Matteundervisning missar modellering Vilket är det bästa telefonabonnemanget, hur ska trafiken planeras eller varför inte: Hur många vargar ska finnas i Sverige för att upprätthålla en hållbar rovdjurspolitik? För en lång rad båda privata och samhälleliga problem är en matematisk modell själva grunden för att förstå och kunna lösa frågan, antingen vi är medvetna om det eller inte. I gymnasiets kursplan är också matematisk modellering ett centralt innehåll, som eleverna ska lära sig. Hur arbete med matematisk modellering ser ut i yrkeslivet och i skolan har Peter Frejd undersökt. Han är nybliven doktor i matematikdidaktik vid Linköpings universitet. – Det kan bero på att man arbetar inom så vitt skilda fält, allt från penningplacering till trafikmodellering. Det här går igen i såväl läromedel som lärares undervisning. Och fokus i matematikundervisningen ligger inte på modellering. Idag råder osäkerhet, både kring vad matematisk modellering är och hur det ska presenteras i undervisningen, konstaterar Peter Frejd.
Forskningen som vänder upp och ner på NO-undervisningen Det är en myt att eleverna är ointresserade av naturvetenskap och teknik. Det eleverna vill lära sig blir de inte undervisade i. Men populärvetenskapliga tv-program har förstått vad ungdomarna vill ha. Anders Jidesjös forskning problematiserar ungdomars NO-intresse. Varför blev du intresserad av ämnet? - Jag var lärare från början och hade en matte- och fysiktjänst på högstadiet i fem år. Vad handlar avhandlingen om? - Det är en sammanläggningsavhandling med fem artiklar som baseras på den svenska empirin i ROSE-projektet. Vilka är de viktigaste resultaten? - Eleverna har stort intresse för naturvetenskap och teknik, men intresse och erfarenhet skiljer sig åt mellan pojkar och flickor. Vad överraskade dig? - Att det var en sådan perfekt matchning med medierna. Vem har nytta av dina resultat? - Skolverket och Skolinspektionen, som har uppdraget att utveckla undervisningen. Din forskning har blivit vida uppmärksammad. - Nej, jag hade ingen känsla av det. Gunilla Nordin
The types of leaders we need in education... What makes a school successful? The principal... the teachers... the students... the parents? Can one individual (or group of individuals) be the determining factor of success or not? Can leadership come from the middle or must it originate and live at the top? None of these questions are easily answered, but in my experience as an educator, it's principal leadership that makes all the difference. It's this difference that we are so desperately needing in our schools... We need leaders who see the big picture and are able to give meaning and purpose to what we do. We need leaders who recognize and pay homage to 'what was' in an effort to maximize and capitalize on 'what could be.' We need leaders who won't shy away from asking tough questions and won't yield on having high expectations for all with a belief that all can achieve in their own respective way. We need leaders who are willing to be visible. We need leaders who are able to adapt and shift based on what's needed of them.
Hur ska ny kunskap komma till nytta i skolan? Genom forskning får vi hela tiden ny kunskap som kan vara till nytta för skolan. Men att omsätta ny kunskap i praktisk användning är ofta en svår konst som kräver god organisation och ihärdighet. För att ny kunskap ska komma eleverna till del behövs ett mer strukturerat arbete och delat ansvar, enligt en ny rapport som utbildningsutskottet har låtit göra. Syftet med studien är att följa upp bestämmelsen i den nya skollagen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Tidsbrist och avsaknad av struktur ses som hinder En klar majoritet av lärarna upplever att de har behov av ny kunskap för att kunna utveckla utbildningen. Enligt enkäten med lärare och skolledare upplever en stor majoritet att de har behov av kunskap från ny forskning för att kunna utveckla utbildningen. Enkäten pekar också på att många skolor saknar en plan för hur införandet av ny kunskap ska gå till. Kritiskt förhållningssätt Praktiknära forskning och nya arbetsmetoder
How Opening Up Classroom Doors Can Push Education Forward Transparency is not a word often associated with education. For many parents, the time between 8 a.m. and 3 p.m. can feel like a mysterious part of their child’s life. Questioning students about their school day often results in an unsatisfying answer and not every parent has the time to be in constant communication with their student’s teacher. For teachers, transparency can have a distinctly negative connotation. In the political debate, the word is often used in connection to hot button issues like posting teacher salaries and benefits publicly or publishing test scores. And within the school walls, transparency can feel like judgement. “I try to become a bridge between the quantifiable and the qualifiable.” But what if teachers embraced the idea of transparency as a form of activism, a way of shining light on what works in the classroom? Opening one’s classroom to public scrutiny isn’t an easy thing to do. Being transparent is a decisive action and can be used as a tool. Related
Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens Uttrycken vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet har fått ökad tyngd genom en ny bestämmelse i 2010 års skollag. Vetenskaplig grund innebär att kritiskt granska, pröva och sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang. Beprövad erfarenhet innebär att lärare stödjer sig på erfarenheter som prövats under en längre tid, som är granskad och dokumenterad. Den bästa tillgängliga kunskapen inom ett givet område är det som betraktas som evidens. Evidens kommer ursprungligen från det medicinska området. Till skillnad från den medicinska forskningen spelar sammanhanget större roll inom utbildningsområdet. Vetenskaplig grund Om utbildningen ska kunna bedrivas på vetenskaplig grund ställer det krav på både undervisningens innehåll och utformning. Ett krav är att skolan ska använda ett vetenskapligt förhållningssätt. För att lärare ska kunna bedriva en undervisning på vetenskaplig grund krävs att skolan tar del av nya vetenskapliga rön. Beprövad erfarenhet Allas ansvar Skolverkets uppgift
6 Videos That Will Inspire You To Teach There is nothing like a great video clip to inspire you as a teacher or to share with your students to encourage their passions. Here are seven videos that will make you think, remind you why you love teaching and be something you can share with colleagues as we head back to class this fall. Aubri's Rube Goldberg Machine Link: Technology Can't Replace Love Link: PIP Link: What Adults Can Learn From Kids Link: In this video, Adora Svitak talks about the power of kids to follow their passions when supported by adults. Wright's Law Link: I hope there is a video here that speaks to you, reminds you what you love most about being in the classroom or excites you for the new school year. Krissy Venosdale is an Innovation Coordinator, creative spirit and lifelong learner.
The Secret to Raising Smart Kids A brilliant student, Jonathan sailed through grade school. He completed his assignments easily and routinely earned As. Jonathan puzzled over why some of his classmates struggled, and his parents told him he had a special gift. In the seventh grade, however, Jonathan suddenly lost interest in school, refusing to do homework or study for tests. As a consequence, his grades plummeted. Our society worships talent, and many people assume that possessing superior intelligence or ability—along with confidence in that ability—is a recipe for success. The result plays out in children like Jonathan, who coast through the early grades under the dangerous notion that no-effort academic achievement defines them as smart or gifted. Praising children's innate abilities, as Jonathan's parents did, reinforces this mind-set, which can also prevent young athletes or people in the workforce and even marriages from living up to their potential. Other researchers have replicated our results.
Finding the Most Creative Ways to Help Students Advance At Their Own Pace In 2005, New Hampshire’s Department of Education set a policy requiring schools to implement a competency-based system, but didn’t define the specific skills each school would be expected to master. State education leaders hoped that the policy would push schools towards a system in which students would not advance unless they could demonstrate proficiency in every core competency. But schools across the state have interpreted the directive in very different ways and set those competencies both broadly and narrowly. “There wasn’t any training nor was there funding for it,” said Ryan Kaplan, Principal of Windham High School in New Hampshire.” Every school had to figure it out on their own.” The question of student pace — the main feature of a competency-based system — has not been the most important to Windham teachers and administrators. Bernasconi is skeptical of allowing each student to move at his own pace through content, worrying that a system like that will lose its rigor. Related