Fonologisk medvetenhet - vad, varför, när och hur?

Detta gäller även barn med språkstörning, som kanske aldrig lyckas lära sig att rimma, men som mycket väl kan lära sig att dela upp ord i språkljud och knäcka den alfabetiska koden (det är inte alla elever med språkstörning som också får avkodningssvårigheter/dyslexi, men läsutvecklingen är ofta något långsammare än för barn utan språkliga svårigheter - läs här för mer om skillnaden mellan dyslexi och språkstörning). Att förbättra fonemisk medvetenhet - vad ska man tänka på? Mycket forskning visar att fonemisk medvetenhet kan förbättras med träning och att detta kan leda till förbättrad ordavkodningsförmåga och stavningsförmåga (se National Reading Panel, 2000; SBU, 2014). Schuele & Bodreau (2008) menar att evidensen de har gått igenom visar på följande punkter (för fördjupad information och referenser, se artikeln!). När och hur mycket? Vad och vilken ordning? Hur? I artikeln så finns många steg-för-steg praktiska exempel på principerna nedan! Logopedens roll Varför är detta intressant? SBU.

13 bilder som visar hur viktigt det är med kommatecken Det kan verka litet, men ett kommatecken kan vara skillnaden på exakt allt. Här är 13 svenskar som missade lektionen när läraren gick igenom hur kommatecken fungerar. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. SVJ – lektionsplaneringar – #mellanstadiebloggen [SVENSKA] Passa på att läsa Roald Dahls bok SVJ nu när den har filmatiserats! En underbar berättelse med ett otroligt fantasifullt och innovativt språk! På RoaldDahl.com finns fantastiskt inspirerande lektionsplaneringar till hans böcker. Så även till SVJ. Här är lektionsplaneringarna på engelska. Och här är mina egna översättningar av kopieringsunderlagen. Hoppas det finns något som passar era elever!

En fråga blev ett inlägg - skapa egna kartor i Google Maps Att skapa egna kartor i Google Maps är superenkelt om man bara vet hur man ska göra. Nedan följer en kort instruktion. 1. Gå till Google Maps. 2. Logga in med ditt google-konto. 3. 4. 5. 6. 7. 8. Nu har du skapat dig en egen karta och den kan du dela med andra genom att välja "Dela" som finns direkt under namnet på din karta eller de tre prickarna till höger om namnet på din karta. Lycka till med kartskapandet! Läslovet - läs läs läs - med ögon eller öron! Glädjande nog visar Mediebarometern att barn i "bokslukaråldern" (9-14 år) fortfarande de som läser mest av alla åldersgrupper - säkert för att de får mycket tid att läsa i skolan, och att skolan både uppmuntrar och kräver en hel del läsning även utanför skoltid. Men det är inte dessa unga personer som står för den större konsumtionen av ljudböcker, utan åldersgruppen 25-65 år. Detta är viktig information när man diskuterar eventuella fördelar och nackdelar med ljudböcke: det är inte bland nybörjarläsarna som ljudbokslyssnandet nödvändigtvis ökar. Det som jag tyckte var allra mest intressant var en sammanfattning av en undersökning av 958 vuxna ljudboksanvändare (Hedda & O'Connor, 2019). Undersökningen slår hål på ett par myter om ljudboksläsande (även om detta självklart skulle behöva följas upp i fler studier, särskilt eftersom de som svarade främst var kvinnor): Myt 1: Vuxna väljer ljudböcker för att det är jobbigt att läsa på papper Vad säger lästeorier? Vad säger forskningen?

Digitala böcker ökar elevernas motivation och ordinlärning Att lyssna på och interagera med digitala böcker har ökat markant på senare tid, genom digitalisering av skönlitteratur och utveckling av digitala läsappar. En e-bok kan vara så mycket mer än en text på en skärm och innehålla till exempel länkar, kommentarer, filmer, ljudeffekter och textuppläsning. Det väcker tankar om läsning och att eleven skapar mening från text genom multimediala inslag. Att studera dessa läspraktiker blir särskilt angeläget med tanke på larmrapporter om att barn och unga ägnar mindre tid åt läsning. Ljudböcker ger fler möjligheter att ta till sig text Att avkoda text kräver visuell fokus och koncentration. Elisa Tattersall Wallins och Jan Nolins studie av BookBeat, en svensk prenumerationstjänst för ljudböcker, visar på tänkvärda läsmönster och tendenser som väcker frågor om vad vi kan betrakta som läsning idag. Wallin och Nolin tolkar det återigen som att lyssningen är kopplat till vardagsrutinerna då många unga feriearbetar. Barnen blir mer motiverade att läsa