. Det som hände var att elever som var bekanta med Alfons Åberg nu identiferade sig med pappan. Då högläsningen om Alfons var över så fanns böckerna kvar i klassrummet. Det fina med barnbokens gestalter är just det att de stannar i ålder. De utvecklingsfrågor jag ställde mig var: hur använder jag mig av kunskaperna om perspektivförflyttningar till annan litteraturhur kan jag knyta an till andra berättelser som genom bild och text skapar liknande dilemmanOm vi skrev Alfonsböckerna idag – skulle de innehålla andra aspekter av barndom? Jag vill alltid skapa ytterligare frågor.

Lektioner med stationer och gemensam lärarledd läsning Skönlitteraturen och samhället Som jag har skrivit om i tidigare inlägg så läser en av mina klasser i årskurs två på samhällsprogrammet just nu Thérèse Raquin eller Den unge Werthers lidanden. Nu har vi kommit ganska långt i romanerna och som avslutande uppgifter ska eleverna längre fram dels delta i ett boksamtal, dels hålla ett försvarstal (”En författares försvar”) där de ikläder sig rollen av författaren och skriver och framför ett tal där de försvarar sitt verk och sitt syfte inför en kritisk samtida publik. Inför uppgifterna är det inte bara viktigt att eleverna läser romanen utan också förstår romanens plats i litteraturhistorien. I det centrala innehållet i kursen Svenska 2 står det att kursen ska behandla… ”relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, dvs. hur skönlitteraturen har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen.” I övrigt brukar jag i dessa sammanhang använda UR:s serie ”Hej Litteraturen!”. Åsa

Att genom barnböcker mentalisera och lära om känslor Barnböckerna läser jag. Har en trave jag valt ut. Just nu läser jag Astrid Lindgren ”Vi på Saltkråkan, 1964. Jag läser den för att jag aldrig har läst den. Däremot har jag älskat ”Vi på Saltkråkan sedan den visades på TV. ”Det är så här i livet, förstår du, att ibland är det svårt. Det är ingen omväg ifrån sorgen. Jag lät alltid mina små elever sörja i klassrummet. Ur Astrid Lindgren; Vi på Saltkråkan, 1964, s. 278 100 antirasistiska boktips Litteraturen är full av böcker som handlar om tolerans och medmänsklighet. Här kommer vår lista, sammanställd den 15 september 2014 (uppdaterad 30 september). Vi hoppas att fler läser dessa böcker under decennier framöver. Sprid gärna till dina vänner. Listan är antirasistisk och antihomofob. UPPDATERAD: 30 september 2014 med fem nya titlar och 27 februari 2015 med två nya titlar- Anne Frank hörde en dag ett radioupprop från den holländska utbildningsministern: Alla invånare uppmanades att föra dagbok och skriva om sina liv i det tyskockuperade Holland. Amir är en rikemansson som växer upp i 70-talets Afghanistan. Katitzi bor på ett barnhem när hennes pappa kommer för att hämta hem henne. När döden berättar en historia, måste du lyssna Tyskland 1939. Den tolvåriga flickan Stephanie skickas av sina föräldrar undan judeförföljerserna och kommer på ett skakande tång till Göteborg tillsammans med sin lillasyster Nelli. Ett möte mellan två kvinnor som historien varit hårdhänt mot. Eva F.

Kollegialt lärande och en minilektion kring en karaktär | Fröken Cecilia Lind Kollegialt lärande Vi samlades några lärare Maria, Inger, Lena, Lotten och jag på Taubeskolan den 19 maj för att samplanera, genomföra och utvärdera en minlektion. Vi är alla med i nätverket för språkutvecklare, Center för skolutveckling och syftet var att slå våra läshuvuden ihop och spåna ihop en lektion i en åk 3:a kring modellerande läsning och lässtrategier enligt TCRWP-modellen. Allra först fick vi en rundtur av Maria på den imponerande och fantastiskt fina skolan följt av fika. Det tog en stund av rundprat innan det rasslade till och vi blev otroligt kreativa och effektiva. Det var jag som fick agera lärare för dagen och så här såg planen ut: Minilektion – karaktär ”Lill-Zlatan” Inledning Jag har hört att ni har pratat mycket om olika texters karaktärer: personer eller djur. Undervisning: Idag ska jag visa er ett sätt hur man kan göra. Visa bild av bokens framsida! Starta filmen ”Lill-Zlatan och morbröderna”

Ett halvt ark papper Snacka med Kenta… på riktigt! | Fredrik Sandström Eleverna ska träffa valfri karaktär ”på riktigt” vid två tillfällen. De väljer vilken karaktär och vilket tillfälle i boken. Gör gärna en egen och visa både hur bilden och texten kan konstrueras. Visa till exempel hur eleverna kan kombinera berättande text med dialoger. Eleven väljer ett tillfälle ur boken där karaktären har något problem. Bilden är gjord med hjälp av Alfafunktionen i Pages och greenscreenteknik (ta bort bakgrundsfärg och överlappa bilderna). Och apropå bilder tänker en del säkert på upphovsrätten.

GoodReads Ikke glem å klappe katten | Halve kongeriket Stian Hole er aktuell med sin nye bildebok Morkels alfabet, og feirer samtidig 10 år som forfatter. Her deler han noen av notatene han gjorde seg underveis i arbeidet med boka. Foto: André Løyning Når jeg skriver dette har jeg akkurat fått min nyeste bildebok, Morkels alfabet, i hendene. Bildeboka blir til et sted mellom tilfeldig oppdagelse og utdannet forståelse. Fra Morkels alfabet. Å lage bildebøker er å se verden fra to synsvinkler samtidig: Som voksen og samtidig som et barn. Du kan være et barn som voksen også. Lytt til hjertet. Å lage en fortelling er å gjøre en rekke logiske og poetiske valg, jeg tror Lars Saabye Christensen sa det. Tenk på rekvisittene du bruker som brikker i et spill. Vær til stede og årvåken. «Hva er du god til?» Klisjeer er dine venner, men ofte hjelper det å fjerne noen av dem til sist, så fortellingen åpnes opp. Forsøk å minske avstandene. Finnes det et håp, en spire, inni historien, som vokser fram, på fortellingens premisser? «Ser du reven?»

Related: