background preloader

Kolla källans wiki - home

Kolla källans wiki - home

Creative Commons Sverige Källkritik Den stora utmaningen idag är inte att hitta information, utan hitta information som är korrekt. Det är här källkritiken kommer in. Att vara källkritisk är ett förhållningssätt, att tänka kritiskt och att våga fråga ”av vem och varför?”. Det är att förstå att alla texter och bilder alltid har en avsändare och ett syfte – även om det inte redovisas öppet. Innan internet spreds större delen av den information vi mötte via etablerade medier med en tydlig avsändare och en ansvarig utgivare. Så är det inte idag eftersom vem som helst kan publicera sig, utan redaktionell inblandning. Av vem och varför? Idag är det många som försöker påverka medierna för att nå ut med sitt budskap. Vi måste fundera på vem det egentligen är som står bakom informationen – även om den kommer från någon som verkar trovärdig. Förstahandskällor De flesta seriösa nyhetsförmedlare redovisar sina källor, alltså varifrån de fått sina uppgifter. Flera oberoende källor behövs för att bekräfta en nyhet Källkritik på nätet Vem?

Kolla källans wiki - Källkritik - exempel webbsidor Här hittar du exempel på webbsidor, till exempel fejksidor eller fejkade bloggar, källkritiska experiment och annat som kan användas i skolans diskussioner om källkritik! Lämpliga frågor att ställa till materialet hittar du i Kolla källans lathund. Se också Källkritik - filmer, IKT-sidas länklista sammanställd av Tove Andersson och Metros Viralgranskaren. Välkommen att komplettera med fler exempel och fler länkpar/länkgrupper att jämföra med varandra! Riktigtsant.seElever i sexan på Årstaskolan i Stockholm får träna källkritik genom attskapa hemsidor med påhittad fakta, men skrivet och paketerat på ett så trovärdigt sätt som möjligt, så att folk ska tro på det. Luriga webbsidor / fejkade webbsidor och fejkbloggar (mockbloggar) och källkritiska experiment Samlingar av luriga webbsidor och mediaskrönor Viralgran Snopes. Fake websites or spoof websites. Webbsidor att jämföra - avsändare?

Redigeringens makt Bildens makt kan vi ana i dramatiska nyhetsreportage, men redigeringens betydelse är inte alltid lika lätt att upptäcka. Ett och samma råmaterial kan redigeras på så olika sätt att berättelsen blir helt förändrad. Konflikten mellan israeler och palestinier har pågått i decennier och fördjupas när medier skildrar konflikten på olika sätt. Producenterna bakom UR:s tv-serie Medialized filmade i Israel och på Gazaremsan i tre veckor. Därefter klippte de ihop ett israelvänligt och ett palestinavänligt inslag ur ett och samma råmaterial. <h3>Videospelaren kräver att JavaScript är aktiverat. Spela hela programmet Medialized Your place or mine? Klippet är hämtat ur programmet Your place or mine? I klippet ovan ser vi materialet klippt ur pro-israeliskt perspektiv. Klippet är hämtat ur programmet Your place or mine? I nästa sekvens har samma material klippts ihop till en pro-palestinsk film. Vilken film är egentligen den "sanna"? Klippen är hämtade ur Medialized: Your place or mine?

Utveckla MIK-arbetet på skolan.pdf Lathund i källkällkritik på internet Internet - en guldgruva eller soptipp? Det finns gott om information att hämta från internet men allt är inte guld som glimmar. En del webbplatser är rena guldgruvor medan andra ger oseriös information eller rent av falska fakta. Det finns webbplatser som samlar och granskar länkar för att du lätt ska hitta pålitlig information, men när du söker själv på internet, granskar du också själv informationen. Vem har gjort webbsidan? Är det en myndighet? Varför är webbsidan gjord? För att informera om något? Hur ser webbsidan ut? Finns det någon kontaktinformation? Kan du få information från andra ställen? Har du letat på andra ställen? Vem som helst kan lägga ut information på internet! Texten är hämtad ur Kolla källans broschyr Källkritik på internet - en lathund. Källkritik på Internet - lathund från Kolla Källan

digisammontakojat-sv.pdf Veckans Affärer - Så tjänade affärzmannen Zlatan över en miljard Våren 2010 köpte Zlatan Ibrahimovic ett stort hus på Resarö. Det ligger drygt tre mil från centrala Stockholm i ett område han lärt känna genom landslagskollegan Olof Mellberg som bor där. Lars-Johan Jarnheimer, tidigare direktör inom Stenbecksfären och numera styrelseproffs, köpte också en strandvilla häromåret. När hushållet Ibrahimovic inte hade betalat sin räkning fick Lars-Johan Jarnheimer i uppdrag att påtala detta. "Hur mycket är den på", frågade Zlatan. "Femhundra", svarade Lars-Johan Jarnheimer. Kort därefter fick vägföreningen en inbetalning. I stället för femhundra hade Zlatan betalat in femhundra tusen kronor - avgift som räcker de kommande tusen åren. RÄTTELSE: VA:s reporter Emanuel Sidea fick uppgifterna om vägföreningen från källor som bedömdes trovärdiga. En halv miljon kan låta som ett häftigt belopp men det motsvarar bara inkomsten under en och en halv dag som Zlatan får från fotbollsklubben Paris Saint Germain. Han har mycket sällan pratat om pengar eller sin ekonomi.

Svenskarna och internet 2014 ”Svenskarna och internet” är Sveriges viktigaste individunder­sökning om internetanvändning. Rapporten ges ut årligen av .SE (Stiftelsen för internetinfrastruktur), en oberoende allmännyttig organisation som verkar för positiv utveckling av internet i Sverige. Rap­porten är baserad på .SE:s egen primärdatainsamling som under­söker svenskarnas användning av internet och visar hur informations-­ och kommunikationsteknik används och påverkar enskilda in­divider, familjer och samhället. Totalt intervjuas 3 000 personer från 12 år och uppåt. Telefonintervjuerna är omfattande och innehåller frågor om de intervjuade personernas bakgrundsdata, tillgång till teknik, användning av traditionella medier och framförallt användning av internet i olika former. Rapporten finns även som webbversion på svenska och engelska. Vill du ha en rapport att bläddra i så kan du beställa den tryckta rapporten här. Bilagor:Frågeformulär unga. Frågeformulär vuxna. Författare: Olle Findahl Organisation: .SE

Läsförståelse För de allra flesta barn handlar läsning om att lära sig avkoda korta och språkligt lätta texter om bekanta saker. Så småningom blir texterna svårare och att lära sig läsa blir snarare att läsa för att lära sig. Då krävs det att läsförståelsen är god. Själva målet med läsningen är alltså att förstå texten. Läsförståelsen är till skillnad från avkodningen ingen automatisk process, utan den måste tränas. Avkodning och flyt i läsningen är ändå avgörande faktorer för läsförståelsen. Undervisning i läsförståelse skiljer sig från vanlig läsundervisning till en stor del. Läsförståelse sker på fyra olika nivåer. att hitta och återberätta direkt uttryckt information. Förövrigt är det för läraren viktigt att känna till att läsförståelsen stöds av ett gott ordförråd, en god hörförståelse och fungerande lässtrategier. För svaga läsare skall det alltid finnas lättlästa texter tillhands.

Medie- och Informationskunnighet « Svenska Unescorådet Medie-och informationskunnighet är en viktig förutsättning för att främja rättvis tillgång till information och kunskap och för utvecklandet av fria, oberoende och pluralistiska medier och informationssystem. Den utgör kärnan i yttrande- och informationsfriheten då den möjliggör för medborgarna att förstå mediernas roll, att kritiskt utvärdera deras innehåll, och att fatta välgrundade beslut både som användare och som producent av information och medieinnehåll. Unesco betonar särskilt skolans roll i arbetet med att stärka medie- och informationskunnigheten; mediekunniga lärare utbildar mediekunniga elever som i sin tur skapar mediekunniga samhällen. Nordicom vid Göteborgs universitet har, i samverkan med Svenska Unescorådet och andra aktörer, gjort en svensk översättning av Unescos undervisningsmodell; Medie- och informationskunnighet i skolan och lärarutbildningen.

Träna läsflyt i skolan Det viktigaste man kan göra för att eleverna skall uppnå en flytande läsning är att låta eleverna läsa mycket och helst med hjälp av vuxnas stöd och respons. Eleverna skall ha tillgång till olika slags texter med varierande svårighetsgrad. Metoder för att uppnå flytande läsning Var en god förebild För att barnet skall kunna veta vad målet med flytande läsning är, är det viktigt att den vuxna fungerar som förebild för hur flytande läsning låter. Högläsning varje dag Barnets egna hörselintryck stöder synintrycken. Upprepad läsning Upprepad läsning av samma text har visat sig vara en bra strategi för att uppnå bättre flyt i läsningen. Minutläsning Barnet läser samma ställe i läseläxan varje vardag under en veckas tid. Bekanta sig med en ny text genom att läsa den högt för sig själv Låt eleven läsa texten högt för sig själv innan han eller hon läser den med ett par eller en grupp. Parläsning Paren kan antingen läsa turvis eller sinsemellan komma överens om hur de läser en given text. Läskvart Drama

Skoljuridik Upload GR Pedagogiskt Centrum Loading... Working... ► Play all Skoljuridik GR Pedagogiskt Centrum5 videos210 viewsLast updated on Oct 16, 2014 Play all Sign in to YouTube Sign in History Sign in to add this to Watch Later Add to Loading playlists...

Related: