background preloader

Kollegialt lärande bäst metod vid implementering av ny kunskap i skolan

Hur kan ny kunskap fångas upp, anpassas och integreras i skolan? Det har utvärderings- och forskningssekretariatet vid riksdagsförvaltningen studerat. Resultaten i rapporten presenteras idag vid en öppen utfrågning i riksdagshuset. På uppdrag av utbildningsutskottet har utvärderings- och forskningssekretariatet vid riksdagsförvaltningen genomfört studien ”Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan”. Syftet är att öka förutsättningarna för ett välgrundat politiskt beslutsfattande. Rapporten handlar om hur ny kunskap kan fångas upp, anpassas och integreras i skolan. Istället för att fokusera på vad som inte fungerar bra har rapportens författare valt att finna faktorer som underlättar kunskapsimplementering. – Målet med rapporten har varit att lyfta fram olika faktorer som är viktiga att ta hänsyn till när man bygger upp en organisation som på ett effektivt sätt kan ta till sig ny kunskap, säger han. John Miller

http://www.skolporten.se/fou/kollegialt-larande-bast-metod-vid-implementering-av-ny-kunskap-i-skolan/

Related:  Kollegialt lärandeKollegialt lärande

»Bra! Tack läraren!« Det är en solig eftermiddag på Globala gymnasiet som tronar i en vit byggnad på höjden mellan den trafikerade Hornsgatan och åttiotalshusen i sluttningen ned mot Tantolunden på Södermalm i Stockholm. Här går förstaringarna Hanna Hellström och Sara Vaghult. De läser naturvetenskapsprogrammet sedan ett drygt halvår tillbaka och i klassen finns det många nivåer av kunskap bland eleverna i olika ämnen även om många hade höga betyg, konstaterar de. När de ska beskriva hur en bra lärare är kommer flera aspekter upp. Inte sträng men bestämd, låter en beskrivning.

Kollegialt lärande nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling Vad händer egentligen i klassrummet? Hur går undervisningen till? Vad fungerar och vad fungerar inte? Dörren till klassrummet är stängd och det är ovanligt att lärare talar med varandra om sin undervisning, påpekar den nyzeeländske forskaren John Hattie i ”Visible learning”. När lärare tillsammans med kolleger analyserar och utvärderar sin undervisning leder det till ett bättre resultat hos eleverna. Det är en av de viktigaste framgångsfaktorerna och det vetenskapliga stödet för effekterna är starkt.

BFL i undervisning – en metodöversikt BFL i undervisning – en metodöversikt Innehåll:En metodöversikt1 Tydliggöra mål och kriterier för framgång >>2 Skapa aktiviteter som synliggör lärandet >>3 Återkoppling som för lärandet framåt >>4 Aktivera eleverna som lärresurser för varandra >>5 Aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess >> Bedömning för lärande i undervisning Skolforskaren Dylan Wiliam som tagit fram de fem bedömning-för-lärande-strategierna har också presenterat praktiska tekniker som kan användas för att arbeta med strategierna i undervisning. Framgång i undervisningen Tilltro till varje elevs förmåga, att skolan anpassar undervisningen efter varje elev och att lärarna fungerar som tydligare ledare – det är tre viktiga faktorer för en framgångsrik undervisning. Det visar en sammanställning av aktuell forskning som Skolinspektionen har tagit fram. Här kan du ladda ner sammanställningen.

Att leda pedagogiska samtal – svårare än man kan tro Hur lär man sig att bli samtalshandledare? Elisabeth Åsén Nordström har tittat på hur läroprocessen ser ut för de lärare som lär sig bli pedagogiska handledare. Det hon såg var att skolan och förskolan behöver satsa på att utveckla samtalskompetens och se det som en pågående utvecklingsprocess. Varför blev du intresserad av ämnet? – Jag har arbetat regionalt med skolutveckling i Stockholms län och såg att vissa förändringsprocesser ute i förskola och skola gick väldigt bra, andra inte alls. När jag tittade närmare på det såg jag att samtalet verkade vara en nyckel, där man förde mycket samtal kring förändringen gick processen bättre.

Lärmodul - "Kollegialt lärande, att arbeta tillsammans" Kollegialt lärande och formativ bedömning, Skolverket Titta på filmen och diskutera sedan frågorna. Diskussion Vilka erfarenheter har du av effektiv kompetensutveckling? Vad är utmärkande för den?

Kollegialt lärande Skolverket (2012) har gjort en kartläggning kring centrala aspekter med avseende på effektiv kompetensutveckling. Det en genomgång av svensk och internationell forskning samt utvärderingar kring vilka kompetensutvecklingar som är framgångsrika. En slutsats som kan dras utifrån rapporten är att det råder samstämmighet kring värdet i att arbeta med kompetensutvecklingsinsatser som bygger på kollegial samverkan inom ramen för den reguljära verksamheten. De förutsättningar som återkommer är att insatserna ska vara centralt understödda, systematiska och helst ledda av någon utifrån. Enligt Lars-Åke Bäckman (2012) rekommenderar inte Skolverket någon speciell metod. Men det är viktigt att ”man som lärare vet vad olika metoder är bra på" och att de kan kopplas till de utvecklingsbehov man har.

När skolan är som allra bäst Receptet – men det återkommer vi till – heter forskning. Skolan har bestämt sig för att jobba i enlighet med vad forskningen säger. Johanna Lundén minns när personalen på Nossebro skola samlades till det första mötet efter sommarlovet 2007. I aulan var det allvar. Skolchefen skojade inte ens om sitt fotbollslag. Istället visade han niondeklassarnas betyg. Elev på min egen lektion Enligt Hatties ”Visible learning” är det få saker man kan göra som lärare som ger större positiv effekt på elevernas skolprestationer än att videofilma sin egen undervisning i syfte att hitta områden att förbättra. Jag har varit inne på det här spåret ett tag, bland annat genom att utsätta mig för observation (även om Robert Coes artikel om klassrumsobservation gjort mig en smula konfunderad, vilket jag skriver om här), men just videofilmande har jag av någon anledning skjutit framför mig. Ända tills förra veckan. Efter att ha förklarat för eleverna varför jag ville filma lektionen var det bara att ta ett djupt andetag, placera paddan längst bak i klassrummet och kasta sig upp på hästen!

Related: