Nya krav på snabbare stöd till elever
Det är viktigt att tidigt fånga upp elever som riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås samtidigt som lärare får mer tid till undervisning. Därför har Skolverket tagit fram nya allmänna råd som baseras på nya bestämmelser i skollagen som förtydligar vad som avses med stöd och särskilt stöd och dokumentationen kring dessa. – Varje elev som inte får det stöd den har rätt till är ett misslyckande för skolan. I och med den nya lagen kan vi i vårt material vara ännu tydligare med vilket ansvar skolan har, säger Ulrika Lundqvist, chef för förskole- och grundskoleenheten på Skolverket. Viktigt att först se över organisationen runt eleven Skolan ska vara kompensatorisk, vilket innebär att den ska ta hänsyn till alla elevers olika behov och uppväga skillnader i deras förutsättningar. – Innan stödinsatser till elever sätts in är det viktigt att skolan ser över hur befintliga resurser fördelas, vilka pedagogiska metoder som används och hur den aktuella elevgruppen fungerar.
Bo Hejlskov Elvén
På denna sida hittar du filer från aktuella föreläsningar samt andra material, inklusive studiematerial kring vissa av mina böcker, maller för handlingsplaner, checklister och gratis artiklar. Aktuella filer Hantering av problemskapande beteende Beteendeproblem i skolan Fil från föreläsning i Stockholm den 18 februari 2015 Beteendeproblem i skolan, alternativ föreläsning. Konfliktforståelse og -håndtering, Århus februar 2015. Bemötande och förhållningssätt, Umeå januari 2015. Låg-affektiv fördjupning Så bygger vi och formar den fysiska miljön för att minimera problembeteende Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar. Problemskapande beteende i rättspsykiatrin Annorlunda Barn. Etik och bemötande. Stress och belastning - en modell för kartläggning och behandling. An Adaptation of the Stress Vulnerability Model in Autism. At håndtere elever med udadrettet adfærd på dansk. Håndtering af problemskabende adfærd - på dansk. Udviklingsforstyrrelser - på dansk. Arbetsmaterial Plan för beteendehantering Övrigt
Motivation en viktig nyckel till elevers skolframgång
Lärare beskriver vissa elever som passiva, omotiverade och utåtagerande och i mötet med dessa elever känner sig många lärare vilsna och ställer sig frågan ”Hur kan jag motivera mina elever?” Ibland påverkas relationen mellan lärare och elever negativt och följden kan bli att lärare sänker förväntningarna på dessa elever. Utbildningsforskarna Margareta Maria Thomson och Jessica Wery, verksamma vid North Carolina State University, ger i artikeln ”Motivational strategies to enhance effective learning in teaching struggling students” en översikt av utbildningsvetenskaplig och psykologisk forskning och teorier om motivationsfrämjande arbete i skolan. Motivationsgraden påverkas av inre och yttre faktorer Thomson, som är forskare i utbildningspsykologi, och Wery, som har sin forskningsmässiga bas i specialpedagogik, menar att motivationsgraden påverkas av flera olika saker: Bekräfta sig själv och bli bekräftad av andra Viktigt att utveckla elevens inre motivation
FredrikBloggen
Läsning handlar inte bara om svenskämnet
Strax före jul publicerades resultaten från PISA 2009 angående 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap. PISA undersöker 26 miljoner elever i 65 länder och uppgifterna är nära relaterade till elevernas vardag och vad som väntar i vuxenlivet. Läsförståelse fokuseras i undersökningen 2009 liksom i den som genomfördes 2000. Sverige deltar också i PIRLS, en internationell studie av läsförmåga hos 10-åringar. Färre avancerade läsare och fler svaga I PISA OCH PIRLS undersöks läsförståelsen i relation till beskrivningar, berättelser, redogörelser och diagram, tabeller och kartor. Både PISA 2009 och PIRLS 2006 visar att andelen avancerade läsare har minskat och andelen svaga läsare har ökat. De elever som läser för att de har lust och på fritiden medför en bättre läsförståelse. Läsförmåga utvecklas inte bara inom svenskämnet Vilka är då de avgörande skillnaderna mellan länder som får goda resultat och Sverige? Starka läsare kombinerar olika lässtrategier
Stödmaterial om övergångar
När ett barn eller en elev byter skola eller skolform finns risk att viktig information går förlorad. Det kan påverka alla barn och elever, men i synnerhet de som är i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Att övergången fungerar är en betydelsefull faktor för en god skolgång. Stödmaterialet vänder sig till personal inom alla skolformer (med undantag för vuxenutbildning). Ladda ned eller beställ "Övergångar inom och mellan skolor och skolformer" Fokus på utsatta barn I stödmaterialet beskrivs hur olika parter kan arbeta för att ta ett gemensamt ansvar att skapa välfungerande övergångar. - Vår förhoppning är att materialet ska ge ökade kunskaper, inspiration och stöd, förklarar Gudrun Löwendahl Björkman, som är författare till stödmaterialet. Gudrun berättar hur hon i sitt arbete mött uppgivna specialpedagoger som har gjort underlag som mottagande skola inte tagit emot, och i andra fall mottagande skolor som inte fått något underlag alls. Del i förstärkt elevhälsa
BRUK - verktyg för självskattning
BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga skolformer och är ett stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. Självskattningen görs med hjälp av indikatorer och kriterier som är framtagna med utgångspunkt i de nationella styrdokumenten. Nu finns BRUK för alla skolformer BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten och är ett stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. Påbörja skattningen För att skatta kvaliteten i er verksamhet går ni in i BRUK via någon av länkarna på denna sida och skapar ett konto.
Läxor och läxhjälp
För att läxan ska bli ett stöd för elevernas lärande är det viktigt att läxor, när de används, hänger ihop med undervisningen, förbereds, förklaras och följs upp i undervisningen på ett bra sätt. Genom att tänka igenom hur läxorna förbereds, konstrueras och följs upp kan läraren se till att elever ges likvärdiga förutsättningar att göra läxorna. En illa förberedd läxa riskerar att leda till att elevens hemförhållanden får större betydelse. Elever vars föräldrar har låg utbildning eller ont om tid får svårare att göra sådana läxor eftersom de har sämre möjligheter att få hjälp av sina föräldrar. Det är också viktigt att se att det finns elever som är trångbodda och kan ha svårt att få lugn och ro för läxläsning i hemmet. Att följa upp läxor Om inte läxan följs upp av läraren finns stor risk att läxan upplevs som meningslös att göra. Inga lagar eller regler Det finns inga lagar eller regler som gäller läxor. Frågor och synpunkter på läxorna Stödmaterial: Läxor i praktiken Läxor i praktiken
