Stava rätt? - Mia Kempe En fråga som ofta återkommer bland lågstadielärare är hur mycket vi ska träna eleverna i att stava rätt. Ska vi lärare ”peta” i elevernas texter och rätta vartenda stavfel eller ska eleverna få skriva fritt? Förstör vi barnens skrivlust om de måste sudda och ändra i texten så fort det blir fel? Min erfarenhet är att många elever vill stava rätt. Jag brukar också undervisa barnen i språklära. I år har vi precis tränat på vokalerna och dubbelteckning i min åk. 3. Texten till vokalvisan. Eleverna hade redan i åk. 2 arbetat med vokalerna och vi började med att repetera vilka vokalerna är. Efter att vi lyssnat på sången skrev vi en gemensam tanketavla på tavlan. Stödmall/affisch för vokalerna. Sist, men inte minst, fick eleverna öva på vokalerna och dubbelteckning i vårt digitala läromedel i svenska. Under året kommer vi kunna gå tillbaka och repetera reglerna, både genom att titta på Youtubefilmen och affischen. Stödmall/affisch med NG-ljudet. Stödmall/affisch till J-ljudet. Ng-ljudet
Pussel med helklass: Faktatexter – Kooperativt Lärande Vi har i åk 1 börjat arbeta med faktatexter. Vi har diskuterat skillnaden på fakta och åsikt, kommit på faktameningar tillsammans, lyssnat på fakta (film och berättande) och skrivit enkla faktameningar. Den här veckan var planen att skriva en längre faktatext om räven med olika underrubriker. Del 1: Förförståelse och insamling av information Steg 1. Vi samlades på mattan och jag berättade att vi skulle lära oss mer om djuret som precis flyttat in i vår alfabetsskog – räven. Steg 2. Eleverna delades in i fem grupper (3-4 elever per grupp). Läsaren läser texten två gånger.Prata med varandra om vad ni läst med hjälp av frågan på pappret och bestäm vad ni vill skriva.Skriv ner ord, inte meningar. Jag såg till att alla förstod arbetsordningen (läs, prata, skriv) och repeterade vikten av att tala lugnt till varandra och lyssna. När de jobbat på ett tag och de flesta grupper började bli klara samlades vi på mattan igen. Del 2: Skrivande av faktatext Steg 3 variant 1: Steg 4 variant 1: I "Allmänt"
Stor guide: 15 sätt att använda appar i klassrummet "Många elever tycker att de förstår bättre om de kan se saker i 3D. Det kan handla om att vrida och vända på DNA-spiraler eller se sin teckning ”få liv". Utvecklingen av den här typen av appar är på stark frammarsch. Teknik som tidigare har varit dyr och otillgänglig blir mer och mer prisvärd och enkel att använda."Appar: Quiver, AnimateAnything, Animal 4D+ "Inlästa läromedel, inläst skönlitteratur och tillgång till talsyntes är bra för de elever som har svårt att ta till sig tryckt text. "I läroplanen står det på ett flertal ställen att ord, ljud och bild ska samspela i skapandet av texter så egentligen är ordet ”alternativt” i rubriken inte helt relevant. "Att spela in ljudfiler är ett bra sätt att avlasta arbetsminnet då eleverna slipper skriva och lyssna samtidigt vid genomgångar. Gör alla elever delaktiga genom att använda appar som direkt i realtid kan ge feedback. "Vanliga ordbehandlingsprogram klarar oftast inte att rätta de fel man gör som elev med läs-och skrivsvårigheter.
Karusellen: Läsläxa – Kooperativt Lärande När vi denna vecka lyssnade på läsläxan i våra läsgrupper fick den starkare läs-gruppen som vanligt läsa läsläxan tillsammans med sin läs-kompis medan jag gick runt och lyssnade. Därefter använde jag mig av strukturen Karusellen. Jag fotade av bilder från veckans läsläxa i vår läsebok Den magiska kulan och skrev ut dessa. Bilderna stoppade jag sedan i våra clearboards. Jag förklarade och modellade hur strukturen Karusellen går till så att alla elever skulle veta vad som förväntades av dem. Sedan delade jag upp eleverna i par som fick stå vid varsin bild. 1. När alla grupper skrivit en mening vid sin bild fick de gå vidare till nästa bord. 1. Varje gång eleverna kom till en ny bild så bytte de även vem som skrev så att alla elever skulle få möjlighet att skriva. Eleverna läser de andra meningarna och fyller på med en ny mening. När alla elever varit vid alla bord samlade jag ihop clearboardsen. Cesar och Bea är arga på Asta för hon tog kulan och gick. Fabler i grupp I "Allmänt" Skrivtrappan
Likes och Dislikes – Tjugo år med Chambers | Förstelärare i Svedala När det handlar om att samtala om böcker har jag under hela min lärartid lutat mig tryggt mot Aidan Chambers samtalsmetod. Jag har provat andra modeller och varianter, men alltid kommit tillbaka till Chambers, vars metod Tell me… eller som den heter på svenska Jag undrar… på ett enkelt sätt engagerar eleverna och bidrar till att vi både som individer och tillsammans i gruppen stannar upp och funderar över det lästa. I mitt klassrum har jag valt att prata om gilla, gilla inte och frågetecken eller som vi ibland säger likes och dislikes och jämför det vi gör i våra textvärldar med det som händer i den digitala världen. er hela boken, men kontinuerligt utifrån valda delar och under tiden som vi läser. Just nu arbetar vi med en av mina absoluta favoritböcker i sjuan, nämligen Box 101 av Andy Mulligan. För mig är detta en metod som på ett enkelt sätt hjälper mig att tillsammans med mina elever tala om det vi läser, men också att få syn på mönster och kopplingar.
RESAN FacebookTwitterGoogle+Pin ItBuffer Lärarhandledning – resan del 1 Resan – schema 1Kaptenens logg 1Lastlistan Lärarhandledning – resan del 2Kaptenens logg del 2Kaptenens logg del 2 – markeradResan – schema del 2 Resan – schema del 3Lärarhandledning-resan-del-3kaptenens-logg-del-3kaptenens-logg-del-3-markeradkompassövningar lärarhandledning-resan-del-4resan- schema – del-4kaptenens-logg-del-4kaptenens-logg-del-4-markeradkaptenens-logg-del-4-enklare-typsnittKarttecken Schema resan-del-5lärarhandledning-resan-del-5kaptenens-logg-del-5kaptenens-logg-del-5-markeradkaptenens-logg-del-5-enklare Resan del 6Lärarhandledning – resan del 6Kaptenens logg del 6Kaptenens logg del 6 – lättlästKaptenens logg del 6 – markerad ASL och mycket mer Rapportera felaktigheter
Skrivprocessen7 Strategi: Roller i Kooperativ Lärande – Kooperativt Lärande I Kooperativt Lärande (KL) flyttas fokus från läraren till eleverna. Undervisningen blir en social process där elevernas aktivitet är i fokus och där de successivt lär sig att ta mer och mer ansvar för sin inlärning. För att främja detta använder man i KL ofta olika roller. Dessa används för att förtydliga för eleverna vad deras uppdrag och fokus är. Det finns ett flertal olika roller som kan användas vid olika tillfällen beroende på vad eleverna behöver träna på och vad syftet med övningen är. Vissa av rollerna lämpar sig extra väl till vissa strukturer. Under användandet av roller är det bra att alla elever får testa på alla roller. Uppgiftsroller: Sekreterare – antecknar det gruppen gör, skriver ner lösningar och tankar inför senare presentation. Berättare – läser uppgiftsfrågor och texter för gruppen och fokuserar på att alla förstår innehållet. Materialförvaltare – ser till att gruppen har det material den behöver för att kunna genomföra uppgiften. Sociala roller: Utskriftsmallar: