background preloader

Periodiska Systemet (Swedish Periodic Table)

Periodiska Systemet (Swedish Periodic Table)

Ume Universitet - Resurscentrum f r Kemi i Skolan Man kan likna detta experiment med en dykarklocka. Förr använde man stora dykarklockor av metall när man skulle hämta saker från havsbotten. Men man kan inte sänka ner en dykarklocka alltför djupt. Då pressar vattnet ihop luften inuti klockan för mycket. På 10 m djup är luften ihoppressad till hälften. Luft Luftskiktet som omger vår planet kallas atmosfären. Vad är luft? Gaser är alltid blandbara med varandra, till skillnad från vätskor och fasta ämnen. 50 % av jordskorpan består av syre, men i motsats till jordskorpan innehåller atmosfären kemiskt fria grundämnen i mycket höga halter. Kväve, syre och argon utvinns ur luften i stor skala. Syre är inte bara en viktig kemikalie utan en helt livsavgörande beståndsdel i luften. Historik om gaslagarnas utforskning Evangelisto Torricello Gaslagarna började undersökas 1643. Robert Boyle Jacques Charles I slutet av 1700-talet tog Jacques Charles (1746-1823) nästa steg på vägen mot gasernas allmänna lag. Joseph Gay-Lussac John Dalton Amadeo Avogadro

Dåliga ledningsnät kräver mycket pengar - Boden Ledningsnätet i Boden omfattar 500 kilometer vattenledningar, 400 kilometer avloppsledningar och 200 kilometer dagvattenledningar. – Att byta ut allting skulle kosta ett par miljarder kronor, säger VA-chefen Jan Lundberg. I Boden ska en VA-plan ligga klar vid årsskiftet. Den omfattar kommunala nätet, enskilda anläggningar, kommunens exploateringsplaner och miljöpåverkan på vissa sjöar i Boden. Nuläget har analyserats av ett konsultföretag. – Ledningsnäten har en reinvesteringstakt på 300 år, förklarar Jan Lundberg. Detta läge är inte ovanligt i mindre kommuner. – Vi kan inte skjuta upp detta i all oändlighet för då väntar enorma investeringar. Svårigheten är att bedöma livslängden på systemen. – Vi har gamla ledningar inne i stan´ som legat länge, men som är jättefina, konstaterar Helene Eriksson, enhetschef vatten- och avlopp. Det som läggs i dag, exempelvis PVC-rör och slangar, vet man inte livslängden på eftersom ledningarna inte legat så länge i backen.

Världens 6 snabbaste flygplan Publicerad 28 maj 2012 i Teknik Människan har alltid varit fascinerad av att flyga, och inte bara högt. Sedan Wright-bröderna 1903 gjorde sin första flygning i hisnande 11 km/h så har människan även strävat efter att flyga snabbare och snabbare. 1947 lyckades piloten "Chuch" Yeager för första gången flyga snabbare än ljudet med det raketdrivna flygplanet Bell X-1. Idag kan världens snabbaste flygplan nå upp i hastigheter flera gånger ljudets, och man anger ofta ett flygplans hastighet i mach, vilket är flygplanets hastighet relativt ljudets hastighet. 6. Högsta hastighet: Mach 3,196, 3 370 km/h Världens sjätte snabbaste flygplan är det raketdrivna Bell X-2, uppföljaren till det legendariska flygplanet Bell X-1. 5. Högsta hastighet: Mach 3,2, 3 400 km/h Det mytomspunna stridsflygplanet MiG-25 utvecklades av tillverkaren Mikoyan-Gurevich för den sovjetiska flygvapnet under 60-talet. 4. 3. 2.

Vatten och avlopp - Bodens kommun Rent vatten är en förutsättning för själva livet. Självklarhet för oss i Sverige, men en dyrbar bristvara i många delar av världen. I Bodens kommun har vi i det närmaste obegränsade mängder av gott och friskt vatten. Men det är också en känslig resurs som måste skyddas mot föroreningar. Även om vi har bra vattentäkter så kräver vattnet en omfattande behandling för att bli av hög kvalitet och ha god smak. Vattnet i det kommunala vattenledningsnätet håller god kvalitet. I Boden är vattnet mjukt, vilket innebär att du kan använda mindre tvättmedel. Innevånarna i Boden använder i genomsnitt 200 liter vatten per person och dygn. I Bodens kommun ansvarar Tekniska förvaltningen och dess VA-avdelning för vattenförsörjning, avlopps- och avfallshantering. Allmänna bestämmelser för användare av Bodens kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar, ABVA, samt Information till fastighetsägare om nyttjande av Bodens kommuns allmänna vatten- och avloppstjänster hittar du längst ner på sidan.

Skapande & levande teknik | A topnotch WordPress.com site Elsajten - Svensk energi Välkommen till Elsajten! Elsajten är Energiföretagens sätt att försöka förmedla det vi vet om hur vi producerar el i Sverige och förser hem, skolor och arbetsplatser med elenergi via elnätet. El är ju en fantastisk energiform som kan användas till allt från att ladda eltandborsten till att driva tåg. I Sverige har vi dessutom förmånen att kunna producera stor del av vårt behov av elenergi med hjälp av vattenkraftverk, en energikälla som är både förnybar och koldioxidsnål. Med Elsajten vill vi hjälpa till att skapa ett intresse och ett miljöengagemang hos ungdomar, så att de blir medvetna om att elenergi är en energiform med hög kvalitet. Så fungerar Elsajten Elsajten är anpassad till Lgr11 och hjälper dig som lärare att utveckla elevernas förmågor i naturvetenskap, framför allt i ämnet fysik och i viss mån i ämnet teknik. Diskutera och argumenteraPlanera och genomföra en undersökningBeskriva och förklara naturvetenskapliga begrepp Planering och upplägg

Hälsa – kost, näring, träning, kropp & psyke! » Hälsosidorna pojke flicka matspjälkningskanalens delar Matspjälkningskanalen. Inledning. Matspjälkning (även digestion) är nedbrytningen av föda till former som kan tas upp av organismen. Hos däggdjur består detta av nedbrytande av mat till mindre komponenter, som kan tas upp i blodet. Nedbrytningen sker i matspjälkningssystemet (digestionssystemet). Maten sönderdelas mekaniskt av tänderna i munnen, varigenom saliv utsöndras som bland annat innehåller enzymet amylas. Amylas startar en reaktion där kolhydrater (sockerarter) bryts ner till enklare beståndsdelar. Nedre magmunnen portionerar maten till tolvfingertarmen, som är tunntarmens första del. De spjälkade molekylerna, samt återvunnen galla, tas upp i tarmen till blod- och lymfkärl varifrån de transporteras via portvenen till levern och vidare till vävnader och celler. Det tar ungefär sex sekunder för födan att färdas från munnen till magsäcken. Vi tittar närmare nu på viktiga punkter. Födan som vi äter innehåller dessa ämnen, men de är alldeles för stora för att kunna tränga sig (diffusera) in i cellen.

Related: