background preloader

Bedömning

Bedömning
Related:  Bedömning

Elevledda utvecklingssamtal | skolfröken fräken För åttonde terminen i rad arbetar jag med elevledda utvecklingssamtal. Jag skulle bara vilja säga ”Jabbadabbbadoo”! Under mina år som lärare finns det två saker som sticker ut och verkligen har förbättrat mitt yrke. 1) Digitala whiteboarden, våra active boards, som vi nu har haft i säkert sju-åtta år. 2) Elevledda utvecklingssamtal, genialiskt! Vi var några lärare som bestämde oss för att prova elevledda utvecklingssamtal och nu är vi fast. Vi börjar med elevledda samtal redan i ettan. Det pågår två till tre samtal samtidigt i klassrummet, de sitter utspridda med ryggarna mot varandra. Lyckokänslan jag får termin efter termin i magen är svårslagen. Jag jämför med mina barns utvecklingssamtal och tidigare traditionella jag själv hållit i. Vad gör då jag under pågående samtal? Vad tycker eleverna? Vad tycker föräldrarna? Vad tycker jag?

Synligt lärande lucka 17 Lucka 17Det här med återkoppling i två riktningar - hur kan man göra? Återkoppling från lärare till elevEffektiv återkoppling kommer "i rätt tid" och upplevs av eleverna vara "bara till mig" och "just vad jag behöver för att få hjälp att gå vidare". I några studier har man kommit frram till att det inte alltid blir så. Carless (2006) kom frm till att merparten av den återkoppling lärare ger vänder sig till hela klassen och det mesta av den tas inte emot av någon elev - eftersom ingen enskild elev tror att den gäller honom eller henne. Lärare anser att deras återkoppling är betydligt mer värdefull än vad eleverna gör, elever kan uppleva återkoppling förvirrande, ickemotiverad och inte förståelig. ett annat fall kan vara när elever tror att de har förstått lärarens återkoppling när de inte har det. Då blir det svårt att tillämpa den i sin inlärning. Att "rätta" uppgifter eller arbeten, texter ger naturligtvis återkoppling på nivå 1, uppgiftsnivå och detta gör alla lärare. Lästips...

Strategier för bedömning för lärande – konkreta exempel Denna sida är under arbete men redan nu kan du hitta exempel som du kan använda om du vill! För att en undervisningssituation ska kunna sägas vara formativ krävs att jag som lärare hjälper eleverna att skaffa sig strategier för att nå en högre nivå och en mer fördjupad lärprocess. Det här är enligt min mening ett eftersatt område i svensk skola. Strategier för lärande är enligt min åsikt en svår del av undervisningen. Här är några exempel på hur sådana igångsättningsprocesser kan se ut (se också min sida om matriser och planeringar, de hänger ihop med det formativa arbetet): Självskattning och strategier. Strategier för att planera arbete är ett underskattat område. Strategier för att komma ihåg uppgifter, tider, detaljer, genomgångar behövs och aldrig tidigare har det varit så enkelt att tillämpa tekniken för att komma åt detta. Strategier för tidsuppfattning behöver också ofta tränas.

The Big five | Bedömning för lärande I novembernumret 2011 av tidskriften Pedagogiska Magasinet publicerades min artikel ”The Big 5” och artikeln startade en lavin. Bland annat startades en facebook-grupp där pedagoger inom förskola och skola diskuterade frågor som handlade om innehållet i artikeln. Under det senaste halvåret har jag besökt ett stort antal skolor, från Malmö i söder till Storuman i norr. I denna artikel kommer jag att: Presentera innebörden i uttrycket ”The Big 5”.Konkretisera ”de fem förmågorna” som utgör ”The Big 5”. Vad menas med ”The Big 5”? De flesta människor kopplar säker samman uttrycket ”The Big 5” med de fem vilda djur (leopard, elefant, noshörning, afrikansk buffel och lejon) som jagas på de afrikanska savannerna. AnalysförmågaKommunikativ förmågaBegreppslig förmågaFörmågan att hantera informationMetakognitiv förmåga Lockelsen med dessa fem förmågor är att de är generella, d.v.s. ”The Big 5” finns i alla skolämnen (om än med olika vikt beroende på ämne) och för alla årskurser. Göran Svanelid

Kunskapsvägg Nu har jag uppdaterat alla ämnen för åk 4-6. Även här har jag ändrat det som är reviderat i Lgr 11 men jag har också hittat en del småfel samt gjort någon ny skrivning (ser ni några fel hör gärna av er då det är lätt att missa). Eftersom det är en hel del som är lika i de tre no-ämnena biologi, fysik och kemi så har jag även gjort en gemensam fil där jag har satt samman det som är lika i det centrala innehållet i samma moln. Klicka på bilden för att komma till respektive ämne där pdf finns att ladda ner. För dig som har kunskapsväggen sedan tidigare finns här en förteckning på vad som är ändrat. Flera har hört av sig och önskat få mallen som jag har använt när jag har gjort kunskapsväggen. Hoppas att ni som efterfrågat mall kan få nytta av detta. För nästan 3,5 år sedan skapade jag kunskapsväggen för åk 1-3. Nu har jag under de två senaste läsåren jobbat på mellanstadiet och använt mig av den för åk 4-6 med mina elever för att synliggöra lärandet för dem.

Om Christian Lundahl Christian Lundahl är professor och universitetslektor på institutionen för utbildning, Karlstad universitet och Stockholms universitet. Lundahl bedriver forskning om prov, betyg och intelligensmätningar i ett historiskt och internationellt perspektiv, bl.a. inom ramen för ett VR-finansierat foass-projekt. Disputerade 2006 på avhandlingen: Viljan att veta vad andra vet. Kunskapsbedömning i tidigmodern, modern och senmodern skola. 2009 kom Lundahl ut med boken Varför nationella prov? Lundahl ingår i flera internationella nätverk kring bedömning, utvärdering och utbildningspolitik samt i ett komparativt projekt kring bedömning och meritokrati finansierat av Deutsche Forschungsgemeinschaft (DFG).

Framgångskartan – ett sätt att synliggöra lärandet Efter två förkylningar och mässan NKUL i Norge har jag äntligen lyckats ta mig samman och skrivit ihop denna text. En text som jag sett väldigt mycket fram emot att skriva sedan jag fick frågan. Om Josef Holmqvist (@holmqvist85 på Twitter) Jag heter Josef Holmqvist. Jag mottog fredagen den 3e maj min lärarexamen som ger mig behörighet att undervisa elever i ämnena idrott och hälsa (år 1 grundskola – år 3 på gymnasiet) samt naturkunskap (3-9 Bi, Fy, Ke och NK på gymnasiet). Sedan november 2012 jobbar jag i ett utbildningsföretag som heter Creaza. Om – varför jag skriver här På SETT lyfte pedagogikforskaren Christian Lundahl en metod jag utvecklat med mina elever på mellanstadiet på Magnarps skola. Om – metodens namn Först lite om namnet PMW – en framgångskarta. Om – varför PMW – en framgångskarta För läraren kan PMW användas som en pedagogisk dokumentation för att se vad eleven upplever att den kan eller som var nytt för den. Om – för vem och hur fungerar metoden? Kort punktlista kring PMW

Matriser & kunskapskrav Om matriser Matriser av olika slag är ytterst ett sätt att tydliggöra relationen mellan mål, undervisning och bedömning. Att tydliggöra mål, undervisningsprocesser och hur bedömningen både mäter och understödjer lärandet bör vara en central utgångspunkt i undervisningsplaneringen. Att fundera över det som kallas alignment, dvs hur mål, undervisning och bedömning ligger i linje med varandra, bidrar till att läraren bättre får syn på ämnets eller kursens bärande innehåll. Redan under planeringens av undervisningen är det viktigt att ställa sig frågor som: Vad är centrala kunskaper i momentet, hur undervisar jag kring dem och hur bedömer jag dem så att undervisningsprocesserna stöds, och hur ser jag till att eleverna blir allsidigt bedömda avseende både innehåll och nivå? Vad är kunskapskrav? Kunskapskraven anger vad som krävs i skolan vid olika årskurser. I läroplanerna är kunskapskraven framskrivna i tabeller (Skolverket använder i det sammanhanget inte ordet matriser).

Sommarläsning #3 I slutet av sommarlovet kastade en lärare ut en skolfråga på Twitter: Vilken är din största utmaning inför kommande läsår? Mitt svar blev: Att följa upp vad varje elev lär sig genom min undervisning. Det var starkt inspirerat av läsningen av John Hatties bok Synligt lärande för lärare, som jag precis avslutat. Skolforskaren John Hatties stora studie om effektiva arbetsmetoder i skolan är nog känd för de flesta på skolan. Två saker som Hatties studie visar är betydelsen av kollegialt samarbete och vikten av återkoppling (feedback). Återkopplingens betydelse är kanske det som blivit mest uppmärksammat i Hatties studie. En annan sak som Hattie lyfter är vikten av att välkomna misstag och att skapa en atmosfär i klassrummet där misstag ses som möjligheter till lärande – ett viktigt första steg till lärande. ”Jag har missat mer än nio tusen skott under min karriär.

Related: