Min granne är en mördare The Shovel är en krypande läskig mordhistoria med lysande dialog och oväntad dramaturgi som utspelar sig i ett grannskap. Vi spenderar hela våra liv omgivna av andra människor utan att de allra flesta fall fundera så mycket på vad som försiggår i huset eller lägenheten bredvid. Våra närmsta grannar heter Harald, Anna-Karin, Ulf, Jenny, Micke och Malin och är de allra bästa. Men de som bor i nästa kvarter och som jag ser nästan varje dag vet jag ingenting om. En novellidé: Tänk om någon granne… är farlig… på riktigt… Mohahaha! Inledning För att fånga eleverna. Eleverna kan fundera på och samtala om: Vad såg killen? Använda film som stöd i skrivandet Efter det korta klippet kan vi analysera tillsammans och se vad som gör det spännande. För att komma in i rätt stämning och hämta ännu mer inspiration ser vi The Shovel. Att skriva en skräckinjagande novell Slutligen introduceras novellens ramar: Förutsättningar: Du flyttar in i ett nytt kvarter. Slutuppgift
Ordväggar Är du bekant med det? Jo, det är ett (1) sätt att arbeta med elevers ordförråd. Jag fortsätter mina inlägg om ordförråd utifrån en artikel i Reading Teacher, ”Four practical principles for enhancing vocabulary instruction”. Artikelförfattarna och forskarna använde i sin studie något som de kallade MCVIP, Multifaceted Vocabulary Instruction Program. Connect TwoTwo-in-OneCharacter Trait WritingConcept Word Précis Writing Conncet Two, eleven väljer två ord från ordväggen och förklarar hur dessa två ord är relaterade till varandra. Under studiens genomförande fann man att lärare sedan tidigare hade för vana att förklara ord och begrepp i undervisningen. Arbetssättet ger tillfälle till både ett gemensamt lärande och åsiktsutbyte och eget arbete med att sätta in ord och begrepp i sammanhang. Sammanfattningsvis rekommenderar forskarna att läraren väljer runt 12 ord och begrepp att arbeta med varje vecka; då menar de ett arbete på djupet. Referenser: Baumann, Blachowicz m.fl. (2014).
Jenny på Wendes: Början är slutet och slutet är början... Hur var det nu, det där med kronologi? Jag ställde frågan till mina elever i samband med att vi hade läst en novell. Vi hade tidigare diskuterat begreppet kronologi och genom litteraturen försökt exemplifiera rak kronologi, bruten kronologi och parallellhandling. Elevernas svar vittnade om att de hade koll på läget. Det var helt enkelt dags att gå vidare. Just då trillade jag över Kortfilmsklubben på ur.se, en klubb med franska kortfilmer, tänkt för undervisning i franska på gymnasiet. Under tiden som jag tittade hade jag begreppet kronologi i huvudet. Vi kunde genom denna film på knappt 7 minuter få ytterligare ett begrepp i vår ryggsäck. Vid nästa lektion byggde jag vidare på det här med kronologi. Eleverna satte igång att skriva. Kanske är det här ett upplägg som du vill testa med dina elever?
Om att utveckla elevers språk och skrivande i kursen Svenska 2 – så här gör jag! – Strategier för lärande Hej på er! Utmaningar i klassrummet Tycker ni som jag att det blir lite mer utmanande att som lärare i svenska undervisa i språk skrivande i Svenska 2? Kraven på den språkliga uttrycksförmågan i skrift blir högre och jag som undervisar på studieförberedande program möter elever som i många fall i årskurs ett kommer med erfarenheten att de alltid har haft lätt för att skriva och uttrycka sig. I Svenska 2 händer något, tycker jag. Texttyperna och allt som hör därtill blir lite mer utmanande och innehållet i texterna likaså. Hur kan jag då konkret arbeta med språkövningar tillsammans med eleverna så att de kan röra sig mot ett språk som är ”träffsäkert, klart och varierat och innehåller goda formuleringar”? Tio tips till dig som vill utveckla ditt skrivande Hur går jag då tillväga? Att läsa andras texter med fokus på språket och att göra gemensamma språkövningar på tavlan Detta är omskrivningar av ord som förekommer i debattartikeln som vi sedan skulle läsa och arbeta med. Åsa
Att beskriva ett ögonblick Ibland kan det vara nog så krävande och kreativt att formulera sig kort och kärnfullt, som i Mikronovell, Black out poetry och Cut-up poesi. Alla är roliga idéer som eleverna brukar uppskatta! Men varför inte vända på steken? Ta ett enda ögonblick och skriva så mycket som möjligt! Se den fantastiska kortfilmen som skildrar några ögonblick. En man och en kvinna möter varandras blickar under tre minuter. Samtala om filmen Samtala om filmen. I filmen kombineras bilder och musik. Hur kan kärlek kännas? Gå in på och välj vilka citat som passar till filmen. Skriva en novell om filmen Visa ca 15-20 sekunder och låt eleverna skriva ca 2-3 minuter till varje del. 0-25 (anslag),25-40 (miljöbeskrivning),40-50 (presentation av mannen),50-57 (kvinnan),57-1.13 (mötet),1.13-1.38 (dramaturgin stegras)… Eleverna kan ta skärmdumpar ur filmen för att förstärka specifika delar av den egna texten. Kopplingar till kursplanen
Språkbruk Vem läser akademiska avhandlingar i dag? Intressanta forskningsrön blir ofta svårtillgängliga för den vanliga läsaren, enligt Magnus Linton. Författaren och kulturjournalisten Linton har anställts vid Uppsala universitet för att stimulera forskare till bättre skrivande. När Sveriges bäst rankade universitet – Uppsala – under viss mediaturbulens i somras bröt ny intellektuell mark genom att anställa något så udda som en ”husförfattare” var det i första hand som en påminnelse om två saker: varje nytt vetenskapligt resultat är i sig en berättelse, en story, och slutprodukten för varje betydande forskningsprocess är en text. Kombinationen – den berättande texten – står således i centrum för det uppdrag jag utsågs att leda i syfte att stimulera akademiker till mer kreativt skrivande, och satsningens bakgrund var det lustfyllda berättandets hädanfärd i den expanderande vetenskapsproduktionens allt smalare, mer standardiserade och i dag närmast industriellt mallade karriärbelöningssystem.
Minnas klassrum: Twistorier blir till kortnoveller som leder till kamratrespons Nu är vi inne i mitten på mars och allt oftare visar sig den värmande och energigivande vårsolen. Att bo vid havet är en förmån som jag tyvärr ofta glömmer bort att värdesätta men som jag vissa dagar blir lite extra påmind om. Under de senaste veckorna har samtliga åtta klasser, samt en SVA-grupp, i årskurs 8 på Alpha ägnat sig åt att utveckla sina twistorier (noveller bestående av blott 140 tecken, se tidigare inlägg) till kortnoveller med 300-340 ord. Syftet med att skriva en twistoria var att med så få ord som möjligt skapa en text som fungerar som en novell. Efter att gemensamt ha läst igenom denna mikro-novell om en person som åker skridskor och hamnar i vattnet läste vi tillsammans den kortnovell som jag skrivit med utgångspunkt i ovanstående textrader: Jag frågade om eleverna kände igen innehållet vilket alla gjorde och vi diskuterade vad det var jag egentligen hade gjort med min mikro-novell. "Du har lagt till mer saker som händer." "Vi får veta vad personen heter." Blått - tankar
Visst gör ett s skillnad Heter det nålsudd eller nåludd? Vagnsskada eller vagnskada? Det behöver vi inte längre bekymra oss om, för rättstavning är en föråldrad konstart. Nu kollar ju datorn att man stavar rätt! Efter att ha sysslat med stavningsprogram i femton år kan jag med en suck slå fast att det inte är så enkelt. Det är sammansättningarna som gör svenskan så oändlig. Ibland blir man osäker på om det ska infogas ett s mellan leden i sammansättningarna. Den som ska skriva om klimatsmart hederskultur hittar inget av orden i Svenska Akademiens ordlista, SAOL. Värre är det med hederskulturen. Ska vi tro på det? Jag lät datorn ta fram alla förled där SAOL har sammansättningar både med och utan foge-s. I sammansättningarna med s i fogen blir efterledet (-längd, -börd, -ben etcetera) ett attribut till förledet (arms-, barns-, bords- etcetera). Varje arm har ju längd, varje barn har börd, varje bord har ben och så vidare. Dagbok är en typ av bok, dagsbehov är dagens behov. landvägen (i motsats till sjövägen)
Pål engagerar sina elever med interaktiva berättelser Pål Sundkvist arbetar som IKT-pedagog och lärare i Sv och SvA på ESS-gymnasiet i Stockholm. På hans lektioner använder eleverna inte papper och penna när det ska skrivas berättelser och levande texter, i stället åker datorerna fram och igång sätts kodprogrammet Twine. Twine är ett enkelt kodspråk som gör digitala texter mer spännande med spelmekanik, slumpmässiga händelser och multimedia. I programmet skriver eleverna vanliga brödtexter som länkas runt och i slutändan bildar olika versioner av en berättelse – allt beroende av läsarens tidigare val. – Om du arbetar med texter i undervisningen, finns här en uppsjö av möjligheter för att levandegöra skriftspråket, säger Pål Sundkvist. Idén om att använda verktyget väcktes då Pål Sundkvist gick en kurs för något år sedan. – När vi gick kursen märkte vi att det som funkade bäst för oss svensklärare var just Twine, för det var textbaserat. – Man kan tillämpa det här (Twine) på många sätt i skolan. – Att programmera kan vara frustrerande.
Grammatik med språklaboration i Svenska 2 (Uppdaterat 2018-04-05) Första gången jag hade detta moment gjorde jag på ett liknande sätt med presentationer, filmer och övningar om ordklasser, nominalfraser och satslära samt en avslutande språklaboration, där eleverna fick undersöka en egen text med hjälp av sina nyvunna kunskaper. Detta beskrev jag i inlägget Grammatiklaboration - svårt, men upplysande. Där länkar jag också till inläggen av Katarina Lycken Rüter och Charlotta Aspelin, vilkas upplägg jag har inspirerats av och anpassat vidare. Då fann jag att laborationen var både lärorik för eleverna och en tydlig examinationsuppgift, men att de hade behövt befästa sina begrepp bättre, för att kunna använda dem i sina analyser. Sedan dess har jag varje år gått igenom och ytterligare anpassat hela mitt material samt kompletterat arbetsområdet med ett grammatikprov. Syftet med ett prov är dels att få ett större bedömningsunderlag, dels att höja motivationen att lära in de grammatiska begreppen. vecka 2 Snabbtest om ordklasser.
Samlade skrivprojekt Under den senaste månaden har jag skrivit en hel del och funderat på hur eleverna kan utveckla sitt skrivande på ett strukturerat, roligt och kreativt sätt. Det har resulterat i tre längre skrivprojekt (om ca 25-30 sidor/projekt med övningar, inspiration och förebilder). Dessa skrivprojekt kommer att finnas med i ett kommande läromedel i svenska för mellanstadiet från Liber. Varje årskurs består av olika ämnes- och temaområden. Från dessa har jag hämtat inspiration till följande skrivprojekt; Skräck (åk 4), Fantasy (åk 5) och Nätet (åk 6). När jag skriver börjar jag ofta med att skapa en en enkel bild, en titel med rätt typsnitt och färg för att få fram rätt känsla. Vad de olika skrivprojekten kommer att heta och se ut i tryckt och digitalt format får vi se till hösten. Vill du köra igång med ett skrivprojekt finns här ett urval av tio tidigare publicerade skrivprojekt:
Sanningen bakom svenska fraser: Därför heter det rubb och stubb! Gröten fick oss att komma upp i smöret. Och en munfisk kunde göra ont. Många av våra vardagliga fraser och utryck kommer från det gamla bondesamhället. Land berättar historierna bakom 24 av dem. 1. ”Rubb och stubb” Detta uttryck som betyder hela rasket eller alltihop kommer från lantbrukets skördande. 2. ”Komma upp sig i smöret” Förr om åren åt man tillsammans från ett gemensamt grötfat. 3. ”Ha rent mjöl i påsen” Betyder att man inte har något att dölja. 4. ”Inte för allt smör i Småland” En gång i tiden var södra Sverige känt för sitt goda smör som ansågs vara överlägset andra smörsorter. 5. ”Ha många järn i elden” Förr hade alla byar sin egen smed. 6. ”Få eller ge betalt för gammal ost” Gammalost tillverkades förr i tiden i norra Sverige. 7. ”Koka soppa på en spik” Betyder att göra något av ingenting och kommer från en gammal folksaga där en tiggare ber en snål gumma om mat. 8. ”Ha häcken full” 9. ”Full som en alika” Ett uttryck för kraftig berusning. 10. ”Hett om öronen” 13. ”I bara mässingen”
Skrivundervisning i Svenska 2 - tankar och konkreta exempel Tankar om skrivundervisning En av de största förändringarna som skett i mitt klassrum de senaste femton åren är att jag i väldigt stor utsträckning har gått från VAD till HUR. Detta gäller i synnerhet läsundervisningen, men även skrivundervisningen. En annan stor förändring är att skrivandet tack vare 1-1 och Google Drive har förflyttat sig in i klassrummet i större utsträckning. På gymnasiet förväntas elever både läsa och skriva texter som är avancerade och utmanande både till innehåll, struktur och språk. I detta inlägg vill jag gärna dela med mig hur det kan se ut i kursen Svenska 2, där vi just nu skriver utredande text. Litteraturseminarium - förbereder eleverna innehållsmässigt. Eleverna hade, när vi var klara med läsningen och lektionsarbetet kring romanerna, lärarledda litteraturseminarium med mig i grupper om tre eller fyra personer. Flippfilm och exempeltext - förbereder eleverna på strukturen Att lära genom att lära andra Åsa