background preloader

Ordkunskap: förhör eller träning?

Ordkunskap: förhör eller träning?
Hur gör du för att träna in nya ord och öka elevernas ordförråd? Hur ofta funderar du kring varför du gör som du gör och vilka effekter det ger? Här följer lite tankar och tips kring hur du kan stötta eleverna i träning av stavning och ordkunskap samt hur du kan variera det traditionella ”veckans ord”. När det gäller inlärning av nya ord – stavning och betydelse – tror vi att träning ger mer än förhör, och att träning i skolan ger mer än träning hemma. Här är varför: Hemmets förutsättningar skiljer sig stort åt. Hur kan vi göra detta? Välj ord som eleverna kommer att möta under veckan, t.ex. några ord ni jobbar med i matematik, NO/SO och några ord från läsläxan/boken ni läser. När det gäller förhöret kan även detta bli ett träningstillfälle. Gör Multisvar i par där du säger ett ord som eleverna gemensamt skriver. Variation, många tillfällen att arbeta med orden och samarbete gör arbetet med ord både roligare och mer lärorikt! Kooperativa språkövningar för den första läsinlärningen Related:  la_profesoraKooperativt lärande

Strategi: Roller | Kooperativt Lärande I Kooperativt Lärande (KL) flyttas fokus från läraren till eleverna. Undervisningen blir en social process där elevernas aktivitet är i fokus och där de successivt lär sig att ta mer och mer ansvar för sin inlärning. För att främja detta använder man i KL ofta olika roller. Det finns ett flertal olika roller som kan användas vid olika tillfällen beroende på vad eleverna behöver träna på och vad syftet med övningen är. Vissa av rollerna lämpar sig extra väl till vissa strukturer. Under användandet av roller är det bra att alla elever får testa på alla roller. Uppgiftsroller: Sekreterare – antecknar det gruppen gör, skriver ner lösningar och tankar inför senare presentation. Berättare – läser uppgiftsfrågor och texter för gruppen och fokuserar på att alla förstår innehållet. Materialförvaltare – ser till att gruppen har det material den behöver för att kunna genomföra uppgiften. Hjälpare – hjälper gruppen framåt genom att ställa frågor och komma med tips. Sociala roller: Utskriftsmallar:

Jenny på Wendes: Text och tanke - vi läser och skriver reflektionslogg Snart är det dags för sommarledighet. Så härligt det ska bli. Innan dess tänkte jag dock dela med mig av en modell kopplat till skönlitterär läsning (eller egentligen till all typ av läsning). Det som är utmärkande för denna modell är att den utgår från den individuella läsningen och det som man som läsare fastnar för i texten. Det man på ett eller annat sätt fastnar för i texten skriver man upp, förslagsvis i ett läsprotokoll och då under rubriken "Text". När man arbetar på detta sätt kan man i förväg ha bestämt lässtopp, alltså att alla ska läsa fram till en viss sida. Modellen kan sedan kompletteras med andra diskussionsuppgifter eller skrivuppgifter. I Den digitala bokcirkeln läser medlemmarna just nu ungdomsboken Lögnernas träd av Frances Hardinge och under sin läsning använder de modellen "Text och tanke".

Fråga, fråga, byt: Ordklasser Vi jobbar mycket med ordklasserna verb, substantiv och adjektiv. Vi tränar på att komparera adjektiv, på att få rätt tempus och på bestämd och obestämd form. För att kontrollera att alla elever vet vilket ord som hör till vilken ordklass så valde jag att använda strukturen fråga, fråga, byt. Eleverna fick sitta tillsammans med sin lär-kompis. Varje par fick 2 lappar med en ordklass på. Man får inte visa sidan där ordklassen står för sina kompisar utan att man visar sidan där man har skrivit sitt ord.Man ska sträcka upp sin hand när man är ledig.Man får inte high-fivea för hårt.Man går lugnt i klassrummet. Därefter fick barnen börja arbeta i strukturen. Ordkunskap: förhör eller träning? Hur gör du för att träna in nya ord och öka elevernas ordförråd? I "Allmänt" Kooperativa språkövningar för den första läsinlärningen Att lära sig läsa är spännande både för elever och lärare. Basgrupper i åk 2: Stavning

Avhandling om ordförrådsutveckling och språktillägnande av Christine Cox Eriksson I denna spännande avhandling studeras hur föräldrars språkliga input påverkar barns språkutveckling. Christine Cox Eriksson har bland annat tittat på hur föräldrars tal påverkar storleken på barns ordförråd. Barnen som studerades var 12-30 månader gamla. Att som förälder prata fort och/eller otydligt med sina barn sågs också som negativt för barnets ordförråd. Författaren lyfter också fram att det är stor variation inom grupper av barn med högutbildade föräldrar. En tanke jag får när jag läser avhandlingen är att förskolans kompenserande uppdrag bekräftas i och med denna studie. En länk till avhandlingen hittar du här! Filed under babytecken, Föräldrar, Förebyggande arbete, Förskola, forskning, nyfödd, ordförråd, ordsamlare, samla ord, språk, språkförståelse, språkstimulerande arbetssätt, Språkutvecklarna, Språkutveckling, TAKK, tecken, Tidiga insatser

Kooperativa lekar | Kooperativt Lärande När du som lärare vill bygga en bra stämning i klassen och förbereda eleverna att arbeta genom samarbete kan det vara bra att börja med enkla, snabba övningar och lekar. Dessa gör att eleverna är förberedda att samarbeta med varandra, höjer stämningen i klassen samt skapar tillit och aktivitet hos eleverna. Perfekt att börja året med! Kom ihåg att alltid ge ett gemensamt mål för grupperna även i dessa övningar som ”Ni är klara när alla kan…” eller ”Ni är klara då alla kan förklara…” så att målet ger ett positivt ömsesidigt beroende i grupperna. Hör vi ihop? En variant på strukturen Hör vi ihop? Ge eleverna tanketid kring ett tema som “min sommar” eller “roliga saker att göra”.Efter en stund ber du dem gå runt i rummet, hitta någon och gör en “high five”. Trestegsintervju En variant av trestegsintervju. Dela in eleverna i grupper om 3. Skrynkla och kasta En fantastisk bra gruppstärkande lek som du kan fylla med vilket innehåll som helst! Vi bygger! Dela in eleverna i grupper om 3-5 elever.

Självständigt läsande föds ur högläsning Anne-Marie Körling minns dofterna och ljuden från när hon var liten och satt i sin morfars knä och han läste högt ur ”Gullivers resor” av Jonathan Swift. Det enda ordet hon minns att han uttalade var ”lilleputt”. – Jag tyckte det var ett jättespännande ord som jag funderade mycket över. Anne-Marie menar att högläsningen lägger en grund för att barnet senare göra sig hemmastatt i litteraturens värld. – Om du läser för barn och senare ger dem en bok, så märker du att de öppnar den rätt. När hon började arbeta som grundskollärare för tjugo år sedan, tyckte hon sig verkligen märka vilka som hade blivit lästa för hemma. Därför menar hon att det är viktigt att den som läser håller sig till det som står i boken och inte omvandlar allt till sitt eget talspråk. – Högläsning är något annat än talspråket eftersom det är en skriven text som läses upp. ”Berätta vad det står här”, kunde hennes elever säga. – Om jag läser något som min son tycker är kul kanske han skrattar till.

Basgrupper i åk 2: Stavning Basgrupperna är till för att eleverna ska kunna stötta varandra över tid både emotionellt och kunskapsmässigt. De behöver därför få träna på hur de kan hjälpa varandra på olika sätt. Jag ville visa eleverna att tillsammans kan vi nå längre än om vi bara försöker själva. Därför gjorde vi en uppgift där de just skulle stötta varandra för att nå längre. Vi gjorde detta med stavning. När eleverna kom in efter rasten var borden utplacerade enskilt och det låg ett litet papper, en penna och ett sudd på varje bord. Jag samlade sedan in lapparna. När tiden var slut bröt jag, bad eleverna göra high five och säga bra jobbat, städa undan och sätta sig på samma platser de satt på under test 1. De fick nu ett nytt papper. Här nedan syns några av elevernas framsteg: Utvecklingspunkter: Då detta var första gången vi arbetade så här och vi hade kort om tid är det några saker jag ska förändra till nästa gång, vilka nog är lättare att göra med äldre elever på en gång. Basgrupper i åk 2: Läsning I "Allmänt"

Ordsamlare ”Mamma, vad betyder grandios?” ”Varför sa du lika som bär?” Pappa, varför var det nära ögat?” ”Vad är sekatör?” Fyraåringen hemma är nyfiken och frågar, funderar och kommenterar. Ingenting vi säger lämnas obesvarat, och förmågan att förklara orden på ett tydligt sätt prövas. Hos skolbarn är det inte så ovanligt att bristen på ord gör att inlärningen påverkas negativt, både i form av bristande språkförståelse och läsförståelse, men också i form av svårigheter med att själv uttrycka och redogöra för sina kunskaper. Jag kommer alltid att minnas Hanna, Jonathan, Ebba, Vilda, Jakob, Amir och alla de andra eleverna. Ebba tyckte om musikgruppen Kent. Jonathan och jag kom överens om att han alltid skulle skriva ner svåra ord han hörde i ett anteckningsblock, och prata med mamma och pappa om orden på kvällen. Jakob blev en fena på att bildgoogla och slå i ordböcker. Varje elev fick, eller skaffade sig, en mängd strategier. Ord är coola.

Related: