background preloader

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete
Ett systematiskt kvalitetsarbete är en förutsättning för att alla som arbetar i förskolan, skolan, fritidshemmet och vuxenutbildningen ska kunna ge barn och elever en likvärdig utbildning. Ett systematiskt kvalitetsarbete innebär att alla som arbetar i förskolan, skolan och vuxenutbildningen systematiskt och kontinuerligt följer upp verksamheten, analyserar resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planerar och utvecklar utbildningen. Skolverket utvecklar kontinuerligt stöd för huvudmäns, förskole- och skolenheters kvalitetsarbete. Några av dessa stöd är Allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete, Kvalitetsarbete i praktiken och självskattningsverktyget BRUK. Nu finns också ett särskilt material framtaget som stöd för huvudmannens kvalitetsarbete. För huvudmannen BRUK - nu även med gymnasieskolan! BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga skolformer och är ett stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. BRUK-presentation (371 kB) Allmänna råd

http://www.skolverket.se/skolutveckling/kvalitetsarbete

Related:  UtvärderingSkolutveckling

Kvalitetsarbete i praktiken I skollagen finns krav på att varje huvudman och förskole- och skolenhet ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete där verksamheten kontinuerligt planeras, följs upp och utvecklas i förhållande till de nationella målen. Processen i det systematiska kvalitetsarbetet är cyklisk. Den rymmer frågorna Var är vi? BRUK - verktyg för självskattning BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga skolformer och är ett stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. Självskattningen görs med hjälp av indikatorer och kriterier som är framtagna med utgångspunkt i de nationella styrdokumenten. Nu finns BRUK för alla skolformer

Exempel på utvecklingsarbeten läsåret 2013/14 Slutpresentationerna inom forskningscirkeln gjordes 2/6 vilket också utgjorde avslutningen på forskningscirkeln ”Litteracitet – Multimodalitet – Framgångsfaktorer”. Jag har skrivit om detta tidigare och nu är slutpresentationerna av alla utvecklingsarbetena genomförda. Deltagarna har arbetat parvis på sina skolor. Hela grundskolan är representerad från F-klass till årskurs 9. Gemensamt för alla är att de på något sätt anknyter till språk-, läs- eller skrivundervisning/lärande.

Stöd för att utveckla undervisningen Skolan ska ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Undervisningen i skolan ska vara välplanerad och utgå från skollagen, skolförordningen, läroplanen och kursplanerna med tillhörande kunskapskrav. Genom att planera undervisningen kan man skapa en struktur för såväl lärare som elever. Planeringen ska vara ett stöd för läraren, så att hon eller han kan försäkra sig om att undervisningen leder mot de nationella målen. Nya krav på snabbare stöd till elever Det är viktigt att tidigt fånga upp elever som riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås samtidigt som lärare får mer tid till undervisning. Därför har Skolverket tagit fram nya allmänna råd som baseras på nya bestämmelser i skollagen som förtydligar vad som avses med stöd och särskilt stöd och dokumentationen kring dessa. – Varje elev som inte får det stöd den har rätt till är ett misslyckande för skolan. I och med den nya lagen kan vi i vårt material vara ännu tydligare med vilket ansvar skolan har, säger Ulrika Lundqvist, chef för förskole- och grundskoleenheten på Skolverket. Viktigt att först se över organisationen runt eleven Skolan ska vara kompensatorisk, vilket innebär att den ska ta hänsyn till alla elevers olika behov och uppväga skillnader i deras förutsättningar.

Untitled Document Arbetet är tänkt för årskurs 7-9, men kan givetvis även användas av gymnasiet då de kunskapsnivåer och mål man strävar mot i arbetet kan varieras. Lärarens uppgift är handledning, att konkretisera uppgifter, tydliggöra mål utifrån aktuell kursplan, samt att utvärdera elevernas arbeten. Arbetsmetoden kräver god tillgång till Internetuppkopplade datorer. I övrigt kan detta leda till ett stimulerande och mycket relevant lärande om hållbar utveckling eftersom eleverna får kunskap som de kan använda för att ta ställning i olika miljöfrågor. Börja med att läsa informationen som finns på webbsidan samt vad denna webquest innebär. Eleverna har korta faktatexter på sin resurssida, om energi, kolets kretslopp samt växthuseffekten.

Stöd för utveckling Varför får dessa elever, med denna personal, kompetens och organisation, detta resultat just nu? Vad behöver min personal för att hjälpa just dessa barn/elever? En lärmodul är ett ”utvecklingspaket” där artiklar, filmer och annat material sätts i ett sammanhang, diskuteras och prövas. Varje lärmodul består av fyra moment: Canva och årshjul Har nu testat Canva ett par gånger och är helt såld! Har tittat på Canva tidigare men inte hunnit med att kika vidare utan den blev liggande i min "testa-sen"-mapp. Men för några veckor sen tipsade Niclas Vestlund i fbgruppen "IKT-verktyg", som jag har startat, om Canva och jag kikade på hans instruktionsvideo och kände genast att jag fick flytta upp denna på prioritetslistan =D Canva.com är grymt! Man kan göra posters, inbjudningar, facebookcovers osv, det finns färdiga mått att välja mellan, men man kan också välja egna mått på bilden.

Åtgärdsprogram vinner över provregler Debattens vågor har gått höga kring Skolverkets anvisningar om hjälpmedel vid nationella prov. Elever med dyslexi får inte använda exempelvis talsyntes vid proven i läsförståelse för årskurs tre och sex. Situationen har liknats vid att ta glasögonen av en person med synfel. Ängkärrskolan i Solna vänder sig specifikt till barn med dyslexi, och där låter man eleverna använda sina ordinarie hjälpmedel vid de nationella proven. – Vår uppgift är att stärka barnen så att de går vidare i livet, inte att sänka dem. Motivation en viktig nyckel till elevers skolframgång Lärare beskriver vissa elever som passiva, omotiverade och utåtagerande och i mötet med dessa elever känner sig många lärare vilsna och ställer sig frågan ”Hur kan jag motivera mina elever?” Ibland påverkas relationen mellan lärare och elever negativt och följden kan bli att lärare sänker förväntningarna på dessa elever. Utbildningsforskarna Margareta Maria Thomson och Jessica Wery, verksamma vid North Carolina State University, ger i artikeln ”Motivational strategies to enhance effective learning in teaching struggling students” en översikt av utbildningsvetenskaplig och psykologisk forskning och teorier om motivationsfrämjande arbete i skolan. Motivationsgraden påverkas av inre och yttre faktorer Thomson, som är forskare i utbildningspsykologi, och Wery, som har sin forskningsmässiga bas i specialpedagogik, menar att motivationsgraden påverkas av flera olika saker:

Ett hungrigt monster I skolans värld bor ett av de allra hungrigaste utvärderingsmonstren. Mål att följa upp och utvärdera finns det gott om i skollag, läroplaner, kursplaner och kommunala skol- och arbetsplaner. Många är också de utvärderingsinstrument som används för att fånga och värdera kvalitet och resultat. Över huvud taget ska allt som görs i den offentliga sektorn i dag utvärderas i en omfattning som inte tidigare skådats.

Related:  Studier