background preloader

När skolan är som allra bäst

När skolan är som allra bäst
Receptet – men det återkommer vi till – heter forskning. Skolan har bestämt sig för att jobba i enlighet med vad forskningen säger. Johanna Lundén minns när personalen på Nossebro skola samlades till det första mötet efter sommarlovet 2007. I aulan var det allvar. Skolchefen skojade inte ens om sitt fotbollslag. Istället visade han niondeklassarnas betyg. Inte för att Nossebro skola inte hade saker att förklara sina dåliga resultat med. Arbetsveckan innan barnen började i skolan 2007, blev början på en ny väg. Det man bestämde sig för på Nossebro skola var följande: Alla elever ska få gå i en vanlig klass. De elever som behöver ännu mer hjälp, kan få det på håltimmar eller på den schemalagda studietid som alla elever har. – Jag kallar det en synvända. I synvändan ingick också ett enkelt konstaterande: elevens framgång var skolans ansvar. Att det tankesättet sjunkit in har inte minst eleverna märkt Lärarna fick börja läsa forskningsrapporter om hur man får en lyckad skola.

http://www.sydsvenskan.se/sverige/nar-skolan-ar-som-allra-bast/

Related:  SPECKlassrum allmäntSkolan

Spelets innehåll — LukiMat Spel-Ett (2011) består av två delar. I den första delen möter spelaren bokstävernas ljud och korta ord. I den andra delen får spelaren läsa längre ord, öva ord med dubbelteckningar, ng-ljudet och bekanta sig med ord där e-ljudet stavas med ä och å-ljudet med o. Spelaren får i bägge delar nu och då pröva på att skriva några av de ord hon eller han redan kan. Handledaren kan genom inställningar-menyn välja att låta spelaren genast börja spelet från den andra nivån, men detta förutsätter att spelaren kan alla bokstavsljud och behärskar läsning av korta, enkla ord. (Nedan finns en lista på innehållet i del I och II).

Stöd för att utveckla undervisningen Skolan ska ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Undervisningen i skolan ska vara välplanerad och utgå från skollagen, skolförordningen, läroplanen och kursplanerna med tillhörande kunskapskrav. Genom att planera undervisningen kan man skapa en struktur för såväl lärare som elever. Planeringen ska vara ett stöd för läraren, så att hon eller han kan försäkra sig om att undervisningen leder mot de nationella målen. Läraren ska även kunna använda planeringen för att utvärdera elevernas kunskaper och den egna undervisningen samt för att kommunicera med elever, föräldrar, rektorn och andra lärare.

”Lärande handlar om att bygga relationer” ”Ska du bli lärare? Stackare!” fick Anne-Marie Körling höra när hon sökte till lärarutbildningen. ”Lär av den franska skolans metod att avlasta lärarna” Arbetsspecialisering behövs i skolan. Risken är att de dåliga Pisaresultaten leder till att lärarna tvingas till nya uppgifter utöver undervisandet. I stället måste vi söka lösningar där lärarna får mer tid för sin profession, som man exempelvis gjort i Frankrike, skriver ledarskapsprofessorn Lars Strannegård. Sällan har en nyhet engagerat debattörer från så många samhälleliga sektorer som de rekordusla resultaten från Pisaundersökningen. Förslagen på förklaringar är många och varierade.

Lär dig grunderna Innehåll:STEG 1 En förståelse för Hattie’s forskning – ”Synligt lärande” STEG 2 En förståelse för BFL-strategiernaSTEG 3 En förståelse för metodernaSTEG 4 Andras erfarenheter STEG 1 – En förståelse för Hattie’s forskning – ”Synligt lärande” Titta på föreläsning med Jan Håkansson om ”Synligt lärande” (52:44) eller läs Skolverkets artikel Undervisning inte skolans huvuduppgift för att ta del av de grundläggande slutsatserna i John Hatties forskning om att synliggöra lärandet. Läs Christel Janssons 24 luckor om Synligt lärande för lärare för att få en intressant och lättillgänglig genomgång av Hattie’s forskning för lärare. Vill du fördjupa dig ytterligare kan du läsa Synligt lärande - Jan Håkanssons svenska sammanställningen av Hatties rapport och titta på hans powerpoint där forskningen presenteras.

Appar för elever i behov av läs- och skrivstöd By phaewilk MorgueFile Jag brinner för att alla elever ska få tillgång till litteraturen, att få uppleva bokstävernas underbara värld. Jag är själv en bokmal men läser idag nästan uteslutande med öronen (jag lyssnar på ljudböcker). Inte för att jag har läs- och skrivproblem utan för att jag gillar det:) Jag har ett val. Fördomar finns överallt, och mer än en gång har jag fått höra: äh du har ju inte läst boken, du har ju bara lyssnat på den….

”Så kan de svaga eleverna ges mer resurser i skolan En fråga om styrning. Länder med bra Pisaresultat riktar resurser dit de bäst behövs. I Sverige har utsatta skolor ofta inte tillräckligt med pengar. Kommunerna respekterar inte grunden för resultatstyrningsmodellen. Sanningen om vad som ger framgång i Pisa-studien Sydkorea ligger i top av nya Pisa-undersökningen och har de senaste åren som de själva säger satsat på ”Building on the successes of its fast-developing ICT sector, Korea is using digital technology to stimulate a creative approach to learning that gives students access to education materials wherever and whenever they want.” I Japan som även de ligger i top säger de ”To help students develop critical thinking and problem-solving skills, the government requires students to study topics from different viewpoints and draw links between what they observe.” Professor of General Pedagogy and Educational Leadership Michael Uljens på Faculty of Education Åbo Akademi University beskriver bra i sin rapport ”PISA-resultaten i Finland. Perspektiv på och förklaringar till framgången” syftet med Pisa-studien. Det är inte heller egalt hur resultaten lanseras i offentligheten. OECD:s strategi: att provocera fram en inom- och mellanstatlig utbildningspolitisk dialog genom att utelämna förklaringar.

”Så kan svenska elevers läsförståelse förbättras” Vad som är problemen i den svenska skolan och hur den svenska skolan ska förändras har blivit en av de riktigt heta debattfrågorna i Sverige. Särskilt efter PIRLS-resultaten i december 2012 och Pisa-resultaten i december 2013, som båda visade en stark negativ utveckling för svenska elevers resultat i läsförståelse, det vill säga både för elever i fjärde skolåret och för 15-åringar. Många inlägg är viktiga och insiktsfulla, men min uppfattning är att betydelsen av vad som sker i själva undervisningen inte diskuterats tillräckligt. Jag dristar mig till att, mot bakgrund av en jämförelse med Kanada, som har signifikant bättre resultat än Sverige i alla internationella kunskapsmätningar, i fem punkter sammanfatta några orsaker som kan ha bidragit till svaga läsförståelseresultat i Sverige. Dessa har inte tillräckligt lyfts fram i den skolpolitiska debatten:

Related: