background preloader

Så funkar riksdagen

Så funkar riksdagen
Rätten att rösta är en förutsättning för demokrati. När vi röstar väljer vi vilka partier och personer som vi tycker bäst företräder våra åsikter i riksdag, kommun, landsting och i EU-parlamentet. Olika frågor bestäms på olika nivåer. Foto: Lars Brundin, TT. Under många år var det mycket små grupper i samhället som hade rätt att rösta till riksdagen. Förmögenhet, inkomst och kön avgjorde om man fick rösta eller inte. Foto: Riksdagens arkiv. I dag får alla som är 18 år och svenska medborgare rösta i riksdagsvalet. Foto: Melker Dahlstrand. Att få uttrycka sina tankar och känslor är en mänsklig rättighet och en central del av demokratin. Foto: Jonas Ekströmer, TT. Tryckfrihet är också en demokratisk rättighet. Foto: Roger Turesson, TT. Genom offentlighetsprincipen har vi stora möjligheter att följa vad riksdag, regering och våra myndigheter gör. Foto: Stefan Frank Jensen, TT. Foto: Fredrik Sandberg, TT. Foto: Berit Roald, TT. Någon har sagt att demokratin måste erövras varje dag. Bild 1 av 9 Foto: Related:  Samhällskunskap

Grundlagarna Sverige har fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Dessutom finns riksdagsordningen – ett mellanting mellan grundlag och lag. Svåra att ändra Grundlagarna står över alla andra lagar. Med det menas att innehållet i våra övriga lagar aldrig får strida mot vad som står i grundlagarna. Grundlagarna är svårare att ändra än andra lagar. För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls ett allmänt val mellan de två besluten. Folkomröstning i grundlagsfråga Det är också möjligt att anordna en folkomröstning i en grundlagsfråga. Resultatet av en sådan folkomröstning är bindande.

Startsida - Statistiska centralbyrån Riddare (LättLäst) Riddare (LättLäst) Riddaren har blivit en symbol för den gode hjälten. Han är snäll och inte rädd. Riddaren är lätt att känna igen. Riddarna är ofta med i sagor och på film. Men på riktigt var det inte likadant. Riddarna var den finaste sortens krigare på medeltiden i Europa. Men det fanns riddare som inte hade slott eller ägde land. Första korstågen Under 1000-talet blev det populärt att besöka platser där man trodde att Jesus levat. Jerusalem styrdes av då av muslimer. I många år kämpade kristna riddare mot muslimska krigare om makten över Jerusalem. Riddar-sällskap Många korsriddare gick samman i olika sällskap. Hur blev man riddare? De flesta riddare kom från en adlig släkt. Ceremonin när någon utsågs till riddare kallades dubbning. Ibland kunde dubbningen gå snabbt. Lång utbildning Det var lång utbildning för att bli riddare. Page I början kallades den unge pojken för page. Vid fester fick pagen servera och hjälpa till. Väpnare Då pagen blev 14 år fick han bli väpnare. Att bli dubbad

Vad är grejen med politiska partier? För bildmaterialet på SO-rummet gäller i allmänhet olika typer av licenser. Många av bilderna är upphovsrättsskyddade medan andra har Creative Commons-licenser eller andra liknande licenser. Några av bilderna är helt fria att använda. Om du vill bruka en bild i eget syfte, så måste du själv ta reda på om bilden är fri att använda eller vilka villkor som gäller. Detta gör du genom att klicka på bildlänken som finns under de flesta bilderna. SO-rummet ansvarar inte för andras användning av webbplatsens material. Vi vill gärna att SO-rummet används som kunskapskälla, till exempel av elever och lärare i skolundervisningen. *För användning av texterna i avsnitten om Världens länder (hi, ge och sh) hänvisar vi till Landguiden som drivs av Utrikespolitiska institutet.

Några texttyper Folkrätt - Sakpol.se Som namnet antyder så består folkrätten av lagar som reglerar relationerna mellan folk, till skillnad från inomstatliga lagar som enbart gäller för en stats medborgare. Även om begreppet folk används så är det stater och dess regeringar, inte människor, som är de huvudsakliga subjekten för lagarna. Folkrätten är den offentliga delen av internationell rätt, som även innefattar internationell privaträtt. Den folkrätt som tillämpas idag har sin grund i principen om staters suveränitet som växte fram under 1600-talet. Med bildandet av Förenta Nationerna 1945 förändrades dock folkrätten dramatiskt. Idag utgör FN-stadgan, de internationella domstolarna och den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna betydande delar av den moderna folkrätten. Hur formas folkrätten? Folkrätten utgörs av internationella regler och avtal som sluts mellan stater. Folkrättens regler och avtal tillkommer på två olika sätt, som har betydande skillnader för hur folkrätten sedan tillämpas.

Folkrätten: Folkmord Vad betyder egentligen folkmord? Vad är en humanitär intervention? Vad innebär statens suveränitet? Vad är brott mot mänskligheten? Ibland är det svårt att förstå vad alla begrepp och uttryck inom FN-världen betyder. Här förklarar vi några vanligt återkommande begrepp inom Skyldighet att skydda. Humanitär intervention En humanitär intervention har använts som benämning på en åtgärd som det internationella samfundet vidtar då mänskliga rättigheter kränks och man vill säkra de humanitära förhållandena för dessa människor. FN har som uppgift att skydda och respektera de mänskliga rättigheterna i enlighet till FN-stadgans artikel 1 (3) och artikel 55. Inom ICISS - kommissionens rekommendation är att man inte använder begreppet ”humanitär” i sammankoppling med någonting militärt, utan att man snarare pratar om endast intervention eller militär intervention. Statens suveränitet FN-stadgan har lagt grunden för internationell lag och folkrätt och baseras på stater som rättsobjekt. Folkmord

Fakta om dödsstraffet 2014 Dödsstraffet Mänskliga rättigheter Amnesty Globala siffror Minst 607 människor avrättades i 22 länder under 2014. Det är en nedgång med 22 procent jämfört med 2013, då Amnesty kunde bekräfta att minst 778 avrättningar genomförts i 22 länder. Detta är siffror på bekräftade avrättningar. Mörkertalet är stort eftersom många länder hemlighåller uppgifter om antalet dödsdömda och antalet avrättningar De flesta avrättningar genomfördes i Kina, Iran, Saudiarabien, Irak och USA. I Kina avrättades fler personer än i alla andra länder tillsammans. Under 2014 har bara 22 länder i världen - ungefär en tiondel av världens länder - genomfört avrättningar. 140 av världens länder - mer än två tredjedelar - har avskaffat dödsstraffet i lagstiftning eller praktiken. Straffomvandlingar eller benådningar av dödsdömda skedde i 28 länder under 2014. Minst 2 466 dödsdomar avkunnades i 55 länder, vilket är en stor ökning från 2013, då 1 925 dödsdomar avkunnades i 57 länder. Minst 19 094 människor satt i dödscell i slutet av 2014.

Related: