Engelska för dyslektiker FDB Östergötland Dyslexi Dyslexi är ett språkbiologiskt handikapp som drabbar ungefär 5-8 procent av befolkningen. Forskningen inom ämnet spänner över flera ämnesområden, från biologi och genetik till psykologi och språkforskning. Tillsammans kan denna forskning ge oss en komplett bild av varför problemen uppkommer och hur vi kan göra det lättare för barn med dyslexi att lära sig läsa och skriva. Teorierna om vad som ligger bakom dyslexi har under åren varierat. Fonologi handlar om hjärnans förmåga att uppfatta språkets ljudmässiga uppbyggnad. Bristande fonologisk medvetenhet innebär att personen har svårt att skilja mellan olika närliggande ljud i språket. Dessa tre svårigheter kan alltså uppstå enskilt eller kombinerade med varandra i varierande grad. Dyslexi är till stor del ärftligt och det har forskarna vetat länge. Enligt Mats Myrbergs konsensusprojekt* (2006) finns det en rad viktiga generella faktorer i en lyckad läs- och skrivpedagogik för yngre barn med dyslexi.
Undantagsbestämmelsen Ja, i skollagen finns bestämmelser som säger att läraren har möjlighet att bortse från enstaka delar av kunskapskraven som eleven ska ha uppnått vid betygssättningen om det finns särskilda skäl för detta. Med särskilda skäl menas att eleven har en funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som hindrar eleven från att uppfylla kunskapskraven. För en elev med funktionsnedsättning kan det vara omöjligt att nå delar av kunskapskraven. I det följande finner ni några exempel på funktionsnedsättningar och situationer där det i det enskilda fallet kan finnas skäl att undanta enstaka delar av kunskapskraven vid betygssättningen: • En elev med Aspergers syndrom kan ha svårt för att samarbeta med andra vid arbete med olika uppgifter, vilket det i flera ämnen förutsätts att eleven ska kunna. • En elev med grav synskada kan, i vissa fall, inte som andra elever förväntas kunna ta del av bilder, analysera dem eller beskriva dem.
EN LÄSANDE KLASS Hjälpmedel för dyslektiker ClaroRead - ett mångsidigt hjälpmedel för dyslektiker Det tar tid att bygga upp en fungerande läsning även om man har effektiva träningsmetoder. Därför är det viktigt att också kunna hantera hjälpmedel av olika slag. Ett mycket bra hjälpmedel är programmet ClaroRead. ClaroRead är också ett effektivt hjälpmedel när det gäller att utveckla sin skrivning. För att kunna läsa texter som finns på papper med WordRead måste du ha en skanner. Ett exempel på en smidig och relativt billig skanner är någon modell ur Canons "Lide" serie. ClaroRead kan även användas till att studera främmande språk. SymWord ger dig möjlighet att skriva/kommunicera med hjälp av symboler. Audacity är ett bra och gratis inspelningsprogram som du behöver för att kunna spela in din egen röst och jämföra med programmets uttal. kan också användas för att göra mu Vidare finns ett gratis glosprogram som heter Vokabel. Muntliga förhör görs med fördel med hjälp av ClaroRead och Audacity. Du kan köpa ClaroRead hos oss.
Hjälp av Datorn | Dyslexitips.se För dig som är dyslektiker finns anpassade böcker På Legimus kan du söka och låna anpassade böcker. Bakom webbplatsen står Myndigheten för tillgängliga medier. Du kan efter att du skaffat konto hos dem ladda ned böcker i ljudformat med text och utan text. Böckerna går naturligtvis också att läsa/lyssna på i Ipad via Legimus Appen. klicka på länken nedan www.legimus.se Hjälpmedel för pc & macdatorer Talsyntes är att jämföra med ett par glasögon för en dyslektiker. Med hjälp utav talsyntesen så behöver läsningen inte längre vara något problem för dig som har det svårt med läsning. TorTalks egen beskrivning utav sitt program TorTalk är en skärmläsare för pc.Den är mycket enkel att komma igång med och lätt att använda. Dyslexitips har testat Tortalk och anser det vara ett mycket prisvärt program för de dyslektiker som använder PC Det är både biligare och mera lättanvänt en något annat talsyntes prorgram för PC. Vad vi kan göra med talsyntes? I word På hemsidor LG Smart Scan
Logopeden i skolan Hur stöttar man elever med dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter? Vid flera sjukdomar och funktionshinder följer läs- och skrivsvårigheter. Självklart vid synskador men också vid hörselskador och dövhet. ADHD, autism och Aspbergers syndrom är diagnoser som ofta medför läs- och skrivsvårigheter. Förståndshandikapp är ett annat exempel samt komplikationer efter en stroke. Diagnosen dyslexi När det handlar om medfött nedsatt funktionsnedsättning utan påverkan på begåvning eller annan funktionsnedsättning, brukar läs- och skrivsvårigheten diagnostiseras som dyslexi. Man räknar idag med att cirka fem procent av Sveriges befolkning lider av dyslexi. Man kan delat upp den dyslektiska problematiken i tre grupper: bristande fonologisk medvetenhet (svårt att skilja mellan ljud, uppfatta rim med mera) bristande fonologiskt arbetsminne (minns inte det man nyss har läst) bristande fonologisk ordmobilisering (tar lång tid att hitta ett ord i sitt ordförråd) Det vanligaste problemet bland dyslektiker är den bristande fonologiska medvetenheten. Sammanfattning:
Läs Fortsättning på hur jag som lärare kan lära ut self-monitoring, självövervakning, till elever i tidiga skolår integrerat med RT i lässtrategiundervisningen. Fortsättning på förra inlägget, dvs. del 2. Läraren modellerar Läraren startade med att modellera medvetenhet om när något verkar konstigt i innehållet. Eleverna fick använda något de kallar clicks and clunks. Lärarens modellering skedde under högläsningsstunderna. Strategier för självövervakning och självkorrigering modelleras och lärs ut under lärarens modellering och i minilektioner. Läraren modellerar hur denne med sina självövervaknings-frågor skapar mening av texten. Rent praktiskt kan modellering handla om något så enkelt som att läraren under sin högläsning läser ett ord fel och då stannar upp, lyfter sin clunk-pinne och säger att det här verkar inte stämma. Självövervaknings-frågorna används för att göra ett clunk till ett click. Hur undervisar jag/du/vi i självövervakning och självkorrigering? Cliff-hanger skrev Angelika.
Johanna slutade - och kom tillbaka Efter bara några år lämnade Johanna Karlsson läraryrket. Hon kände sig ensam, otillräcklig och låg vaken på nätterna av stress. Nu är hon tillbaka – och vill stanna. Det lyser om Johanna Karlsson när hon talar om språkutveckling och andra hjärtefrågor. Engagemanget går inte att ta miste på. Ändå lämnade hon skolan 2009, med tanken att det var för alltid. Det blev helt enkelt för tungt, trots en superbra start på yrkeslivet. – Om någon hade frågat hur det var med mig, hade jag nog börjat gråta. Rörig organisation tog på krafterna Det fanns flera orsaker. Johanna Karlsson tog inte upp sin tunga arbetssituation med någon. I stället grodde tanken på att lämna skolan. – Det var en befrielse! Tydlig och strukturerad ledning Men skolvärlden lockade ändå och hon gick tillbaka. I backspegeln var det bra att ta en paus och komma tillbaka med nya erfarenheter. – Jag har aktivt valt läraryrket nu. Margareta Edling Läs hela artikeln i LÄRA Stockholm nr 2 2014.
Blogg Marie Trapp