background preloader

Barn lär sig skriva och läsa snabbare med IT-undervisning

Barn lär sig skriva och läsa snabbare med IT-undervisning
– Barnen lär sig läsa snabbare, det vill säga de får upp hastigheten i läsningen, men framför allt förbättras skrivandet och kommunikationsförmågan oerhört mycket. Eleverna skriver längre texter med bättre struktur, tydligare innehåll och ett mer genomarbetat språk, säger Åke Grönlund. Metoden har utvecklats och testats i skolor i Sollentuna och den bygger på att barn redan i tidig läs- och skrivutveckling kan börja med själva förståelsen. Det är inte nödvändigt att vänta tills barnen kan skriva snygga bokstäver tillräckligt snabbt för att kunna uttrycka allt de vill säga. – Det är ett mödosamt arbete att forma bokstäver med blyertspenna, i alla fall för små barn. Men att trycka på tangenter på en dator klarar barn tidigt. Studien är publicerad i Computers & Education Underlätta själva skrivandetI Sollentuna använder skolorna surfplattor men de benämns som lärplattor för att det ska vara tydligt vad de används till. Tekniken gör att alla kan vara med på sina villkor.

Ipad höjer motivationen i skolan Håkan Edman, grundskoledirektör i Stockholms stad. Efter drygt 6 000 inköpta Ipad har Stockholms stad valt att utvärdera sitt projekt med Ipad i skolan. Projektet har bedrivits på 28 av stadens 120 grundskolor och resultaten är blandade. En preliminär rapport kommer att presenteras på konferensen SETT om skola och it på torsdag. Målsättningen med utvärderingen har varit att ta reda på om surfplattan kan ersätta datorn i klassrummet och fungera som pedagogiskt verktyg. Med hjälp av en extern konsult har Stockholm stad låtit intervjua 40 lärare och fått in enkätsvar från 120 stycken som använt Ipad i undervisningen. – Många lärare menar att dokumentationen av elevernas lärande blivit mer varierad. Lärare i svenska för de yngre berättar till exempel att att eleverna kan visa sin läsfärdighet genom att spela in ljudfiler. Även praktiska saker som att plattorna startar direkt, är lätta att bära och har batterier som räcker längre än en bärbar dators uppskattas av lärarna.

Minnesarmband På en amerikansk skolsida såg jag hur en lärare gjort pappersarmband med multiplikationstabellerna. Jag tänkte att den idén kunde man ju använda till mycket, så jag gjorde några armband på datorn och som jag sedan skrev ut. Här finns breda armband att skriva ut.Här finns smala armband att skriva ut. Ytan i mitten är tom, så att man kan skriva i vad man vill. Om man vill göra många likadana armband, kan man skriva i det man vill och sedan kopiera upp. Fäst ihop banden med en tejpbit, eller sätt en liten bit dubbelhäftande tejp i änden, så kan man bara dra av skyddspappret när man behöver ett armband. Tips på vad man kan använda armbanden till: * Påminnelse om något man ska göra (gå till tandläkaren, gå till spellektion, packa ner läxa... * Som stöd vid arbete (tiokamrater, multiplikationstabeller, formler, begrepp... * Som stöd för arbetsgång (1. Här finns armband med multiplikationstabellerna att skriva ut Har du någon annan idé på hur man kan använda armbanden?

VillMer -Att skriva sig till läsning 10 Steps to a Successful School iPad Program The following is a guest post by Sam Gliksman, one of SimpleK12's presenters. Click here to watch Sam's Webinars inside the Teacher Learning Community. Portions excerpted from new book, "iPad in Education for Dummies" by Sam Gliksman 10 Steps to a Successful School iPad Program iPads have certainly become a highly desired commodity in education. Stated simply, technology alone doesn’t have the capacity to improve education. Well-planned technology deployments have the potential to have a remarkably transformative impact on schools and students. 1. Do you have adequate incoming Internet bandwidth to connect all the devices and use them at the same time? 2. It’s the question that’s rarely discussed before the decision is made to rush out and purchase new technology. 3. There’s a natural inclination to stay in your comfort zone. Technology however has the capacity to empower students and address 21st-century learning objectives. 4. 5. It’s important to remember that iPads are not laptops.

Läs- och skrivutveckling - Sollentuna kommun Skolutvecklarna erbjuder: Utbildning i STL2.0/MaHandledning i verkytget Nya språket lyfterTIL - De skolor som deltar testar den språkliga medvetenheten hos alla elever i år 1 och 2. De som inte uppnått godkänt testresultat erbjuds TIL-programmet med cirka 12 veckors individuell, intensiv lästräning 20-30 minuter per dag. Även föräldrarna involveras genom att skriva på ett kontrakt där de förbinder sig att bland annat dagligen lästräna med sitt barn. Forskningsartikel av Annika Agélii Genlott i Computers & Education 2013 Artikeln som är skriven tillsammans med professor Åke Grönlund vid Örebro universitet, beskriver forskning kring läs- och skrivinlärning med hjälp av digital teknik. Annika Agélii Genlott är språklärare i grunden och arbetar idag som skolutvecklare i Sollentuna kommun.

Faktatext – cirkelmodellen Eleverna skriver med stor glädje, vi använder oss utav ASL vilket stöttat eleverna att kunna fokusera mer på texters innehåll och form snarare än det motoriska kravet att forma bokstäver. De har fått skriva olika texter utan att vi gått närmre in på själva textstrukturen. Nu känner jag dock att de är redo att få redskap för att strukturera sitt skrivande. Efter att vi fokuserat på återberättande texter (se inlägg återberättande text) så går vi nu vidare och tittar på faktatexter. Vi följer liknande arbetsstruktur när vi introducerar textgenrer för att den igenkännande faktorn gynnar flertalet elever. På väggen finns informationen eleverna behöver. Cirkelmodellen Vi använder oss utav cirkelmodellen för att förmedla kunskap om olika textgenrer. Cirkelmodellen består av fyra faser. Fas 1 – Bygg upp kunskap om ämnesområdet Fokus ligger främst på textens innehåll. Fas 2 – Skaffa förebilder inom genren. Kunskap om ämnesområdet Vad är en faktatext? Ladda ner: Faktatext_ordning

Forskning: Vad händer när datorn används i skriv- och läsinlärningen? Vad händer hos elever och lärare när digitala skrivverktyg används i skriv- och läsinlärningen i år 1-2? Vilka förutsättningar krävs för ett framgångsrikt arbete med att skriva sig till läsning? Den 19 september var skolforskaren Maria Westman i Malmö och berättade om den studie hon och kollegan Eva Hultin har gjort i Sandvikens kommun. I Sandviken arbetar alla lärare i de yngsta skolåren med Att Skriva sig till Läsning med dator (ASL). Westman inleder med att ge oss en kort bakgrund för studien, samt redogör för några teorier om barns väg till att bli läsande och skrivande individer. En syntetisk eller analytisk ingång Westman förklarar att det finns två vägar in i läsandet. Det finns ingen metod som passar alla barn! Westman menar att det inte finns någon metod som är bättre än den andra. en fonlogisk medvetenhetett stort ordförrådförmåga att kunna återge satser och berättelserförmåga att vara aktiv samtalspartner Teknik utan en didaktiskt tanke utgör ingen framgång! Metod för studien

Studie: Surfplattan ger smartare elever - Örebro Elever med surfplattor blir bättre på att skriva och läsa. Det visar en ny forskningsstudie gjord av Åke Grönlund, professor på handelshögskolan vid Örebro universitet. Studien, som gjorts på 87 sjuåringar i Sollentuna, har testat när eleverna skrivit både med penna och dator eller surfplatta. Och skillnaderna är stora, menar Åke Grönlund. - När det gäller skrivning är det väldigt stora skillnader. Man kan se att de skriver otroligt mycket mer. Som mest skrev en elev 2 300 ord med hjälp av en surfplatta, vilket kan liknas vid fem A4-sidor text utan bilder. Han menar att surfplattan är ett stort hjälpmedel för alla elever i skolorna. - Även om man inte är dyslektiker, så kan man ha svårt med motoriken och det blir fula bokstäver som fröken inte kan läsa. I Sollentuna har man också använt en teknik där eleverna fått möjlighet att publicera berättelser på en webbsida som alla fått tillgång till.

Utvärdering påbörjad av världens största(?) iPad-satsning | Jan Hyléns webbplats Under våren 2012 påbörjade utbildningsförvaltningen i Stockholm ett projekt med iPads i skolan. Hittills har 13 skolor fått dela på totalt 2 300 iPads till en kostnad om ca 10 miljoner kronor. Jag har fått i uppdrag att utvärdera satsningen som smög igång i våras men tar full fart nu under läsåret 2012/13. Vid en första genomgång av existerande utvärderingar på nätet har jag hittat 10-15 utvärderingsstudier, men inget projekt eller satsning i samma storleksordning som Stockholms. Skolorna har själva fått ansöka om att medverka i satsningen och motivera vad de vill göra. Både grundskolor och gymnasieskolor är inblandade. I vilka lärsituationer kan iPad användas med framgång? Det är med andra ord inte en neutral utvärdering utan den utgår från den situation som Stockholms skolor befinner sig i.

Cirkelmodellen

Related: