background preloader

Kollegialt lärande bäst metod vid implementering av ny kunskap i skolan

Hur kan ny kunskap fångas upp, anpassas och integreras i skolan? Det har utvärderings- och forskningssekretariatet vid riksdagsförvaltningen studerat. Resultaten i rapporten presenteras idag vid en öppen utfrågning i riksdagshuset. På uppdrag av utbildningsutskottet har utvärderings- och forskningssekretariatet vid riksdagsförvaltningen genomfört studien ”Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan”. Syftet är att öka förutsättningarna för ett välgrundat politiskt beslutsfattande. Rapporten handlar om hur ny kunskap kan fångas upp, anpassas och integreras i skolan. Istället för att fokusera på vad som inte fungerar bra har rapportens författare valt att finna faktorer som underlättar kunskapsimplementering. – Målet med rapporten har varit att lyfta fram olika faktorer som är viktiga att ta hänsyn till när man bygger upp en organisation som på ett effektivt sätt kan ta till sig ny kunskap, säger han. John Miller Related:  Kollegialt lärandeKollegialt lärande

Vad är en bra lektion? Ett vanligt och djupt rotad sätt att se på undervisning är att den som vet något ska berätta och visa för den som ska lära sig. Undervisning betraktas då som något som ska överföras till andra. Forskning visar dock att elevers skolframgång avgörs av i vilken mån lärarna lyckas försätta sig i elevens position. På så sätt kan pedagogerna utforma undervisningen så att den bygger på de attityder, färdigheter, kunskaper, intressen och behov som just de aktuella eleverna har. Elever kommer till klassrummet med föreställningar om hur världen fungerar. Variation av arbetsformerForskning har visat att en variation av arbetsformer är fördelaktigt för elevers måluppfyllelse och engagemang i sitt eget lärande. Undervisning kan också ske genom utomhusaktiviteter utanför klassrummet. Kamrater kan hjälpa varandra"Peer learning" är ett område som uppmärksammats i internationell forskning för att förbättra elevers lärande i klassrummet.

Kollegialt lärande nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling Vad händer egentligen i klassrummet? Hur går undervisningen till? Vad fungerar och vad fungerar inte? Dörren till klassrummet är stängd och det är ovanligt att lärare talar med varandra om sin undervisning, påpekar den nyzeeländske forskaren John Hattie i ”Visible learning”. När lärare tillsammans med kolleger analyserar och utvärderar sin undervisning leder det till ett bättre resultat hos eleverna. Lära och lära om Enligt John Hattie bör läraryrket kännetecknas av ett kontinuerligt och systematiskt lärande. Skolverkets kommande satsning på matematik ska baseras på kollegialt lärande, vilket kan ge lärare och rektorer skolutvecklingsverktyg som de också kan använda inom andra ämnesområden. Kritiskt granska sitt eget och andras arbete Det som kallas kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap och färdigheter. Kollegial fortbildning påverkar Text: Thomas Ernald

”Lär av den franska skolans metod att avlasta lärarna” Arbetsspecialisering behövs i skolan. Risken är att de dåliga Pisaresultaten leder till att lärarna tvingas till nya uppgifter utöver undervisandet. I stället måste vi söka lösningar där lärarna får mer tid för sin profession, som man exempelvis gjort i Frankrike, skriver ledarskapsprofessorn Lars Strannegård. Sällan har en nyhet engagerat debattörer från så många samhälleliga sektorer som de rekordusla resultaten från Pisaundersökningen. Sällan har heller en nyhet skapat så mycket konsensus. När man synar lösningarna i sömmarna så framträder dock en tydlig bild. Idén med att ha lärare anställda är att de skall undervisa, men denna aktivitet har blivit till en av många andra. Inom organisationsteorin har de senaste årens utveckling inom läraryrket ett väletablerat namn: avprofessionalisering. När nu ropen skalla efter ordning och reda i skolan är lösningen att lärarna måste återvinna sin förlorade auktoritet.

How to Be a Good Teacher: 20 Steps (with Pictures User Reviewed Two Methods:Classroom ManagementLesson PlanningCommunity Q&A Being a good teacher can be the most rewarding and exciting job in the world - however, being a teacher who doesn't work effectively can be stressful, painful, and exhausting. Here is some information on being a good teacher you may find useful. Ad Steps Method 1 Classroom Management <img alt="Image titled Be a Good Teacher Step 1" src=" width="728" height="546" class="whcdn" onload="WH.performance.clearMarks('image1_rendered'); WH.performance.mark('image1_rendered');">1Set a good example to your students. Method 2 Lesson Planning <img alt="Image titled Be a Good Teacher Step 14" src=" width="728" height="546" class="whcdn">1Have an objective. Community Q&A Tips Warnings

Lärmodul - "Kollegialt lärande, att arbeta tillsammans" Kollegialt lärande och formativ bedömning, Skolverket Titta på filmen och diskutera sedan frågorna. Diskussion Vilka erfarenheter har du av effektiv kompetensutveckling? Planera Kollegialt lärande och utveckling kräver ett långsiktigt systematiskt arbete över flera års tid och därför är det väl investerad tid att ta fram en plan för hur arbetet ska bedrivas. Vi ska här enligt Timperley fokusera på elevernas behov och sedan utifrån det hur lärarnas behov ser ut. Vilka kunskaper och färdigheter behöver vi? Bild från Henningssons film Tider för träffarna – En gång i månaden? Vilka ska delta – Piloter eller samtliga? Lärlagens sammansättning – Liknande arbetsuppgiter (t.ex. tidigare årskurser, ma/no)? Struktur och roller – Vem leder samtalen? Syfte och fokus – Att välja lärområde – Hur gör ni för att välja? Målsättning med – Mötena – Valt lärområde? Uppföljning och utvärdering – Hur ska vi följa upp arbetet som process? – Hur ska vi följa upp arbetets resultat?

Barn gör rätt om de kan I stadsdelen Kirseberg i Malmö har alla pedagoger i skola och fritidshem fått möjlighet att utbilda sig i metoden CPS, Collaborative Problem Solving. Ross W Greenes böcker Explosiva barn och Vilse i skolan som beskriver hans metod att möta barn och ungdomar med framförallt utagerande beteenden har mött stort intresse, inte minst bland specialpedagoger och speciallärare. Ross W Greene är lektor i psykologi vid Harvard Medical School i usa. Han har genomfört flera föredragsturnéer i Sverige. Metoden utgår från att barn beter sig så gott de kan och att problematiska beteenden uppstår på grund av brister i kognitiva förmågor som barnet behöver ha för att hantera vardagliga situationer. När Ross W Greene besökte och föreläste i Malmö för drygt ett år sedan fick alla pedagoger på fritidshem och skolor i Kirseberg möjlighet att lyssna när han förklarade metoden. – Jag föll direkt för hans sympatiska sätt att se på barn! Nyckelordet för att nå eleven är empati. – Handledning är nödvändig.

Hur skapa arbetsro i svenska klassrum? Behövs det mer ordning och reda i svenska klassrum och hur skapar lärare i så fall det på bästa sätt? Det är frågan som denna text ska resonera kring. Metta Fjelkner är tidigare ordförande ­i Lärarnas Riksförbund och regeringens utredare i frågan. Hon betonar att problemformuleringen inte kommer från regeringen utan från OECD. – Efter Pisa–rapporten bad Sverige om en snabbanalys. Så vad är arbetsro i ett klassrum, går det att definiera? – Det är en intressant frågeställning och något som vi ska titta på. Att arbetsro är ett problem behöver vi inte gå till OECD eller Pisa för att konstatera. Nästan åtta av tio lärare instämmer i påståendet »Det ska vara mer ordning och reda i skolan«. Var fjärde lärare uppger att de inte har tillräcklig kompetens för att kunna motverka mobbning och annan kränkande behandling. Problemet är långt ifrån nytt. Skollagen slår fast att »utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero«.

Litteraturtips inom kollegialt lärande @ Nordström Education Skrivet av Daniel Nordström Vi har gjort en sammanställning av en itteraturförteckning, artiklar och forskningsöversikter inom skolutveckling i allmänhet med kollegialt lärande i synnerhet. Hej! Nedan presenteras även en litteraturförteckning, artiklar och en rad forskningsöversikter som vi kan rekommendera för dig som vill fördjupa inom skolutveckling men framförallt kollegialt lärande. Hattie, John (2012) Synligt lärande för lärare, Natur och kultur Håkansson, Jan & Sundberg, Daniel (2012). Kommunförbundet Skåne (2013) Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling, Kommunförbundet Skåne Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund ”(2006), Samtalskonst i praktiken Lauvås, P., Lycke, K.H. & Handal, G. (1997). Sherp, Hans Åke (2014), Lärandebaserad skolutveckling, Studentlitteratur Sherp, Hans Åke (2004), Att leda lärande samtal Robinson, Viviane (2015). Skolinspektionen (2012), Lektionsobservationer Sveriges kommuner och landsting (2011), Synligt lärande, SKL

Lärarna måste leda Bild: Marie Kassman Skolprestationer är en aktuell utbildningspolitisk fråga. Ofta framförs ordning och reda som nödvändigt i undervisningen, men det är bara en aspekt. Andra aspekter är uppmärksamhet på enskilda elever, sammanhållning och konflikter i elevgruppen samt lärares medvetenhet om sina didaktiska val och beteenden inför eleverna. I Skolverkets analyser av ­orsaker till de sjunkande svenska Pisa-resultaten nämns individuella arbetsformer, störande klassrumsklimat, sen ankomst och hög frånvaro, minskat utrymme för helklassundervisning samt komplexiteten i lärares ledningsuppdrag, som några möjliga förklaringar. Uttrycket »lärares ledarskap« hänvisar ofta till »klassrummet«, vilket enligt oss är förlegat. Det är i det didaktiska rummet som lärare leder lärandet för både den enskilda eleven och elevgruppen. Didaktikens tre aspekter tydliggör komplexiteten i lärares ledarskap: samspelet lärare—elev, relationen lärare —ämnet och relationen elev—ämnet. Lärare — elev.

Related: