background preloader

Linas lärarrum - Alex Dogboy

Linas lärarrum - Alex Dogboy
Vi är flera pedagoger som tycker om att använda oss av Monica Zaks bok Alex Dogboy i vår undervisning. Det är en utmärkt bok att låta eleverna läsa i åk 6. Jag har använt mig av boken i fyra klassen och alla med utgången att eleverna har utvecklat både sitt skrivande och resonerande med fantastiskt resultat. Den lyckade utgången som eleverna har visat upp beror på att jag har fokuserat på några få stora frågor som går in på djupet på boken och kräver att eleverna analyserar och gör textkopplingar som både sträcker sig inom och utanför boken. Så här har arbetet sett ut från början till slut. Boken presenteras och vi föutspår gemensamt. För att skapa oss en gemensam förförståelse har vi läst en text som handlar om gatubarn. Därefter har eleverna fått två frågor: 1. 2. Eleverna har fått sitta i grupper och diskutera. Monica Zak och källkritik Efter att vi har arbetat med att bygga upp vår förförståelse om gatubarn har vi sedan arbetat med författaren Monica Zak och tränat på källkritik. Related:  Läsa

Linas lärarrum - Läsning Det kan skrivas i stort sätt hur mycket som helst om läsning men det här inlägget ska handla om mina reflektioner av läsning under de första veckorna av terminen i åk 4. Under lågstadiet läggs det mycket fokus på avkodning och att skapa fonologisk medvetenhet hos eleverna. En effektiv avkodning är en förutsättning för att det fortsatta arbetet i att bli en god läsare. Den här frågan diskuterades i en FB grupp i veckan och en kommentar skrevs som ifrågasatte H4/H5 tester med ”Är inte läsförståelse viktigare?” Trots lågstadiet intersiva arbete med avkodning är det inte säkert att alla elever är effektiva avkodare när de börjar åk 4. Syftet med att direkt stämma av elevernas avkodning är dels att sätta in extra individuella insatser och fördela våra resurser på skolan. Läsförståelse då? Därför högläser jag, diskuterar, sammanfattar, gör lucktexter, ritar bilder, diskuterar ord, ställer frågor och gör inferenser tillsammans med eleverna. Hur brukar ni arbeta när ni tar emot nya klasser?

Bokcirkel – upplägg och struktur | Charlotte Steinwig - lärare Här kommer ett tips till er som arbetar med bokcirklar och boksamtal. Det är såklart med inspiration från En läsande klass och våra fantastiska läsfixare! Under fyran bestod den mesta läsningen av just En läsande klass och nu när mina elever har börjat femman tänkte jag att läsningen skulle bestå främst av bokcirklar av olika slag. Jag bifogar nedan färdigt material som man kan använda rakt av om i gillar det. Detta blir första gången mina elever får arbeta med bokcirklar och jag har en ganska stor spridning på läsförmågan hos dem så det innebär en relativt enkel bok till första omgången. Jag älskar bokcirklar och ser stora fördelar med att läsa och sen diskutera böckerna med varandra. Här kommer materialet ni kan ladda ner: Bokcirkel schema och struktur Checklista boksamtal

Lärarhandledningar Lärarhandledning till Katarina Genars böcker En hemlig vän, Pensionat Vidablicks gåta, Den magiska kappan, Röda spår och Silvervinges hemlighet. Ladda ner lärarhandledning till Pensionat Vidablicks gåta (pdf)Ladda ner lärarhandledning till Den magiska kappan (pdf)Ladda ner lärarhandledning till En hemlig vän (pdf)Ladda ner lärarhandledning till Röda spår (pdf)Ladda ner lärarhandledning till Silvervinges hemlighet (pdf) IRL - Ilskan. I lärarhandledningen till IRL - Ilskan. Ladda ner lärarhandleningen här (pdf) Pejjes många frågor - tiggare, längtan och mobiltelefoner Lärarhandledning till Pejjes många frågor - tiggare, längtan och mobiltelefoner skriven av Inger Ekbom och illustrerad av Emma Göthner. Ladda ner lärarhandledningen här (pdf) Lärarhandledning för Pax - Nidstången, skriven av Ingela Korsell I denna lärarhandledning finns en mängd bonusmaterial och tips på hur man kan arbeta med PAX i undervisningen och då speciellt Nidstången som är den första boken i serien.

Lustfyllda läsgrupper! – #mellanstadiebloggen [SVENSKA] Inspirerad av detta inlägg som jag hittade någonstans (och som egentligen gäller för gymnasiet, haha) fick jag en omedelbar längtan efter att själv ha läsgrupper och boksamtal med min klass! Jag tänker mig att alla i klassen får varsitt exemplar av samma bok, och så läser vi och diskuterar den tillsammans. Det brukar vara väldigt motiverande för eleverna att läsa samma böcker och sedan få tillfälle att prata om läsupplevelsen i smågrupper! Några böcker som jag gärna skulle vilja läsa med min femma är bland annat: Innan läsningen Samtala gemensamt: Titta på framsidan, rubriken, bilderna, typsnittet; vad tror vi att boken handlar om? Under läsningen Ha läsningen som läxa varje vecka, eventuellt med några lästillfällen i skolan.Bestäm hur långt eleverna ska läsa varje vecka; ca 40-60 sidor beroende på texten, årskurs, gruppens förutsättningar, antal bilder, antal lästillfällen i skolan m.m.Se till att de elever som behöver ”läsa med öronen” har en inläst version. Efter läsningen

Roald Dahl Roald Dahls föräldrar kom från Norge men själv föddes han 1916 i Llandaff i södra Wales och gick bl a i Repton School. Efter skoltiden fick han anställning i oljebolaget Shell, där han efter några års utbildning sändes på uppdrag till Östafrika. Vid ... Roald Dahls föräldrar kom från Norge men själv föddes han 1916 i Llandaff i södra Wales och gick bl a i Repton School. Efter skoltiden fick han anställning i oljebolaget Shell, där han efter några års utbildning sändes på uppdrag till Östafrika. Roald Dahl var gift första gången med skådespelerskan Patricia Neal, och de fick barnen Olivia, Theo, Tessa, Lucy och Ophelia. Roald Dahl skrev inte bara för barn han skrev också rysare för vuxna. Besök Roald Dahls hemsida!

Vad händer inom oss när vi läser? – #mellanstadiebloggen [SVENSKA] Denna dikt av Bo Burnham är ett stycke ren magi. På ett väldigt effektfullt sätt synliggörs vår inre process när vi läser. Att läsa en text handlar inte bara om att avkoda orden. Det händer också något inom oss. Vi interagerar med texten och den väcker vår inre röst, våra tankar och känslor. Här kommer texten på svenska, fritt översatt: Läs det här för dig själv. GÖR NU DENNA DEL HÖGLJUDD! Nu ska du läsa nästa mening med din bästa arg-gammal-man-röst:”Hallå där, lillen. Hur gör du det där? Dikten hittar du i boken Egghead – Or, You Can’t Survive On Ideas Alone. Förslag på arbetsgång THINK-PAIR-SHARE: Läs dikten med din klass.

Roliga bokrecensioner – #mellanstadiebloggen [SVENSKA] Ta tillvara elevernas läsning och låt dem reflektera kring böckerna de läser – samtidigt som de även ger varandra bra lästips! Här kommer några förslag på roliga bokrecensioner. På Facebook hittade jag en gång ett tips från en klass på Europaskolan i Bryssel, där eleverna fick göra ”bokpåsar” efter att alla hade avslutat läsningen av sin bok. Denna uppgift kommer från Barbro Westlund, som i sin tur tog med sig idén från sitt besök i en skola i Kanada. Skolan hade arbetat så här med redovisningarna av bokpåsarna: Eleverna gör en egen påse.På ena storsidan ritar de av bokens framsida där titel, författare och illustratör ska finnas med.På motsatta sidan finns en sammanfattning av bokens handling.På ena gaveln står vilken genre det är och på den andra står vilket genomgående tema som finns i boken.På påsens botten finns en bedömning/betyg med motivering.Inuti påsen har eleven lagt ett föremål som har koppling till boken och som hen vill berätta lite extra om. Mycket nöje!

Kan vi behandla arbetsminne för att förbättra läsförståelse? Alla människor kan hålla som mest 4-5 saker i arbetsminnet samtidigt (Alloway, 2008). Arbetsminnesproblem uppstår när vi inte kan uppdatera eller återfå informationen vi försöker hålla i arbetsminnet från någon annanstans i omgivningen. Detta är också nyckeln till arbetsminnesbehandling - och forskarna fortsatte att presentera följande: 1. Här visade forskarna upp en stor bild på en överkryssad dator. Två stora meta-analyser (Melby-Lervåg & Hulme, 2013; Rapport et al. 2013) och en väldesignad studie som inkluderade elever med ADHD (Chacko et al., 2014) såg korttidseffekter, där elever blev bättre på de arbetsminnesuppgifter de tränade på, men de visade inga långtidseffekter. Spencer-Smith och Klingberg (2015) rapporterade dock att resultaten från 12 studier i deras meta-analys (de uteslöt över 600 studier som inte uppfyllde deras krav!) 2. Att förbättra avkodningsförmågan hos en elev med dyslexi är också ett sätt att frigöra arbetsminnesresurser och öka kapaciteten för läsförståelse. 3.

Lek och läs! Det är tidig morgon och det är mörkt i klassrummet. Jag tar emot eleverna i dörren och det tar inte lång tid förrän rummet fylls av ivriga diskussioner. Det är rosa slime i hela klassrummet. En upplevelse som jag sedan använder för att locka eleverna till både läsning, samtal och skrivande. Leken, fantasin och upplevelsen före läsning lockar barnens läslust. Min dotter har haft en period där högläsning inte längre lockat henne så som förr. Så oavsett om vi är pedagoger, föräldrar eller andra vuxna i barns närhet, vi har stor inverkan på barnens läslust. Låt läsningen bli mer än bara läsning – ha roligt – tillsammans! /Kim Sjöberg, lärare

Äntligen ”Babel för barn”! – Klara bokprat Ni vet hur vi i litteraturförmedlarbranchen i flera flera år pratat om att det borde finnas ett bra kvalitativt tv-program om barnlitteratur för barn, ett Babel för barn ? Nu finns det äntligen! Fantastiska Estrids bokklubb! Det är inte SVT som ligger bakom, utan programmet kommer från Finland och är producerat av Fantaskop Films och Hufvudstadsbladet i samarbete med Den Finlandssvenska Läsambassadören, Förlaget och Richardsgatans bibliotek med stöd av Svenska Kulturfonden. Det är inget regelrätt tv-program, utan en videoserie eller en You Tube-serie. Programmet, som innehåller hittills fyra knappt tio minuter långa avsnitt, leds av den pålästa programledaren Estrid. Som jag ser det är det här att ta barnen och barnlitteraturen på allvar och liknelsen med Babel fungerar bra: En programledare lika skarp och snygg som Jessika Gedin som samtalar med aktuella författare i studiomiljö och varvar med lite råd och tips till tittarna.

Emil räddar Alfred gemensam analys Flickan i garderoben En ö i havet Läslovet närmar sig - Mia Kempe I mitt förra blogginlägg berättade jag om hur viktigt det är att alla engagerar sig i barns läsande. I detta inlägg tänker jag dela med mig av tips om hur jag, genom ett läsprojekt som börjar under höstlovet, tänker intensivträna läsning i min klass. Tanken är att eleverna under några veckor ska läsa extra mycket och även få uppgifter hem där de, utifrån olika läsförståelsestrategier, ska bearbeta de texter som de har läst hemma. I somras kom regeringen med förslaget att höstlovet ska byta namn till läslovet. Detta som del av lässatsningen ”Hela Sverige läser med barnen”, där också den nya läsdelegationen ingår (som jag skrev om i mitt förra blogginlägg). Jag planerar att starta upp projektet veckan innan lovet (v.43) genom att bl.a. ge boktips och prata om olika böcker i min klass. Under Bokmässan besökte jag flera intressanta föreläsningar och seminarier. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. Jag har även gjort en kortare mall med lästips som jag tänker skicka med barnen hem. Läsförståelseuppdrag

Related: