Anonymitet på nätet – ett måste för yttrandefrihet Anonymitet är ett tveeggat svärd som antingen kan skydda eller skada. Det är inte ett fenomen som föddes med internet, men debatten har förts under många år inom internetvärlden om det finns anledning att förbjuda möjligheten att uppträda anonymt på nätet, eller om den ska försvaras och finnas kvar. Hur anonymitet används på internet, eller hur anonym en internetanvändare faktiskt är har också diskuterats genom åren. Så var står vi nu? Om bloggaren Anne-Marie Eklund-Löwinder Säkerhetschef, .SE Rankad som en av Sveriges främsta IT-säkerhetsexperter. Etiketter: Anna Troberg, Annie Johansson, anonymitet, demokrati, EU, Facebook, IP-adresser, Ipred, Piratpartiet, Socialdemokraterna, Twitter Foto: venetians av Anjan Chatterjee (CC BY-NC-ND 2.0) På Internetdagarnas sajt skrev jag 2009 ett inlägg och ställde frågan om rätten att vara anonym på nätet var i farozonen. Allt fler svenskar väljer att vara anonyma Övervakning är inte vägen framåt Lästips
About The Licenses Our public copyright licenses incorporate a unique and innovative “three-layer” design. Each license begins as a traditional legal tool, in the kind of language and text formats that most lawyers know and love. We call this the Legal Code layer of each license. But since most creators, educators, and scientists are not in fact lawyers, we also make the licenses available in a format that normal people can read — the Commons Deed (also known as the “human readable” version of the license). The final layer of the license design recognizes that software, from search engines to office productivity to music editing, plays an enormous role in the creation, copying, discovery, and distribution of works. Searching for open content is an important function enabled by our approach. Taken together, these three layers of licenses ensure that the spectrum of rights isn’t just a legal concept.
Elever som kan läsa i bok och på skärm Fokus på undervisningens mål och syfte Frida Monsén, foto: Christina Fischer Godin Fjällenskolan är en F-9-skola där alla lärare och elever i årskurs 4 till 9 har varsin dator sedan 2011. De yngre eleverna har ipads och de äldre har laptops. − Det är hög tid att vi slutar fokusera på tekniken. I Järfälla kommun är det en uttalad ambition att alla skolor ska utveckla undervisningen i en digital riktning. Digital läsförståelse som samlande begrepp − Själva grunden ligger i att kunna söka, värdera, skapa och dela information, och att ha en grundläggande förståelse för hur nätet och de digitala medierna fungerar. Digital läsförståelse är ett ganska nytt område inom pedagogisk forskning och praktik, men det blir allt viktigare efterhand som läsning och kommunikation via skärm tar över. − I januari disputerade Maria Rasmusson på Mittuniversitetet med avhandlingen Den digitala läsförmågan. Navigation är den tredje kategorin. Tränar läsning i böcker och på nätet Digital läsförståelse i alla ämnen
Här är tipsen som gör ditt googlande lättare | Digital livsstil Känner du dig som en expert på Google? Eller är du en novis på att använda sökjätten? Var du än står inom det spannet så kan vi garantera dig att de här tipsen kommer revolutionera sättet du använder dig av Google. Är du redo för en lista som kommer få dig att se på Googles ensamma sökfält på ett helt nytt sätt? Sök efter citat Säg att du letar efter vem som är upphovsman till ett bra citat du har hört. Gör så här i stället: Sätt ditt citat inom citationstecken. Leta efter relaterade ord Ett vanligt problem när man sätter sig vid Google är att den sökning man ska göra oftast har flera olika synonymer, och på förhand är det svårt att veta vilket av orden som ger bäst sökträffar. Gör då så här: Sätt tecknet ~ framför "smärtor" och Google kommer söka på alla relaterade ord samtidigt. Exkludera vissa ord Vi ponerar att du är sugen på att baka bröd, men vill då helst undvika recept som innehåller socker. Sök då efter "recept på bröd" men skriv sen "- socker". Håll dig inom budget Ställ in ett alarm
Fridas digitala klassrum Tema källkritik: Kan man lita på Mia Skäringer eller inte? » Mediekompass Publicerad: 17 mars 2014 Proviva är ett ”hälsodrycksföretag” som driver kampanj under rubriken ”Det räcker” som syftar på alla människor som kör olika bantningsmetoder. Författaren och komikern Mia Skäringer flyttar sin blogg till Provivas hemsida. Den 26 februari skriver hon sitt första inlägg på sin blogg som publiceras på Provivas site. Den 7 mars publicerar hon en debattartikel i Aftonbladet. Aftonbladet meddelade aldrig att Skäringer var avlönad bloggerska av Proviva. Passar för: Grundskolans årskurs nio och gymnasieskolan. Tidsåtgång: Del 1 tar säkert två lektioner inkluderande en efterföljande diskussion. 1 Läs, lyssna och diskutera! Trovärdighet är viktigt inom journalistiken. Läs Skäringers debattartikel: ”Det sista vi behöver är ännu ett diettips” Läs om Provivas kampanj ”20 år av hälsostress nu tycker vi att det räcker” Läs Ann Heberleins debattartikel som angriper Skäringer: ”Författaren Mia Skäringer borde inte ha sålt sig” 2 Följ upp Vilka bloggare följer ni i klassen?
Informationssökning | MIK-rummet Att hitta relevant och riktig information handlar mycket om att ställa rätt frågor och att ställa dem på rätt sätt. Dessutom gäller det att kunna sålla i resultatet och att ha ett kritiskt förhållningssätt till informationen man får fram. Nedan ger vi ett antal råd på vägen när det gäller informationssökning. Råden är baserade på vad Skolverkets Kolla källan rekommenderar. Här kan du ladda ner en checklista för informationssökning på nätet. Vad vill jag veta? Det första man bör göra när man söker information är att formulera frågeställningen – vad är det jag vill veta? Ibland har man inte tillräckligt med förkunskaper om ämnet för att kunna formulera relevanta frågor. Välj ut sökord När man ringat in frågeställningen är det dags att testa olika sökord. Välj källor Vilka källor som är bäst beror till viss del på vad du vill veta och din förkunskap om ämnet. Om det är historisk information som söks kanske det är bäst att leta i uppslagsböcker eller en historiebok. Anpassa sökresultatets omfång
Filterbubblan sluter sig allt tätare om oss | SvD Internet har slagit massmediernas informationsmonopol sönder och samman. Alla med nättillgång kan i dag ta del av miljontals olika röster, från traditionella massmedier till nischade alternativa medier, enskilda bloggare och Twittertyckare. Men? Jo, det finns några men här. Inte minst har det vuxit fram en oro hos forskare och mediedebattörer kring att vi stängs in i slutna informationsekosystem eller, med Eli Parisers begrepp, filterbubblor. I boken ”The filter bubble” (2011) beskrev Pariser effekten av att webbsökningar personanpassas. Sedan december 2009 är alla Googlesökningar personanpassade, om man inte aktivt undviker det. ”The filter bubble” blev en omdebatterad varningsklocka som illustrerade de oönskade effekter som kan uppstå när algoritmer manipulerar våra sökresultat. Greg Marra, en 26-åring bosatt i Kalifornien, lyfts ofta fram som en av journalistikens främsta makthavare i dag. Personanpassade nyheter är inte utan risker. Ekokammare förekommer både på nätet och utanför.
Bedömning och undervisning i digital kompetens och multimodala texter – hur gör jag? I den här texten kommer jag ge stöd från Lgr11 till ämnena svenska och engelska till varför vi måste arbeta med digital kompetens och hur man kan göra det. Dessa förmågor och/eller kunskapskrav återfinns även i samtliga no och so ämnen så kanske kan du dra nytta av upplägget. För exakt ett år sedan postade jag tanken om att vi Alla är IKT-pedagoger enligt Lgr11 och jag inser att jag fortfarande brottas med tekniken när jag ser bilden på datorvagnen. Min upplevelse är att det finns för lite material och beprövad erfarenhet kring hur vi ska arbeta med förmågorna för att vi inte hänger med i den digitala utvecklingen lika fort som tekniken utvecklas. Varför digital kompetens? I dagens samhälle ställs det stora krav på läs- och skrivfärdigheter genom digital teknik som surfplattor, mobiler, datorer och bloggar. Är du redo för att möta framtiden? Skolans uppdrag Olika typer av texter och medier, scenkonst och estetiskt berättande kräver nytt sätt att arbeta i klassrummet Bedömningsfaktorer