background preloader

Världens språk : Språkkrav

Världens språk : Språkkrav
Related:  Nordiska språk & minoritetsspråkSpråkhistoriaAllmänt om språk

Utländskhet: Den svenska främlingsfientlighetens historia | NE SKOLA Nationalencyklopedin Ingvar Svanberg, NE-medarbetare och forskare verksam vid Uppsala universitet Främlingskap i Sverige har åtminstone under det senaste århundradet ofta handlat om färgnyanser. Själv född med mörkt hår och bruna ögon har jag ibland setts som sydlänning. Några gånger har jag till och med fått uppleva främlingsfientliga tillmälen som ”jävla svartskalle” och ”här i Sverige gör man...”. Det har förstås i sig varit nyttigt att uppleva, men inget som direkt bekommit mig eftersom jag veterligen inte har några utländska anor att försvara. Färgseende Journalisten Christian Catomeris – aktuell med boken Det ohyggliga arvet – kan berätta om direkt motsatta erfarenheter. Ännu på 1950- och 60-talen tillmättes ögon- och hårfärg stor betydelse. I storstäderna var erfarenheterna andra, mer komplexa, men man betonade också där färger. Strukturellt förtryck Vi och dom-perspektivet är givetvis uråldrigt och är förmodligen en förutsättning för människan som gruppvarelse. Seg struktur Ensartade mönster

European word translator: an interactive map Enter one or two lower-case English words to see translations from Google Translate. This site is an old side-project that I'm planning to shut down around the end of 2017. It's been a fun project and I'm grateful for the encouraging and helpful feedback I've received. Examples: banana the cat she runs Random words: awareness risk A few things to keep in mind: Translations are generated by Google Translate. Translation not available Sorry, this page does not yet translate proper nouns (such as names of people or places) or words in languages other than English. Try typing another word or two, or click one of the examples below the input box.

Analysis Fighting talk: how Tommies found a common language in the trenches In 1917, as America was drawn into the first world war, several glossaries of trench language were published by recruiting offices and newspapers. "Men from the front declare that a knowledge of this trench jargon is quite essential," reported the New York Literary Digest of the Recruits' Primer of Trench Idiom in 1917. "Without it the language would be unintelligible." Given the ever-present threat of attack, it's no surprise that efforts were made to ensure recruits could understand commands. Sparked a century ago this week with the assassination of Franz Ferdinand and entangling 135 countries, the Great War saw men fight side-by-side with fellow soldiers they could barely understand. For one, the British were allied with the French. The Allies also enlisted Chinese labourers for service on the Western Front. Then there were Russian-speaking Jewish immigrants, often lacking the fluency of their fellow soldiers. These immigrants "were expected to muddle through", says Currie.

Samling om nationella minoriteter | NE SKOLA Nationalencyklopedin Samling I Sverige finns fem erkända nationella minoriteter och lika många erkända minoritetsspråk. EU:s ramkonvention om skydd för nationella minoriteter ratificerades 2000, och en ny lag trädde i kraft 2010. Ändå kan det vara svårt att hitta samlad information om judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Utländskhet: den svenska främlingsfientlighetens historia Främlingskap i Sverige har åtminstone under det senaste århundradet ofta handlat om färgnyanser. » Utländskhet: den svenska främlingsfientlighetens historia Försonande vitbok om romer Ständigt ifrågasatta, ständigt på sin vakt. » Försonande vitbok om romer Tornedalen: Svensk minoritetspolitik Ofta hör vi från olika länder i världen talas om hur centralmakten förhållit sig till den ena eller andra minoriteten. » Tornedalen: Svensk minoritetspolitik Romer: Resandefolket År 2000 erkände Sverige romerna som nationell minoritet. » Romer: Resandefolket Samepolitik: Rasism och diskriminering » Samepolitik:Rasism och diskriminering

Karin Bojs: När vårt språk kom hit Nya rön som blev offentliga i veckan har i princip löst en fråga som forskare har tvistat om i hundra år: varför halva jordens befolkning talar indoeuropeiska språk. Den senaste tiden har det tidiga 1900-talets rasbiologi fått mycket uppmärksamhet. Sveriges television sände nyligen en dokumentär av Maja Hagerman om rasbiologisk dokumentering av samer. Björn af Kleen här på DN har skrivit reportage om Karolinska institutets samling av skallar. Båda har gjort utmärkta jobb. Utmärkande för rasbiologin var inte bara att den var rasistisk och oetisk. Visst var det tidiga 1900-talets genetik en inspiration - särskilt Mendels återupptäckta rön om arvsanlag. En av de mest tongivande var arkeologen och lingvisten Gustaf Kossinna (1858-1931). Det stora misstaget som Gustaf Kossinna och många av hans efterföljare har gjort, är själva tankemönstret att människor kan delas in i distinkta raser. Så är det inte. Modern genetik visar i stället att vi alltid har rört på oss och blandat oss med varandra.

Bethelen: Maskrosen Margit Bethlen, 1927 - 1970, var en författare från Budapest i Ungern, som har skrivit en del kända noveller. Under min lärarutbildning på Högskolan i Falun, under tidigt 1990-tal, studerade vi olika skönlitterära former, bland annat noveller. Jag mötte då för första gången novellen Maskrosen. Den skrev jag nästan genast ner på min rassliga skrivmaskin, ord för ord, eftersom den berörde mig så starkt. Som en maskros, när den är som allra vackrast, som en boll av spetsar, där varje frö är redo att kasta sig ut i världen. Maskrosen av Margit Bethlen Han var ett riktigt stadsbarn, bodde fem trappor upp och delade rum med familjens åtta övriga personer. På dagarna strövade han omkring på gatorna, tiggde när han fick tillfälle till det och försummade aldrig att ta hand om sådant som folk råkade låta ligga obevakat. Han var en snäll, renhjärtad, givmild och ärlig liten busunge, ful i mun och smutsig om händerna. En dag tog han sig upp på bakre bufferten på en spårvagn.

WALS Online - Nordiska språk "Språk öppnar dörrar", brukar man säga. Språkkunskaper kan ge möjligheter till utbildning, arbete och kulturella upplevelser. När det gäller de nordiska språken handlar det inte i första hand om att lära sig prata norska eller danska, utan att lära sig förstå och kommunicera med personer som talar och skriver på ett annat nordiskt språk. Nordiska språk är grannspråk Nordiska språk är benämningen på de nordgermanska språken danska, svenska, norska, isländska och färöiska. Vi har förstås också många andra språk i Norden, till exempel grannspråken i det sammanhängande samiska språkområdet i Norge, Finland och Sverige och andra minoritetsspråk samt nordiska teckenspråk. Nordiska språk i styrdokumenten Enligt läroplanen ska alla elever i grundskolan få grundläggande kunskaper om nordiska språk och nordiskt kulturarv. Det nordiska perspektivet syns även på kursplanenivå. Resurser för ökad förståelse

Svenska Akademien varnar för kränkande ord Snart kommer den 14:e upplagan av Svenska Akademiens Ordlista, SAOL, ut. I den nya versionen kommer bland annat extra känsliga ord att presenteras tillsammans med förslag på ord som kan användas istället. – Vi avråder genom att tillråda. – Vi säger att man hellre ska använda ”same” och ”inuit” än ”lapp” och ”eskimå” till exempel. Påverkas av samtiden – Och på ”hedersmord” står det nu att man hellre bör använda ”hedersrelaterat mord”. Varför gör ni detta just nu? – Tja, frågan är snarare varför vi inte har gjort det tidigare? Den elektriska flickan Ulf Nilsson Den elektriska flickan Man brukar tala om brinnande och förtärande kärlek. Men det är bara ljumt prat i jämförelse med den heta historia jag nu ska berätta. Den utspelade sig någon gång i början av seklet i en liten by i skogstrakterna i Blekinge. Det var när elektriciteten var ny och man även ute på landet kunde få elektriskt lyse vid köksbordet. Just när strömmen drogs till denna by föddes en flicka. Flickebarnet var ilsket och skrek och skrek. Det gick inte riktigt som han hoppats. Efter två år hade hon vuxit till sig. Det var något märkligt med flickan, det såg föräldrarna genast. Det kunde också spraka om henne och ibland om nätterna var hon liksom självlysande. Flickan hade energi på något vis, det var alla ense om. Hade föräldrarna varit riktigt uppmärksamma så skulle de anat oråd. – Det var en underbar trollerikonst hon lärt sig, sa hennes mor och far bara och applåderade. Det sprakade alltid i radioapparaten när hon kom in i rummet. Där slutar historien.

Var talades det indoeuropeiska urspråket? – Curie Man har länge vetat att de indoeuropeiska språken är besläktade och har ett gemensamt ursprung: de kan alla spåras tillbaka till ett gemensamt urspråk. Genom språkhistorisk forskning har man kunnat kartlägga släktskapet mellan språken, identifiera den gemensamma kärnan i språken och rekonstruera ungefär hur det gemensamma urspråket kan ha sett ut. De lingvistiska huvuddragen i detta språk är således kända, men man vet betydligt mindre om de förhistoriska människor som kan antas ha talat detta språk. Det har visat sig vara mycket svårt att knyta språket till någon specifik plats på kartan. Men det har inte hindrat forskarna från att försöka leta efter den här mytomspunna platsen. Men nu verkar det faktiskt finnas nytt hopp för den här frågan! För två år sedan publicerade forskare från bl.a. Dessa resultat är oerhört spännande för en språkhistoriker! Jag tror faktiskt att vetenskapen står inför ett verkligt genombrott här.

språkvård, språkrådet - Institutet för språk och folkminnen Nyordslistor Listorna publiceras en gång om året i tidskriften Språktidningen, och här på vår egen webbplats. Om orden i våra listor Orden i Språkrådets nyordslistor är inte alltid helt nya, men de har ökat i användning eller varit aktuella under året. De flesta nyord i listorna är goda tillskott till svenskan, men det kan förstås finnas enstaka ord som upplevs som nedsättande, krångliga, onödiga, mycket vardagliga etc. När det är på sin plats, påpekar vi sådant. Nyordslista för 2016 Nyordslista 2016 (pdf, 180.1 kB) Tidigare års nyordslistor Här kan du läsa tidigare års nyordslistor i pdf-format. 2015 (pdf, 67.7 kB)2014 (pdf, 82.7 kB)2013 (pdf, 699.1 kB)2012 (pdf, 582.6 kB)2011 (pdf, 126.3 kB)2010 (pdf, 138.2 kB)2009 (pdf, 20.3 kB)2008 (pdf, 16.8 kB)2007 (pdf, 26.9 kB)2006 (pdf, 97.2 kB)2005 (pdf, 111.1 kB)2004 (pdf, 159.2 kB)2003 (pdf, 58.5 kB)2002 (pdf, 50 kB)2001 (pdf, 126.9 kB)2000 (pdf, 25.2 kB)

Related: